apriyabhāgin
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 221, col. 1.
apriyabhāgin m. f. n. (
-gī-ginī-gi) III-fated; e. g. in the
Brāhmaṇavil.: dhigidaṃ jīvitaṃ loke gatasāramanarthakam . duḥkha-
mūlaṃ parādhīnaṃ bhṛśamapriyabhāgi ca. E. apriya-bhāga, taddh.
aff. ini.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 59, col. 2.
a-priya—bhāgin mfn. unfortunate.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 82, col. 2.
apriyabhāgin Adj.
reich an Widerwärtigkeiten Spr. 3150.
Bopp Glossarium Sanscritum
☞
p. 14, col. 2.
apriyabhāgin (ab
apriyabhāga ingrata, injucunda fortuna,
s. in) ingratam fortunam habens, infelix, infaustus. BR.
1. 14.