apeya
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 913, col. 1.
apeya (yaḥ-yā-yaṃ) a. Gone, removed.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 203, col. 1.
apeya Tatpur. m. f. n. (
-yaḥ-yā-yam) What must not be drunk,
unfit for drink; e. g. in the Mitākṣara: abhakṣyāṇāmapeyā-
nāmalehyānāṃ ca bhakṣaṇe . retomūtrapurīṣāṇāṃ prāyaścittaṃ kathaṃ bha-
vet. E. a neg. and peya.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 56, col. 2.
Apeya, as, ā, am, removed (?).
Apte Practical Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 120, col. 1.
apeya a. Not fit to be drunk;
apeyeṣu taḍāgeṣu bahutaramudakaṃ bhavati Mk. 2.
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 31.
apeya a. not to be drunk.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 21, col. 1.
apeya a-peya, fp. undrinkable; forbidden
to be drunk.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 56, col. 3.
a-peya mf(
ā)n. unfit for drinking, not to be drunk,
Mn. &c.
Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary
☞
vol. 1,
p. 159.
apeya a. Not fit to be drunk; apeyeṣu taḍāgeṣu bahutaramudakaṃ bhavati Mk.2.
Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 55, col. 2.
a-peya- a. v. impropre à la boisson.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 312.
apeya (3.
a + peya) adj. f.
ā nicht trinkbar M. 9, 314.
HIT. Pr. 47.
☞
vol. 5,
p. 1013.
apeya nicht trinkbar, was man nicht trinken darf Verz. d. Oxf. H. 87,b,21. 272,a,11. 282,a,16. 24.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 78, col. 1.
apeya Adj.
nicht trinkbar Spr. 2130.
zu trinken verboten GAUT. 17,24.
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 21, col. 2.
apeya untrinkbar.
Schmidt Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch
☞
p. 50, col. 2.
[apeya] , f. ā
Vācaspatyam
☞
p. 254, col. 1.
apeya tri0 pā arhādyarthe yat na0 ta0 . 1 smṛtau nipiddhapāne
madyādau “madyamadeyamapeyamanigrāhyamiti” ti0 ta0 uśa0
evamanyāni apeyāni smṛtau prasiddhāni yathā “varjyaṃ sa-
lavaṇaṃ kṣīraṃ yacca viśrathitaṃ payaḥ . anirddaśāyāgoḥ kṣīraṃ
pītvā cāndrāyaṇaṃ carediti” ā0 ta0 smṛtiḥ . “apaḥ
surābhājanasthā madyabhāṇḍe sthitāstathā pañcarātraṃpivet
pītvā śaṅkhapuṣpīghṛtaṃ paya” iti manuḥ . “śunocchiṣṭāḥ
sthitā hyāpo yadi kaścit dvijaḥ pibet śaṅkhapuṣpīvipakvena
tryahaṃ kṣīreṇa varttayediti” yamaḥ . “striyocchiṣṭāḥ sthitā
āpo yadi kaścit pibeddvijaḥ . śaṅkhapuṣpītyādi0 śaṅkhaḥ
“śūdrocchiṣṭā sthitāhyāpo yadi kaścit pibet dvijaḥ .
kuśamūlavipakkena tryahaṃ kṣīreṇa varttayediti hārītaḥ “śunā
saṃspṛṣṭa bhāṇḍe tu retomūtravidūṣite . jalakṣīrādikaṃ pītvā
taptakṛcchraṃ samācaret” laghubau0 . “caṇḍālakūpabhāṇḍeṣu
yastvajñānājjalaṃ pibet prāyaścittaṃ kathaṃ tatra varṇṇe
varṇṇe vidhīyate . caret sāntapanaṃ vipraḥ prājāpatyantu
bhūmipaḥ . tadarddhaṃ tu caredvaiśyaḥ pādaṃ śūdrasya nirddiśet”
āpa0 . “caṇḍālaparigṛhītaṃ yohyajñānājjalaṃ pivet .
tasya śuddhviṃ vijānīyāt prājāpatyena nityaśa” iti āpa0 .
“yastu caṇḍālasaṃspṛṣṭaṃ pibet kiñcidakāmataḥ sa tu sānta-
panaṃ kṛcchraṃ carecchuddhyarthamātmanaḥ” aṅgirāḥ . “kiñciditi
jalakṣīrādikamiti” prā0 bi0 . āmamāṃsādau na doṣaḥ .
