aprajātā
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 208, col. 2.
aprajātā Tatpur. f. (
-tā) The same as
aprajā q. v. (s. v.
apraja 3.). 1 A female who has not borne (a child); e. g. a Smṛti
quoted in the Mitākṣara: brāhmaṇakṣatriyaviśāṃ bhāryā śūdreṇa
saṃgatāḥ . aprajātā viśudhyanti prāyaścittena netarāḥ. 2 A
barren female; e. g. Suśruta: aprajātārogāṃśca cikitsedutta-
rādbhiṣak. E. a neg. and prajāta.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 57, col. 2.
a-prajātā f. not having brought forth (
cf. a-prajā above),
MBh. v, 3047.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 79, col. 1.
aprajātā Adj. f.
niemals niedergekommen MBH. 5,86,8.
Vācaspatyam
☞
p. 259, col. 1.
aprajātā strī na prajātā kadāpi na prasūtā . 1 adhṛta-
garbhāyāṃ bandhyāyāṃ striyām “dāsīnāmaprajātānāṃ śubhānāṃ
svarṇṇavarcasām . śatamasmai pradāsyāmi” bhā0 u0 pa0 15 a0 .