Blog
Sanskrit
About
aprastutapraśaṃsā
Sanskrit-English
Sanskrit-German
Sanskrit-Sanskrit
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 218, col. 2 .
aprastutapraśaṃsā Tatpur. f. (
-sā ) (In Rhetoric.) One of the
alaṅkāra q. v. or elegant modes of composition; viz. implied
or indirect expression (literally: conveying--the subject
matter--by what is not the subject matter); more espe-
cially defined as conveying the subject matter, if it is of a
specific nature by means of generalisation, or if it is of a
general kind, by means of specification, or if it is viewed
as a cause, by stating the effect, or if it is viewed as an
effect, by stating the cause, or hinting at the subject matter
by stating what is similar to it, (the latter category being
divided in two varieties which are again split in two other
varieties; while each of the named categories may be,
moreover, threefold, according to whether the expressed
special or general subject, fact, cause or similarity is of a
real or imaginary or mixed nature); an instance of the
second category is the following: sragiyaṃ yadi jīvitāpahā
hṛdaye kiṃ nihitā na hanti mām . viṣamapyamṛtaṃ kvacidbhavedamṛtaṃ
vā viṣamīśvarecchayā, where the general idea that the will
of God may turn evil into good and good into evil, is
conveyed by the special instance of poison and amṛta. E.
aprastuta and praśaṃsā .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 59, col. 1 .
a-prastuta—praśaṃsā or a-prastuta—stuti , f. ‘conveying the subject-matter by that which is not the subject-matter’, (in rhetoric) implied or indirect expression.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 5,
p. 1015 .
aprastutapraśaṃsā s. u.
praśaṃsā und vgl. noch
KĀVYAPR. 149.
SĀH. D. 706.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 81, col. 3 .
aprastutapraśaṃsā (
VĀMANA 4,3,4) und
aprastutastuti f. in der Rht.
mittelbar oder implicirene Redeweise.
Vācaspatyam
☞
p. 264, col. 2 .
aprastutapraśaṃsā strī sā0 da0 ukte aryālaṅkārabhede tallakṣaṇādi “kacidviśeṣaḥ sāmānyāt 1, sāmānyaṃ vā viśeṣataḥ 2 . kāryyānnimittaṃ 3 kāryyañca 4 heteratha samāt samam 5 .. aprastutāt prastutañcedgamyate pañcadhā tataḥ . aprastutapraśaṃsā syāt ” . “pādāhataṃ yadutthāya mūrddhānamadhirohati . svasthāde- vāpamāne'pi dehinastadbaraṃ rajaḥ ” .. atrāsmadapekṣayā rajo- 'pi varamiti viśeṣe prastute sāmānyamabhihitam . “sragiyaṃ yadi jīvitāpahā hṛdaye kiṃ nihitā na hanti rmām? . viṣamapyamṛtaṃ kvacidbhavedamṛtaṃ vā viṣamīśvarecchayā ” .. atre- śvarecchayā kvacidahitakāriṇo'pi hitakāritvaṃ, hitakā- riṇo'pyahitakāritvamiti sāmānye prastute viśeṣo'bhihitaḥ . evañcātrāprastutapraśaṃsāmūlo'rthāntaranyāsaḥ . dṛṣṭānte prasiddha- meva vastu prativigvatvenopādīyate . iha nu viṣāmṛtayora- mṛtaviṣībhāvasyāprasiddherna tasya sadbhāvaḥ .. “indulipta ivā- ñjanena, jaḍitā