“āmaṃ māṃsaṃ ghṛtaṃ kṣaudraṃ snehāśca phalasambhavāḥ . mleccha-
bhāṇḍasthitā duṣṭāniṣkrāntāḥ śucayaḥ smṛtāḥ” yamaḥ
“antyajaiḥ khānitāḥ kūpāstaḍāni tathaiva ca . eṣu snātvā ca
pītvā ca pañcagavyena śudhyati” āpa0 . jalāntarālābhe tu
tadapyāpadi pātuṃ śakyate “antyajaiḥ khānite kūpe setau
vāpyādike tathā tatra snātvā ca pītvā ca prāyaścittaṃ na
vidyate iti vṛddhaśātā0 . “idamatyantāpadviṣayamiti” prā0
vi0 . “bhāṇḍasthitā abhojyānāmapaḥ pītvā payodadhi .
brāhmaṇo kṣatriyo vaiśyaḥ śūdraścaivopasarpati brahmakūrco-
pavāsaśca yājyavarṇṇasya niṣakṛtiḥ” parā0 . upasarpati upasarpet
pāyaścittamiti śeṣaḥ tadevāha brahmakūrcopeti . “yadi
vipraḥ pramādena śūdratoyaṃ pibet svayam . upovya vilva-
padmānāṃ palāśasya kuśasya ca . eteṣāmudakaṃ pītvā tena
śuddhimavāpnuyāt” śātā0 . atrāpavādaḥ . “navabhāṇḍeṣu
pānīyaṃ viṭśūdrakṣatrajanmanām . peyaṃ tadāhurviprāṇāṃ payo-
dadhi tathaiva ca” jāvā0 . “ghṛtaṃ tailaṃ payaḥkṣīraṃ tathaivekṣuraso
guḍaḥ . śūdrabhāṇḍasthitaṃ takraṃ tathā madhu na duṣyati” śātā0 .
ghṛtādīnāmākarabhāṇḍasthitānāṃ na doṣaḥ” śaṅkhaḥ . “pītā-
vaśeṣitaṃ pītvā pānīyaṃ brāhmaṇaḥ kvacit . trirātraṃ tu vrataṃ
kuryyādvāmahastena vā punaḥ” śaṅkhaḥ . “vāmena kebaleneti”
prā0 vi0 . “prapāmaraṇye ghaṭake ca kūpe droṇyāṃ jalaṃ koṣa-
gatāstathāpaḥ . ṛte'pi śūdrāttadapeyamāhurāpadgato bhūmi-
gatāḥ pibettā” iti yamaḥ . prapājalaṃ, kūpajalāharaṇa
ghaṭasthajalaṃ droṇī sekapātraviśeṣaḥ tajjalaṃ, khaḍgādi
koṣagataṃ jalañca śūdrāsambandhe'pyapeyam “āpadi tu tadeva
jalaṃ bhūmigataṃ kṛtvā tataḥ pātrāntareṇoddhṛtya peyamiti”
prā0 vi0 . etadviṣaye eva . droṇyāmāyasayuktāyāṃ channe prāva-
rttake tathā . grāmaprapājalañcaiva pītvāpatsu na duṣyatīti
laghuhārītaḥ . tadapi bhūmigataṃ kṛtvaiva peyaṃ pūrbavacanaikavākya-
tvāt . “prāvarttake secake channe ajñāte” prā0 vi0 . “kūpe
vinmūtrasaṃsṛṣṭe pītvā toyaṃ dvijotamaḥ . trirātreṇa viśudhyeta”
aṅgirāḥ . “jalāśaye tathānyeṣusthāvareṣumahītale . kūpavat
kathitā śuddhiḥ mahatsu ca na dūṣaṇamiti” viṣṇuḥ . “mahat-
khapyaśuciśaṅkayā tīrthasamīpatoyagrahaṇavarjjanamiti” prā0
vi0 . yathoktaṃ devalena . “tatrākṣobhyataḍāgāni nadīrvāpīḥ
sarāṃsi ca kasmalāśuciyuktāni tīrthataḥ parivarjayediti” .
