• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apeya


    Yates Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 913, col. 1.
    apeya (yaḥ-yā-yaṃ) a. Gone, removed.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 203, col. 1.
    apeya Tatpur. m. f. n. (-yaḥ-yā-yam) What must not be drunk,

    unfit for drink; e. g. in the Mitākṣara: abhakṣyāṇāmapeyā-

    nāmalehyānāṃ ca bhakṣaṇe . retomūtrapurīṣāṇāṃ prāyaścittaṃ kathaṃ bha-

    vet. E. a neg. and peya.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 56, col. 2.
    Apeya, as, ā, am, removed (?).

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 120, col. 1.
    apeya a. Not fit to be drunk; apeyeṣu taḍāgeṣu bahutaramudakaṃ bhavati Mk. 2.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 31.
    apeya a. not to be drunk.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 21, col. 1.
    apeya a-peya, fp. undrinkable; forbidden
    to be drunk.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 56, col. 3.
    a-peya mf(ā)n. unfit for drinking, not to be drunk, Mn. &c.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ vol. 1, p. 159.
    apeya a. Not fit to be drunk; apeyeṣu taḍāgeṣu bahutaramudakaṃ bhavati Mk.2.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    ☞ p. 55, col. 2.
    a-peya- a. v. impropre à la boisson.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    ☞ vol. 1, p. 312.
    apeya (3. a + peya) adj. f. ā nicht trinkbar M. 9, 314. HIT. Pr. 47.
    ☞ vol. 5, p. 1013.
    apeya nicht trinkbar, was man nicht trinken darf Verz. d. Oxf. H. 87,b,21. 272,a,11. 282,a,16. 24.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    ☞ vol. 1, p. 78, col. 1.
    apeya Adj. nicht trinkbar Spr. 2130. zu trinken verboten GAUT. 17,24.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    ☞ p. 21, col. 2.
    apeya untrinkbar.

