• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apratigrāhya


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 49.
    apratigrāhya mfn. (-hyaḥ-hyā-hyaṃ) Not to be taken, unacceptable.

    E. a neg. pratigrāhya to be taken.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 209, col. 1.
    apratigrāhya Tatpur. m. f. n. (-hyaḥ-hyā-hyam) Not permitted

    to be accepted (as a gift), unacceptable; according to Vi-

    jnāneśvara: vipraśastrasurādi patitādidravyaṃ ca. E. a neg.

    and pratigrāhya.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 57, col. 3.
    A-pratigrāhya, as, ā, am, not to be taken, un-

    acceptable.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 121, col. 2.
    apratigrāhya a. Unacceptable.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 31.
    apratigrāhya a. unacceptable.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 57, col. 3.
    a-pratigrāhya mfn. unacceptable.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 41, col. 1.
    apratigrāhya

    mfn. (-hyaḥ-hyā-hyaṃ) Not to be taken, unacceptable.

    E. a neg.
    pratigrāhya to be taken.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    vol. 1, p. 161.
    apratigrāhya a. Unacceptable.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 56, col. 2.
    a-pratigrāhya- a. v. qui ne peut être accepté.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 315.
    apratigrāhya (3. a + pra°) adj. was nicht angenommen werden darf pratigṛhyāpratigrāhyam M. 11, 253.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 79, col. 1.
    apratigrāhya Adj.

    — 1) was nicht angenommen werden darf.

    — 2) von dem man Nichts annehmen darf SĀMAV. BR. 1,7,2.