“mṛtapañcanakhāt kūpādatyantopahatāccodakaṃ pītvā brāhmaṇa-
strirātramupavasedityādi” viṣṇuḥ “atyantopahatāt ame-
dhyādineti” prā0 vi0 . “yastu kūpāt pibet toyaṃ brāhmaṇaḥ
śavadūṣitāt upavāsatrayaṃ kṛtvetyādi” laghuhā0 . “klinno
bhinnaḥ śavaścaiva kūpastho yadi dṛśyate . payaḥ pītvā trirātreṇa
ityādi” devalaḥ . “pītaśeṣaṃ pibet viprairvipraḥ syādanyathā
paśuriti bhavi0 pu0 . “śleṣmopānahavinmūtraṃ strīrajo madya-
meva ca . ebhiḥ saṃdūṣite kūpe toyaṃ pītvā kathaṃ vidhiḥ .
ekaṃ dvyahaṃ tryahañcaiva dvijātīnāṃ viśodhanamiti” atriḥ .
atrāpavādamāha sa eva “godohane carmmapuṭe ca toyaṃ yantrā-
kare kārukaśilpihaste . strībālavṛddhācaritāni yānya-
pratyakṣadṛṣṭāni śucīni tāni . prākārarodhe viṣamapradeśe
sevāniveśe bhavanasya dāhe . ārabdhayajñeṣu mahotsaveṣu
tathaiva doṣā na vikalpanīyāḥ . śuci gotṛptikṛttoyaṃ pra-
kṛtisthaṃ mahīgatam . carmmabhāṇḍaistu dhārābhistathā yantro-
ddhṛtaṃ jalamiti” . prāguktavacanajātaiḥ carmmabhāṇḍasthita-
yantroddhvatayorapeyatvena niṣedhe prāpte carmabhāṇḍairuddhṛtaṃ
thantroddhṛtañca santatadhārayoddhṛtañca etattrayaṃ yadi mahīgataṃ
gotṛptikaraṃ prakṛtisthamavikṛtaṃ ca tadā śucītyanena pratiprasūtam
mahatsu ca na duṣyatītyanena mahattvasyāpekṣākṛtatvena avyā-
varttakatayā gotṛptikaratvena viśeṣaṇāt tathābhūtaṃ mahattva-
meva prakṛte vivakṣitam . tadapi jalāntarābhāve śuddhamitya-
vadheyaṃ prāguktavacane āpadgatasyaiva bhūmigataṃ kṛtvā tata uddhṛtya
pānavidhānena tadekavākyatvāt tathaiveha jñeyam . etacca svabhā-
vataḥ peyajalasyaiva—carmmabhāṇḍādisthitirūpadoṣapratiprasavārtham
na tu apeyamlecchādikhānitatoyasyāpi peyatāvidhā-
nārthaṃ tathātve vākyabhedāpatteḥ na ca hiraṇyodakasparśasya anna-
syeva sāmānyaśāstraniṣiddhāpeyajalasya śuddhyarthatāparaṃ svabhāvataḥ
peyasyaiva carmmabhāṇḍādigatatvena doṣaparihārarthatāparatayaiva
sarvvasāmañjasye vidhidvayakalpanāyāḥ anyāyyatvāt etena
idānīntanamleccharājakhānitasthajalasya yantroddhṛtatvena śuddha-
tākīrttanaṃ sāhasameva tasya mlecchakhānitajalatvena svabhā-
vato'peyatvāt jalāntarasya gaṅgājalasya ca sannikṛṣṭatvādāpa-
dviṣayatvābhāvāt prakṛtisthaviśeṣaṇācca tasya saṃskāraviśeṣeṇa
vikāraviśeṣavattvādetadvacanasyāpi tatrāpravṛtteśca . kiñca
“vicitsā tu hṛdaye yasminnanne prajāyate sahṛllekhantu vijñeyaṃ
purīṣantat svabhāvataḥ” iti brahmapurāṇena amedhyasparśavattvena
śaṅkitānnāderbhojananiṣedhāt mlecchāmedhyādisparśavattvena śaṅki
tasyāsya jalāderapyapeyateti gamyate . śaśisūryyakiraṇāspṛṣṭa-
tayā ca tasya vyāpannajalatayā baidyakoktadoṣādhāyakatvenāpi
'peyatā . “api caṇḍālabhāṇḍasthaṃ tajjalaṃ pāvanaṃ mahat”
ityuktestatratyakhāte gaṅgājalānāmevāhṛtatvāttasya svabhāvataḥ
śuddhateti tu na śaṅkya “sarvatra pāvanī gaṅgā triṣu sthāneṣu duṣyati
mlecchasparśe surābhāṇḍe meghādijalamiśraṇe” iti vacanāt
tasya meghādijalasamparkaśaṅkāyāmlecchādisparśasya pratyakṣa-
darśanācca svabhāvataḥ śuddhatvābhāvāt . dhārāyāṃ pratiprasavamāha
baidhāyanaḥ “aduṣṭā santatā dhārā vātoddhūtāśca reṇavaḥ . ā-
karāḥ śucayaḥ sarve varjjayitvā surākaramiti “kāle navodakaṃ
śuddhaṃ na pātavyantu tatryaham . akāle tu daśāhaṃ syāt
pītvā nādyādaharniśamiti” ā0 ta0 smṛtiḥ . “snānamāca-
manaṃ dānaṃ devatāpitṛtarpaṇam . śūdrodakairnakurvīta tathā meghā-
dviniḥsṛtaiḥ” . ācamananiṣedhāt pānādeḥ sutarāṃ ni-
ṣedhaḥ . “yavyadvayaṃ śrāvaṇādi sarvvā nadyo rajasvalāḥ . tāsu
snānādikaṃ varjyaṃ varjjayitvā surāpagām iti” chando0 pa0 .