    Schmidt Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch

    ☞ p. 50, col. 2.
    [apeya] , f. ā

    Vācaspatyam

    ☞ p. 254, col. 1.
    apeya tri0 pā arhādyarthe yat na0 ta0 . 1 smṛtau nipiddhapāne
    madyādau “madyamadeyamapeyamanigrāhyamiti” ti0 ta0 uśa0
    evamanyāni apeyāni smṛtau prasiddhāni yathā “varjyaṃ sa-
    lavaṇaṃ kṣīraṃ yacca viśrathitaṃ payaḥ . anirddaśāyāgoḥ kṣīraṃ
    pītvā cāndrāyaṇaṃ carediti” ā0 ta0 smṛtiḥ . “apaḥ
    surābhājanasthā madyabhāṇḍe sthitāstathā pañcarātraṃpivet
    pītvā śaṅkhapuṣpīghṛtaṃ paya” iti manuḥ . “śunocchiṣṭāḥ
    sthitā hyāpo yadi kaścit dvijaḥ pibet śaṅkhapuṣpīvipakvena
    tryahaṃ kṣīreṇa varttayediti” yamaḥ . “striyocchiṣṭāḥ sthitā
    āpo yadi kaścit pibeddvijaḥ . śaṅkhapuṣpītyādi0 śaṅkhaḥ
    “śūdrocchiṣṭā sthitāhyāpo yadi kaścit pibet dvijaḥ .
    kuśamūlavipakkena tryahaṃ kṣīreṇa varttayediti hārītaḥ “śunā
    saṃspṛṣṭa bhāṇḍe tu retomūtravidūṣite . jalakṣīrādikaṃ pītvā
    taptakṛcchraṃ samācaret” laghubau0 . “caṇḍālakūpabhāṇḍeṣu
    yastvajñānājjalaṃ pibet prāyaścittaṃ kathaṃ tatra varṇṇe
    varṇṇe vidhīyate . caret sāntapanaṃ vipraḥ prājāpatyantu
    bhūmipaḥ . tadarddhaṃ tu caredvaiśyaḥ pādaṃ śūdrasya nirddiśet”
    āpa0 . “caṇḍālaparigṛhītaṃ yohyajñānājjalaṃ pivet .
    tasya śuddhviṃ vijānīyāt prājāpatyena nityaśa” iti āpa0 .
    “yastu caṇḍālasaṃspṛṣṭaṃ pibet kiñcidakāmataḥ sa tu sānta-
    panaṃ kṛcchraṃ carecchuddhyarthamātmanaḥ” aṅgirāḥ . “kiñciditi
    jalakṣīrādikamiti” prā0 bi0 . āmamāṃsādau na doṣaḥ .
    “āmaṃ māṃsaṃ ghṛtaṃ kṣaudraṃ snehāśca phalasambhavāḥ . mleccha-
    bhāṇḍasthitā duṣṭāniṣkrāntāḥ śucayaḥ smṛtāḥ” yamaḥ
    “antyajaiḥ khānitāḥ kūpāstaḍāni tathaiva ca . eṣu snātvā ca
    pītvā ca pañcagavyena śudhyati” āpa0 . jalāntarālābhe tu
    tadapyāpadi pātuṃ śakyate “antyajaiḥ khānite kūpe setau
    vāpyādike tathā tatra snātvā ca pītvā ca prāyaścittaṃ na
    vidyate iti vṛddhaśātā0 . “idamatyantāpadviṣayamiti” prā0
    vi0 . “bhāṇḍasthitā abhojyānāmapaḥ pītvā payodadhi .
    brāhmaṇo kṣatriyo vaiśyaḥ śūdraścaivopasarpati brahmakūrco-
    pavāsaśca yājyavarṇṇasya niṣakṛtiḥ” parā0 . upasarpati upasarpet
    pāyaścittamiti śeṣaḥ tadevāha brahmakūrcopeti . “yadi
    vipraḥ pramādena śūdratoyaṃ pibet svayam . upovya vilva-
    padmānāṃ palāśasya kuśasya ca . eteṣāmudakaṃ pītvā tena
    śuddhimavāpnuyāt” śātā0 . atrāpavādaḥ . “navabhāṇḍeṣu
    pānīyaṃ viṭśūdrakṣatrajanmanām . peyaṃ tadāhurviprāṇāṃ payo-
    dadhi tathaiva ca” jāvā0 . “ghṛtaṃ tailaṃ payaḥkṣīraṃ tathaivekṣuraso
    guḍaḥ . śūdrabhāṇḍasthitaṃ takraṃ tathā madhu na duṣyati” śātā0 .
    ghṛtādīnāmākarabhāṇḍasthitānāṃ na doṣaḥ” śaṅkhaḥ . “pītā-
    vaśeṣitaṃ pītvā pānīyaṃ brāhmaṇaḥ kvacit . trirātraṃ tu vrataṃ
    kuryyādvāmahastena vā punaḥ” śaṅkhaḥ . “vāmena kebaleneti”
    prā0 vi0 . “prapāmaraṇye ghaṭake ca kūpe droṇyāṃ jalaṃ koṣa-
    gatāstathāpaḥ . ṛte'pi śūdrāttadapeyamāhurāpadgato bhūmi-
    gatāḥ pibettā” iti yamaḥ . prapājalaṃ, kūpajalāharaṇa
    ghaṭasthajalaṃ droṇī sekapātraviśeṣaḥ tajjalaṃ, khaḍgādi
    koṣagataṃ jalañca śūdrāsambandhe'pyapeyam “āpadi tu tadeva
    jalaṃ bhūmigataṃ kṛtvā tataḥ pātrāntareṇoddhṛtya peyamiti”
    prā0 vi0 . etadviṣaye eva . droṇyāmāyasayuktāyāṃ channe prāva-
