• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apratigrāhya


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 49.
    apratigrāhya mfn. (-hyaḥ-hyā-hyaṃ) Not to be taken, unacceptable.

    E. a neg. pratigrāhya to be taken.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 209, col. 1.
    apratigrāhya Tatpur. m. f. n. (-hyaḥ-hyā-hyam) Not permitted

    to be accepted (as a gift), unacceptable; according to Vi-

    jnāneśvara: vipraśastrasurādi patitādidravyaṃ ca. E. a neg.

    and pratigrāhya.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 57, col. 3.
    A-pratigrāhya, as, ā, am, not to be taken, un-

    acceptable.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 121, col. 2.
    apratigrāhya a. Unacceptable.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 31.
    apratigrāhya a. unacceptable.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 57, col. 3.
    a-pratigrāhya mfn. unacceptable.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 41, col. 1.
    apratigrāhya

    mfn. (-hyaḥ-hyā-hyaṃ) Not to be taken, unacceptable.

    E. a neg.
    pratigrāhya to be taken.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ vol. 1, p. 161.
    apratigrāhya a. Unacceptable.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    ☞ p. 56, col. 2.
    a-pratigrāhya- a. v. qui ne peut être accepté.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    ☞ vol. 1, p. 315.
    apratigrāhya (3. a + pra°) adj. was nicht angenommen werden darf pratigṛhyāpratigrāhyam M. 11, 253.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    ☞ vol. 1, p. 79, col. 1.
    apratigrāhya Adj.

    — 1) was nicht angenommen werden darf.

    — 2) von dem man Nichts annehmen darf SĀMAV. BR. 1,7,2.