“yaiḥ kṛtaḥ sarvamakṣyo'gnistvapeyaśca mahodadhiriti” manuḥ yaiḥ
vipraiḥ “anyathā hi kṛruśreṣṭha . devayonirapāṃpatiḥ . ku-
śāgreṇāpi kaunteya naspaṣṭavyomahodadhiriti bhā0 ba0 pa0
sparśaniṣedhāt pānaniṣedhaḥ . “anirddaśāyā goḥ kṣīramauṣṭramai
śaphaṃ tathā . āvikaṃ sandhinīkṣīraṃ vivatsāyāśca goḥ payaḥ .
āraṇyānāñca sarvveṣāṃ mṛgāṇāṃ mahiṣaṃ vinā . strī-
kṣīrañcaiva varjyāni sarvvaśuktāni caiva hi” manuḥ . “goḥ kṣīra-
manirddaśāyāḥ sūtake ajāmahīṣyośca nityamapeyamauṣṭramaika-
śaphañca syandinīnāñca yāśca vatsavyapetāḥ” aṅgi0 . “va-
rjjayedgoravatsāyāḥ payaścaivānyavatsayā . āraṇyānāñca
sarvveṣāṃ varjjayitvā tu māhiṣamiti” yamaḥ . “sarvāsāṃ dvi-
stanīnāṃ kṣīraṃ varjyamajāvarjjamiti” śaṅkhaḥ “gojāmahiṣībarjjaṃ
sarvapayāṃsi yānyanirdaśāhaṃ tānyapi sandhinīsyandinīviva-
tsāyamasūkṣoraṃ cāmedhyabhujaśca” viṣṇuḥ . pītvopavasedityanu-
vṛttiḥ . sandhinī vṛṣabhākrāntā syandinī nityaṃ prasravatpayaḥ-
stanā . amedhyabhujaḥ madyādibhakṣaṇaśolāyāḥ . yamasūrvatsa-
yugmaṃ prasūtā “hastavatyā ninditaṃ rāsabhañca payo varjjaye-
diti” hārītaḥ . tatrājākṣīraṃ daśāhādarvāk niṣiddham
ūrddhvaṃ tat peyaṃ sarvavacanasāmañcasyāt “goghrātaṃ śakanocchiṣṭaṃ
ṣadāspṛṣṭañca kāmataḥ . sandhinyanirddaśāvatsagopayaḥ parivarjja-
yet yājña0 . “kṣīrāṇi yānyabhakṣyāṇi tadvikārāśane punaḥ
saptarātraṃ vrataṃ kuryyādityādi” yā0 . “uṣṭrīkṣīramānuṣī-
kṣīrapāne punarupanayanaṃ taptakṛcchrañcetyādi” śātā0 .