dṛṣṭirmṛgīṇāmiva, pramlānāruṇimeva vidruma- dalaṃ śyāmeva hemaprabhā . kārkarśyaṃ kalayā ca kokilabadhūkaṇṭhe- ṣviva prastutaṃ sītāyāḥ purataśca hanta śakhināṃ varhā sagarheva manu .. ” atra saṃbhāvyamānebhya indvādigatāñjanaliptatvādibhyaḥ kāryyebhyo vadanādigatasaundaryyaviśeṣarūpaṃ prastutaṃ kāraṇaṃ pratīyate . “gacchāmīti mayoktayā mṛgadṛśā niḥśvāsamudre- kiṇaṃ tyaktvā tiryyagavekṣya vāṣpakaluṣeṇaikena māṃ cakṣuṣā . adya prema madaṃrpataṃ priyasakhīvṛnde tvayā badhyatāmitthaṃ snehavivarddhito mṛgaśiśuḥ sotprāsamābhāṣitaḥ .. ” atra kasyacidagamanarūpe kāryye kāraṇamabhihitam . tulye'prastute tulyābhidhāne ca dvidhā śleṣamūlā sādṛśyamātramūlā ca . śleśamūlāpi samāsoktivadviśeṣaṇamātraśleṣe, śleṣavadviśe- ṣpasyāpi śleṣe bhavatīti dvidhā . krameṇa yathā .. “sahakāraḥ sadāmīdo vasantaśrīsamanvitaḥ . samujjvalaruciḥ śrīmān prabhūtotkalikākulaḥ ” .. atra viśeṣaṇamātraśleṣavaśādaprastu- tāt sahakārāt kasyacit prastutasya nāyakasya pratītiḥ “puṃstvādapi pravicaledyadi yadyadho'pi yāyādyadi praṇayanena mahānapi syāt . abhyuddharettadapi viśvasitīdṛśītthaṃ kenāpi dik prakaṭitā puruṣottamema ” .. atra puruṣottama- padena viśeṣyeṇāpi śliṣṭena pracuraprasiddhyā prathamaṃ viṣṇureva bodhyate . tena varṇṇanīyaḥ kaścitpuruṣaḥ pratīyate . sādṛśya- mātramūlā yathā . “ekaḥ kapotapotaḥ śataśaḥ śyenāḥ kṣudhābhidhāvanti . ambaramāvṛtiśūnyaṃ hari hari śaraṇaṃ vidheḥ karuṇā ” .. atra kapotādaprastutāt kaścit prastutaḥ pratīyate . iyaṃ kvacit vaidharmmyeṇāpi bhavati . yathā “dhanyāḥ khalu vane vātāḥ kahlārasparśaśītalāḥ . rāmami- ndīvaraśyāmam ye spṛśantyanivāritāḥ ” .. atra vātā “dhamyā ahamadhanyā iti vaidharmmyeṇa prastutā pratīyate . vācyasya sambhavāsambhavobhayarūpatayā triprakāreyam . tatra sambhave uktodāharaṇānyeva . asambhave yathā . “kokilo'haṃ bhavān kākaḥ samānaḥ ka limāvayoḥ . antaraṃ kathayi- ṣyanti kākalīko vidāḥ punaḥ ” .. atra kākakokilayo- rvākovākyam prastutādhyāropaṇaṃ vinā'sambhavi . ubhaya- rūpatve yathā . “antaśchidrāṇi bhūyāṃsi kaṇṭakā bahavo bahiḥ . kathaṃ kamalanālasya mā bhūvan bhaṅgurā guṇāḥ ” .. atra prastutasya kasyacidadhyāropaṇam vinā kamalanālānta- ñchidrāṇām guṇabhaṅgurīkaraṇe hetutvamasambhavi anveṣāntu sambhavītyubhayarūpatvam .
Śabdakalpadruma
☞
vol. 1,
p. 70 .
aprastutapraśaṃsā , strī, kāvyālaṅkāraviśeṣaḥ . sā ca aprākaraṇikasyārthasya abhidhānena prākaraṇika- syākṣepaḥ . tasyā lakṣaṇaṃ . “aprastutapraśaṃsā sā yā caiva prastutāśrayā . sā ca kāryye nimitte sāmānye viśeṣe prastute sati ” . “tadanyasya vacastulye tulyasyeti ca pañcadhā ” .. ādyāyā udāharaṇaṃ yathā, — “yātāḥ kinna milanti sundari punaścintā tvayā matkṛte no kāryyātitarāṃ kṛśāsi kathayatyevaṃ savāṣpe mayi . lajjāmantharatārakeṇa nipataddhā- rāśruṇā cakṣuṣā dṛṣṭvā māṃ hasitena bhāvimaraṇo- tsāhastvayā sūcitaḥ ” .. iti kāvyaprakāśaḥ .. itarāsāṃ udāharaṇāni bāhulyānnoktāni ..