    Vācaspatyam

    ☞ p. 259, col. 1.
    apratigrāhya tri0 na pratigrahītuṃ yogyaṃ smṛtau niṣedhāt .
    pratigrahītumayogye smṛtau niṣiddhapratigrahatayā ullikhite
    hiraṇyādau dravye, śūdrādidhanādau ca pratigrahaścādṛṣṭārtha-
    tyaktadravyāṅgīkāraḥ . tatra dravyaviśeṣe, apādānaviśeṣe, kālā-
    diviśeṣe ca prāyaścittotkīrttanena pāpajanakatvāt kvacit
    vastukṛtā kvacit kālādinimittakṛtā cāpratigrāhyatā
    “pratigṛhyāpratigrāhyaṃ bhuktvā cānnaṃ vigarhitam” manuḥ
    tāni ca prāyaścittaviveke darśitāni tatrādau pratigrahe
    apādānaniyamaḥ “yathā “rājato dhanamanvicchet saṃsīdan
    snātakaḥ kṣudhā . yājyāntevāsino vāpi natvanyata iti
    sthitiḥ” manuḥ . rājaśabdo'tra nyāyavarttikṣatriya
    nṛpatiparaḥ “na rājñaḥ pratigṛhṇīyādarājanyaprasūtitaḥ”
    iti “yo rājñaḥ pratigṛhṇīyāllubdhasyocchāstravarttinaḥ
    sa paryyāyeṇa yātīmānnarakānekaviṃśatimiti” manunānya-
    rājatastaṃnniṣedhāt devalena viśiṣṭādeva rājñaḥ prati-
    grahavidhānācca “dharmajñasya kṛtajñasya rakṣārthaṃ śāsato'śu-
    cīn medhyameva dhanaṃ prāhustīkṣṇasyāpi mahīpateḥ” iti
    “dvijātibhyo dhanaṃ lipset praśastebhyo dvijottamaḥ . api
    vā kṣattriyāt vaiśyāt na tu śūdrāt kadācaneti” vyāsaḥ
    ninditapratigrahaśca apātrīkaraṇam “ninditebhyo-
    dhanādānaṃ bāṇijyaṃ śūdrasevanamu . apātrīkaraṇaṃ
    jñeyamiti” manūkteḥ cāṇḍālādipratigrahastu pātityahetuḥ
    “caṇḍālāntyastriyogatvā bhuktvā ca pratigṛhya ca .
    patatyajñānatoviprojñānāt sāmyaṃ tu gacchati” manūkteḥ
    tena prāyaścittādhikyam rajakādīnuktvā “bhuktvā caiṣāṃ
    striyogatvā pītvāpaḥ pratigṛhya ca . kṛcchramabdaṃ carej
    jñānāditi” manūkteḥ “patitānāṃ gṛhaṃ gatvā bhuktvā ca
    pratigṛhya ca . māsopavāsaṃ kurvvīta cāndrāyaṇamathāpi
    vā” vṛha0 “śaukarikavyādhaniṣādarajakavaruḍacarmakārāṃ na
    bhojyānnā apratigrāhyāstadannāśanapratigrahayoścāndrāyaṇaṃ
    caret” suma0 “rajakaścarmakāraśca naṭovaruḍa eva ca
    kaivarttamedabhillāśca saptaite hyantyajāḥ smṛtāḥ eteṣāñca
    striyogatvā bhuktvā ca pratigṛhya ca . patatyajñānatovipro-
    jñānāt sāmyaṃ tu gacchati” yamaḥ atrāpavādaḥ “śayyāṃ
    gṛhaṃ kuśān gandhān patraṃ puṣpaṃ phalaṃ dadhi . dhānā-
    matsyān payomāṃsaṃ śākañcaiva na nirṇṇudediti” manuḥ na
    nirṇudet na tyajet “abhojyānnānāmapi puṣpaphalaśāka
    tṛṇakāṣṭhadhānyāni kṣetrasthānyambu taḍāgasthaṃ, goṣṭhasthaṃ ca
    paya ādāya na doṣa” iti sumantuḥ teṣāñca upaḍhaukitānā-
    mevādāne na doṣa iti prā0 vi0 . “ayācitāhṛtaṃ grāhya-
    mapi duṣkṛtakarmaṇaḥ . anyatra kulaṭāṣaṇḍhapatitebhyo dviṣa-
    statheti” yā0 smṛtyekavākyatvāt . vyaktamuktam “gandhapuṣpa-
    kuśān śayyāṃ śākaṃ māṃsaṃ payodadhi . maṇimatsyau gṛhaṃ
    dhānyaṃ grāhyametadupasthitam + madhūdakaṃ phalaṃ mūlamedhāṃsya
    bhayadakṣiṇā abhyudyatāni grāhyāṇi” kā0 kha0 .
    tenaiṣāmevāyācitāhṛtānāṃ grāhyatā nānyeṣām . evañca
    caṇḍālādito'pi śayyādibhinnānāmupaḍhaukitānāmapi
    apratigrāhyatā . śūdrādipratigrahaniṣedhastu anāpadyeva,
    āpadi tu tasya karttavyatā “yājanādhyāpane nityaṃ kriyete
    saṃskṛtāḥtmanām . pratigrahastu kriyate śūdrādapyantajanmana”
    iti “avṛttikarṣitaḥ sodannimaṃ gharmmaṃ samācaret sarvataḥ
    pratigṛhṇīyāt brāhmaṇastvanayaṃ gataḥ” iti manunā tasyā-
    bhyanujñānāt . tatra stenāt dravyaṃ kathañcidapi na pratigrāhyam
    “yo'dattādāyinohastāt lipseta brāhmaṇodhanam yāja-
    nādhyāpanenāpi yathā stenastathaiva saḥ” thā0 ukteḥ āpadi
    śūdradhanasya grāhyatve'pi yajñārthatayā nagrāhyatā “na
    yajñārthaṃ dhanaṃ śūdrādviprolipseta karhiditi” manunākarhi-
    vidatyanena āpadyapi tasya niṣedhāt “ye śūdrādaghigamyārtha-
    magnihotramupāsate ṛtvijaste hi śūdrāṇāṃ brahmavādiṣu
    garhitā” iti manūkteśca . tatra dravyaviśeṣe pratigrahaniṣedhaḥ .
    “mṛtaśayyāhayagrāhī na punarmānarvobhavediti” purā0 . “śastraṃ
    vistaṃ surā cāpratigrāhyā brāhmaṇānāmanyeṣāñca” vaśi0 .
    vistaṃsuvarṇṇam” “madyamadeyamapeyamaniprāhyamiti” ti0 ta0
    uśa0 . “maṇivāsogavādīnāṃ pratigrahe sāvitryaṣṭottaraṃ japet
    pañcarātraṃ, madhyame dvādaśarātraṃ payobrataḥ śatasahasvamasat-
    pratigrahe” hārī0 “hiraṇyaṃ bhūmimannaṃ gāmaśvaṃ vāsastilān
    ghṛtam . apidvān pratigṛhṇāno bhasmībhavati dāruvat” manuḥ .
    avidvānityukteḥ viduṣo na doṣāya . “kiṃ kariṣyatyasau
    mūḍhogṛhṇannubhayatomukhīm . sahasraṃ vāruṇāḥ pāśāḥ kṣura-
    dhārāsamanvitāḥ pūrṇṇe varṣasahasre tu pāśa ekaḥ pramucyate .
    etāmavasthāṃ prāpnauti gṛhṇannubhavatomukhīmiti ma0 pu0 .
    etasva vidvadavidvadviṣaye niṣiddhatā kṛṣṇājinādīnāṃ tu
    agrāhyaśabde 67 pṛṣṭhe uktā . deśakālāviśeṣe ca pratigrāhya
    ṇāmapya pratigrāhyatā “na tīrthe pratigṛhṇīyāt puṇye-
    vvāyataneṣu ca . nimitteṣu ca sarvveṣu apramattodbhavedvijaḥ “tīre
    pratigrahastyājyastyājyo gharmmasya vikraya” itiprā0 ta0 pu0 .
    “pāṇīyaṃ pāyasaṃ bhaikṣaṃ ghṛtaṃ lavaṇameva ca . hastadattaṃ na
    gṛhaṇīyāt tulyaṃ gomāṃsabhakṣaṇaiḥ” iti kā0 kha0 .
    “natvekaṃ putraṃ dadyāt pratigṛhṇīyādvā sa hi sanyānāya
    pūrvveṣā” mityanena jyeṣṭaputradānapratigrahayorniṣedhena tasyā-
    pyapratigrāhyatā . tathā “na strī putraṃ dadyāt prati-
    gṛhṇīyādvāanyartrānuṃjñānāt bhartturiti” smṛteḥ bhartranujñā-
    mantareṇa striyāḥ putrasyāpratigrāhyatā . paritoṣārtha
    visṛṣṭagrahaṇe tu na doṣaḥ . na pratigrāhyaṃ yasmāt
    5 ta0 . pratigrāhyadravyādānāna vadhau śaukarikādau
    caṇḍālādau ca pu0 . “na bhojyānnā apratigrāhyā”
    iti prāguktasumantuvākyam . “prāyaścittadravyagrahaṇe doṣa”
    iti prā0 vi0 .