“uddhatasnehavilayanapinyākamathitaprabhṛtīni cāttavīryyāṇi
nāśnīyāt” gauta0 . uddhatasnehaṃ, kṣīrādi vilayanaṃ ghṛtamalaṃ
pinyākaḥ khaliḥ mathitaṃ takrādi āṃttavīryyāṇi gṛhīta-
sārāṇi .. āttavīryyapadañcātyantoddhṛtasnehaparaṃ mathita-
padaṃ ca udakaprāyatakraparañca . “kṣatriyaścaiva vṛttastho
vaiśyaḥ śūdro'tha vā punaḥ . yaḥ pibet kapilākṣīraṃ na tato-
'nyo'styapuṇyakṛt” āpa0 . “kāpilaṃ yaḥ pibecchūdro
narakeṇa vipacyate” smṛtiḥ . suśrute tu dhātudoṣaviśeṣajanaka-
tayākānicidapeyānyuktāni tāni prāyaśaḥ sāmānyato'-
peyaśabde 226, 27, pṛṣṭhe uktāni . tatra viśeṣaḥ kaścit
pradarśyate “varṣājale gāṅgeyatvasāmudratvaparīkṣaṇamuktvā
“varṇṇānyatve sikyaklede ca sāmudramiti vidyāttannopādeya-
mityuktam kīṭamūtrapurīṣāṇḍaśavakothapradūṣitam . tṛṇaparṇṇo-
tkakhyutaṃ kaluṣaṃ vipasaṃ yutam yo'vagāheta varṣāsu pibedvāpi navaṃ
jalam . sa vāhyābhyantarān rogān prāpnuyāt kṣiprameva tu
tatra yat saivālapadmatṛṇapaṅkapramṛtibhiravacchannaṃ śaśisūryyakiraṇai-
rnābhijuṣṭaṃ gandhavarṇṇarasopamṛṣṭañca tadvyāpannamiti vidyāt . tasya
sparśarūparasagandhavīryyavipākāḥ doṣāḥ ṣaṭ sambhavanti . vyāpannaṃ
varjjayennityaṃ toyaṃ yadapyanārttavam . doṣasañjananaṃ hyeta-
nnādadītāhitantu tat . “vyāpannaṃ salilaṃ yastu piba-
tīhāprasādhitam . śvayathu pāṇḍurogañca tvagdoṣamavipāka-
tām . śvāsakāsapratiśyāyaśūlagulmodarāṇi ca .
anyān vā viṣamān rogān prāpnuyāt kṣiprameva ceti”
nadīviśeṣajalasya doṣakīrttanenāpeyatā ca tatroktā “pūrvvābhi-
mukhāstu na” praśasyante gurūdakatvāditi . sahyaprabhavāḥ
kuṣṭhaṃ janayanti, vindhyaprabhavāḥ kuṣṭha pāṇḍurogañca, malaya-
prabhavāḥ kṛmīn, mahendraprabhavāḥ ślīpadodarāṇi, himavatpra-
bhavāḥ hṛdrogaśvayathuśirorogaślīpadagalagaṇḍān, prācyā-
vantyāḥ aparāvantyāścāśāṃsyupajanayanti, iti “sāmudramudakaṃ
visraṃ lavaṇaṃ sarvvadoṣakṛditi . anekadoṣamānūpaṃ vāryyu-
bhiṣyandi garhitamiti” ca . rogabhede śītalajalasyāpeyatāpyuktā,
“pārśvaśūle pratiśyāye, vātaroge galagrahe, ādhmāte stimite
koṣṭhe sadyaḥ śuddhe navajvare . hikkāyāṃ snehapīte ca śītāmbu
parivarjjayediti” . takrasyāpeyatā rogabhede tatroktā “takraṃ naiva
kṣate dadyānnoṣṇakāle na durbale . na mūrcchābhramadāheṣu na
roge raktapaittike . śītakāle'gnimāndye ca kaphottheṣvāma-
yeṣu ceti” . dravyāntarasaṃyogādapeyatā apathyaśabde 226, 27,
pṛṣṭhe darśitā . viśeṣastveṣaḥ . “uṣṇodakānupānantu snehā-
nāmatha śasyate, ṛtebhallātakasnehāt snehāttauvarakāttatheti”
rogabhede'nupānaniṣedhena tatra jalādīnāmapeyatā bhaṅgyā
tatraiva daśitā . anupānaguṇamabhidhāya “na pribecchvāsakā-
sārtto roge cāpyūrddhvajatruge . kṣatoraskaḥ prasekī ca yasya copa-
hataḥ svaraḥ . pītvā'dhvabhāṣyādhyayanageyasvapnānna śīlayet .
praduṣyāmāśayaṃ taddhi tasya kaṇṭhorasi sthitaḥ . mandāgnisāda-
charddyādīnāmayān janayet bahūniti” suśrute ..