    rttake tathā . grāmaprapājalañcaiva pītvāpatsu na duṣyatīti
    laghuhārītaḥ . tadapi bhūmigataṃ kṛtvaiva peyaṃ pūrbavacanaikavākya-
    tvāt . “prāvarttake secake channe ajñāte” prā0 vi0 . “kūpe
    vinmūtrasaṃsṛṣṭe pītvā toyaṃ dvijotamaḥ . trirātreṇa viśudhyeta”
    aṅgirāḥ . “jalāśaye tathānyeṣusthāvareṣumahītale . kūpavat
    kathitā śuddhiḥ mahatsu ca na dūṣaṇamiti” viṣṇuḥ . “mahat-
    khapyaśuciśaṅkayā tīrthasamīpatoyagrahaṇavarjjanamiti” prā0
    vi0 . yathoktaṃ devalena . “tatrākṣobhyataḍāgāni nadīrvāpīḥ
    sarāṃsi ca kasmalāśuciyuktāni tīrthataḥ parivarjayediti” .
    “mṛtapañcanakhāt kūpādatyantopahatāccodakaṃ pītvā brāhmaṇa-
    strirātramupavasedityādi” viṣṇuḥ “atyantopahatāt ame-
    dhyādineti” prā0 vi0 . “yastu kūpāt pibet toyaṃ brāhmaṇaḥ
    śavadūṣitāt upavāsatrayaṃ kṛtvetyādi” laghuhā0 . “klinno
    bhinnaḥ śavaścaiva kūpastho yadi dṛśyate . payaḥ pītvā trirātreṇa
    ityādi” devalaḥ . “pītaśeṣaṃ pibet viprairvipraḥ syādanyathā
    paśuriti bhavi0 pu0 . “śleṣmopānahavinmūtraṃ strīrajo madya-
    meva ca . ebhiḥ saṃdūṣite kūpe toyaṃ pītvā kathaṃ vidhiḥ .
    ekaṃ dvyahaṃ tryahañcaiva dvijātīnāṃ viśodhanamiti” atriḥ .
    atrāpavādamāha sa eva “godohane carmmapuṭe ca toyaṃ yantrā-
    kare kārukaśilpihaste . strībālavṛddhācaritāni yānya-
    pratyakṣadṛṣṭāni śucīni tāni . prākārarodhe viṣamapradeśe
    sevāniveśe bhavanasya dāhe . ārabdhayajñeṣu mahotsaveṣu
    tathaiva doṣā na vikalpanīyāḥ . śuci gotṛptikṛttoyaṃ pra-
    kṛtisthaṃ mahīgatam . carmmabhāṇḍaistu dhārābhistathā yantro-
    ddhṛtaṃ jalamiti” . prāguktavacanajātaiḥ carmmabhāṇḍasthita-
    yantroddhvatayorapeyatvena niṣedhe prāpte carmabhāṇḍairuddhṛtaṃ
    thantroddhṛtañca santatadhārayoddhṛtañca etattrayaṃ yadi mahīgataṃ
    gotṛptikaraṃ prakṛtisthamavikṛtaṃ ca tadā śucītyanena pratiprasūtam
    mahatsu ca na duṣyatītyanena mahattvasyāpekṣākṛtatvena avyā-
    varttakatayā gotṛptikaratvena viśeṣaṇāt tathābhūtaṃ mahattva-
    meva prakṛte vivakṣitam . tadapi jalāntarābhāve śuddhamitya-
    vadheyaṃ prāguktavacane āpadgatasyaiva bhūmigataṃ kṛtvā tata uddhṛtya
    pānavidhānena tadekavākyatvāt tathaiveha jñeyam . etacca svabhā-
    vataḥ peyajalasyaiva—carmmabhāṇḍādisthitirūpadoṣapratiprasavārtham
    na tu apeyamlecchādikhānitatoyasyāpi peyatāvidhā-
    nārthaṃ tathātve vākyabhedāpatteḥ na ca hiraṇyodakasparśasya anna-
    syeva sāmānyaśāstraniṣiddhāpeyajalasya śuddhyarthatāparaṃ svabhāvataḥ
    peyasyaiva carmmabhāṇḍādigatatvena doṣaparihārarthatāparatayaiva
    sarvvasāmañjasye vidhidvayakalpanāyāḥ anyāyyatvāt etena
    idānīntanamleccharājakhānitasthajalasya yantroddhṛtatvena śuddha-
    tākīrttanaṃ sāhasameva tasya mlecchakhānitajalatvena svabhā-
    vato'peyatvāt jalāntarasya gaṅgājalasya ca sannikṛṣṭatvādāpa-
    dviṣayatvābhāvāt prakṛtisthaviśeṣaṇācca tasya saṃskāraviśeṣeṇa
    vikāraviśeṣavattvādetadvacanasyāpi tatrāpravṛtteśca . kiñca
    “vicitsā tu hṛdaye yasminnanne prajāyate sahṛllekhantu vijñeyaṃ
    purīṣantat svabhāvataḥ” iti brahmapurāṇena amedhyasparśavattvena
    śaṅkitānnāderbhojananiṣedhāt mlecchāmedhyādisparśavattvena śaṅki
    tasyāsya jalāderapyapeyateti gamyate . śaśisūryyakiraṇāspṛṣṭa-
    tayā ca tasya vyāpannajalatayā baidyakoktadoṣādhāyakatvenāpi
    'peyatā . “api caṇḍālabhāṇḍasthaṃ tajjalaṃ pāvanaṃ mahat”