    Vācaspatyam

    p. 259, col. 1.
    apratigrāhya tri0 na pratigrahītuṃ yogyaṃ smṛtau niṣedhāt .
    pratigrahītumayogye smṛtau niṣiddhapratigrahatayā ullikhite
    hiraṇyādau dravye, śūdrādidhanādau ca pratigrahaścādṛṣṭārtha-
    tyaktadravyāṅgīkāraḥ . tatra dravyaviśeṣe, apādānaviśeṣe, kālā-
    diviśeṣe ca prāyaścittotkīrttanena pāpajanakatvāt kvacit
    vastukṛtā kvacit kālādinimittakṛtā cāpratigrāhyatā
    pratigṛhyāpratigrāhyaṃ bhuktvā cānnaṃ vigarhitam manuḥ
    tāni ca prāyaścittaviveke darśitāni tatrādau pratigrahe
    apādānaniyamaḥ yathā rājato dhanamanvicchet saṃsīdan
    snātakaḥ kṣudhā . yājyāntevāsino vāpi natvanyata iti
    sthitiḥ manuḥ . rājaśabdo'tra nyāyavarttikṣatriya
    nṛpatiparaḥ na rājñaḥ pratigṛhṇīyādarājanyaprasūtitaḥ
    iti yo rājñaḥ pratigṛhṇīyāllubdhasyocchāstravarttinaḥ
    sa paryyāyeṇa yātīmānnarakānekaviṃśatimiti manunānya-
    rājatastaṃnniṣedhāt devalena viśiṣṭādeva rājñaḥ prati-
    grahavidhānācca dharmajñasya kṛtajñasya rakṣārthaṃ śāsato'śu-
    cīn medhyameva dhanaṃ prāhustīkṣṇasyāpi mahīpateḥ iti
    dvijātibhyo dhanaṃ lipset praśastebhyo dvijottamaḥ . api
    vā kṣattriyāt vaiśyāt na tu śūdrāt kadācaneti vyāsaḥ
    ninditapratigrahaśca apātrīkaraṇam ninditebhyo-
    dhanādānaṃ bāṇijyaṃ śūdrasevanamu . apātrīkaraṇaṃ
    jñeyamiti manūkteḥ cāṇḍālādipratigrahastu pātityahetuḥ
    caṇḍālāntyastriyogatvā bhuktvā ca pratigṛhya ca .
    patatyajñānatoviprojñānāt sāmyaṃ tu gacchati manūkteḥ
    tena prāyaścittādhikyam rajakādīnuktvā bhuktvā caiṣāṃ
    striyogatvā pītvāpaḥ pratigṛhya ca . kṛcchramabdaṃ carej
    jñānāditi manūkteḥ patitānāṃ gṛhaṃ gatvā bhuktvā ca
    pratigṛhya ca . māsopavāsaṃ kurvvīta cāndrāyaṇamathāpi
    vṛha0 śaukarikavyādhaniṣādarajakavaruḍacarmakārāṃ na
    bhojyānnā apratigrāhyāstadannāśanapratigrahayoścāndrāyaṇaṃ
    caret suma0 rajakaścarmakāraśca naṭovaruḍa eva ca
    kaivarttamedabhillāśca saptaite hyantyajāḥ smṛtāḥ eteṣāñca
    striyogatvā bhuktvā ca pratigṛhya ca . patatyajñānatovipro-
    jñānāt sāmyaṃ tu gacchati yamaḥ atrāpavādaḥ śayyāṃ
    gṛhaṃ kuśān gandhān patraṃ puṣpaṃ phalaṃ dadhi . dhānā-
    matsyān payomāṃsaṃ śākañcaiva na nirṇṇudediti manuḥ na
    nirṇudet na tyajet abhojyānnānāmapi puṣpaphalaśāka
    tṛṇakāṣṭhadhānyāni kṣetrasthānyambu taḍāgasthaṃ, goṣṭhasthaṃ ca
    paya ādāya na doṣa iti sumantuḥ teṣāñca upaḍhaukitānā-
    mevādāne na doṣa iti prā0 vi0 . ayācitāhṛtaṃ grāhya-
    mapi duṣkṛtakarmaṇaḥ . anyatra kulaṭāṣaṇḍhapatitebhyo dviṣa-
    statheti yā0 smṛtyekavākyatvāt . vyaktamuktam gandhapuṣpa-
    kuśān śayyāṃ śākaṃ māṃsaṃ payodadhi . maṇimatsyau gṛhaṃ
    dhānyaṃ grāhyametadupasthitam + madhūdakaṃ phalaṃ mūlamedhāṃsya
    bhayadakṣiṇā abhyudyatāni grāhyāṇi kā0 kha0 .
    tenaiṣāmevāyācitāhṛtānāṃ grāhyatā nānyeṣām . evañca
    caṇḍālādito'pi śayyādibhinnānāmupaḍhaukitānāmapi
    apratigrāhyatā . śūdrādipratigrahaniṣedhastu anāpadyeva,
    āpadi tu tasya karttavyatā yājanādhyāpane nityaṃ kriyete
    saṃskṛtāḥtmanām . pratigrahastu kriyate śūdrādapyantajanmana
    iti avṛttikarṣitaḥ sodannimaṃ gharmmaṃ samācaret sarvataḥ
    pratigṛhṇīyāt brāhmaṇastvanayaṃ gataḥ iti manunā tasyā-
    bhyanujñānāt . tatra stenāt dravyaṃ kathañcidapi na pratigrāhyam
    yo'dattādāyinohastāt lipseta brāhmaṇodhanam yāja-
    nādhyāpanenāpi yathā stenastathaiva saḥ thā0 ukteḥ āpadi
    śūdradhanasya grāhyatve'pi yajñārthatayā nagrāhyatā na
    yajñārthaṃ dhanaṃ śūdrādviprolipseta karhiditi manunākarhi-
    vidatyanena āpadyapi tasya niṣedhāt ye śūdrādaghigamyārtha-
    magnihotramupāsate ṛtvijaste hi śūdrāṇāṃ brahmavādiṣu
    garhitā iti manūkteśca . tatra dravyaviśeṣe pratigrahaniṣedhaḥ .
    mṛtaśayyāhayagrāhī na punarmānarvobhavediti purā0 . śastraṃ
    vistaṃ surā cāpratigrāhyā brāhmaṇānāmanyeṣāñca vaśi0 .
    vistaṃsuvarṇṇam madyamadeyamapeyamaniprāhyamiti ti0 ta0
    uśa0 . maṇivāsogavādīnāṃ pratigrahe sāvitryaṣṭottaraṃ japet
    pañcarātraṃ, madhyame dvādaśarātraṃ payobrataḥ śatasahasvamasat-
    pratigrahe hārī0 hiraṇyaṃ bhūmimannaṃ gāmaśvaṃ vāsastilān
    ghṛtam . apidvān pratigṛhṇāno bhasmībhavati dāruvat manuḥ .
    avidvānityukteḥ viduṣo na doṣāya . kiṃ kariṣyatyasau
    mūḍhogṛhṇannubhayatomukhīm . sahasraṃ vāruṇāḥ pāśāḥ kṣura-
    dhārāsamanvitāḥ pūrṇṇe varṣasahasre tu pāśa ekaḥ pramucyate .
    etāmavasthāṃ prāpnauti gṛhṇannubhavatomukhīmiti ma0 pu0 .
    etasva vidvadavidvadviṣaye niṣiddhatā kṛṣṇājinādīnāṃ tu
    agrāhyaśabde 67 pṛṣṭhe uktā . deśakālāviśeṣe ca pratigrāhya
    ṇāmapya pratigrāhyatā na tīrthe pratigṛhṇīyāt puṇye-
    vvāyataneṣu ca . nimitteṣu ca sarvveṣu apramattodbhavedvijaḥ tīre
    pratigrahastyājyastyājyo gharmmasya vikraya itiprā0 ta0 pu0 .
    pāṇīyaṃ pāyasaṃ bhaikṣaṃ ghṛtaṃ lavaṇameva ca . hastadattaṃ na
    gṛhaṇīyāt tulyaṃ gomāṃsabhakṣaṇaiḥ iti kā0 kha0 .
    natvekaṃ putraṃ dadyāt pratigṛhṇīyādvā sa hi sanyānāya
    pūrvveṣā mityanena jyeṣṭaputradānapratigrahayorniṣedhena tasyā-
    pyapratigrāhyatā . tathā na strī putraṃ dadyāt prati-
    gṛhṇīyādvāanyartrānuṃjñānāt bhartturiti smṛteḥ bhartranujñā-
    mantareṇa striyāḥ putrasyāpratigrāhyatā . paritoṣārtha
    visṛṣṭagrahaṇe tu na doṣaḥ . na pratigrāhyaṃ yasmāt
    5 ta0 . pratigrāhyadravyādānāna vadhau śaukarikādau
    caṇḍālādau ca pu0 . na bhojyānnā apratigrāhyā
    iti prāguktasumantuvākyam . prāyaścittadravyagrahaṇe doṣa
    iti prā0 vi0 .