    ityuktestatratyakhāte gaṅgājalānāmevāhṛtatvāttasya svabhāvataḥ
    śuddhateti tu na śaṅkya “sarvatra pāvanī gaṅgā triṣu sthāneṣu duṣyati
    mlecchasparśe surābhāṇḍe meghādijalamiśraṇe” iti vacanāt
    tasya meghādijalasamparkaśaṅkāyāmlecchādisparśasya pratyakṣa-
    darśanācca svabhāvataḥ śuddhatvābhāvāt . dhārāyāṃ pratiprasavamāha
    baidhāyanaḥ “aduṣṭā santatā dhārā vātoddhūtāśca reṇavaḥ . ā-
    karāḥ śucayaḥ sarve varjjayitvā surākaramiti “kāle navodakaṃ
    śuddhaṃ na pātavyantu tatryaham . akāle tu daśāhaṃ syāt
    pītvā nādyādaharniśamiti” ā0 ta0 smṛtiḥ . “snānamāca-
    manaṃ dānaṃ devatāpitṛtarpaṇam . śūdrodakairnakurvīta tathā meghā-
    dviniḥsṛtaiḥ” . ācamananiṣedhāt pānādeḥ sutarāṃ ni-
    ṣedhaḥ . “yavyadvayaṃ śrāvaṇādi sarvvā nadyo rajasvalāḥ . tāsu
    snānādikaṃ varjyaṃ varjjayitvā surāpagām iti” chando0 pa0 .
    “yaiḥ kṛtaḥ sarvamakṣyo'gnistvapeyaśca mahodadhiriti” manuḥ yaiḥ
    vipraiḥ “anyathā hi kṛruśreṣṭha . devayonirapāṃpatiḥ . ku-
    śāgreṇāpi kaunteya naspaṣṭavyomahodadhiriti bhā0 ba0 pa0
    sparśaniṣedhāt pānaniṣedhaḥ . “anirddaśāyā goḥ kṣīramauṣṭramai
    śaphaṃ tathā . āvikaṃ sandhinīkṣīraṃ vivatsāyāśca goḥ payaḥ .
    āraṇyānāñca sarvveṣāṃ mṛgāṇāṃ mahiṣaṃ vinā . strī-
    kṣīrañcaiva varjyāni sarvvaśuktāni caiva hi” manuḥ . “goḥ kṣīra-
    manirddaśāyāḥ sūtake ajāmahīṣyośca nityamapeyamauṣṭramaika-
    śaphañca syandinīnāñca yāśca vatsavyapetāḥ” aṅgi0 . “va-
    rjjayedgoravatsāyāḥ payaścaivānyavatsayā . āraṇyānāñca
    sarvveṣāṃ varjjayitvā tu māhiṣamiti” yamaḥ . “sarvāsāṃ dvi-
    stanīnāṃ kṣīraṃ varjyamajāvarjjamiti” śaṅkhaḥ “gojāmahiṣībarjjaṃ
    sarvapayāṃsi yānyanirdaśāhaṃ tānyapi sandhinīsyandinīviva-
    tsāyamasūkṣoraṃ cāmedhyabhujaśca” viṣṇuḥ . pītvopavasedityanu-
    vṛttiḥ . sandhinī vṛṣabhākrāntā syandinī nityaṃ prasravatpayaḥ-
    stanā . amedhyabhujaḥ madyādibhakṣaṇaśolāyāḥ . yamasūrvatsa-
    yugmaṃ prasūtā “hastavatyā ninditaṃ rāsabhañca payo varjjaye-
    diti” hārītaḥ . tatrājākṣīraṃ daśāhādarvāk niṣiddham
    ūrddhvaṃ tat peyaṃ sarvavacanasāmañcasyāt “goghrātaṃ śakanocchiṣṭaṃ
    ṣadāspṛṣṭañca kāmataḥ . sandhinyanirddaśāvatsagopayaḥ parivarjja-
    yet yājña0 . “kṣīrāṇi yānyabhakṣyāṇi tadvikārāśane punaḥ
    saptarātraṃ vrataṃ kuryyādityādi” yā0 . “uṣṭrīkṣīramānuṣī-
    kṣīrapāne punarupanayanaṃ taptakṛcchrañcetyādi” śātā0 .
    “uddhatasnehavilayanapinyākamathitaprabhṛtīni cāttavīryyāṇi
    nāśnīyāt” gauta0 . uddhatasnehaṃ, kṣīrādi vilayanaṃ ghṛtamalaṃ
    pinyākaḥ khaliḥ mathitaṃ takrādi āṃttavīryyāṇi gṛhīta-
    sārāṇi .. āttavīryyapadañcātyantoddhṛtasnehaparaṃ mathita-
    padaṃ ca udakaprāyatakraparañca . “kṣatriyaścaiva vṛttastho
    vaiśyaḥ śūdro'tha vā punaḥ . yaḥ pibet kapilākṣīraṃ na tato-
    'nyo'styapuṇyakṛt” āpa0 . “kāpilaṃ yaḥ pibecchūdro
    narakeṇa vipacyate” smṛtiḥ . suśrute tu dhātudoṣaviśeṣajanaka-
    tayākānicidapeyānyuktāni tāni prāyaśaḥ sāmānyato'-
    peyaśabde 226, 27, pṛṣṭhe uktāni . tatra viśeṣaḥ kaścit
    pradarśyate “varṣājale gāṅgeyatvasāmudratvaparīkṣaṇamuktvā
    “varṇṇānyatve sikyaklede ca sāmudramiti vidyāttannopādeya-
    mityuktam kīṭamūtrapurīṣāṇḍaśavakothapradūṣitam . tṛṇaparṇṇo-
    tkakhyutaṃ kaluṣaṃ vipasaṃ yutam yo'vagāheta varṣāsu pibedvāpi navaṃ
    jalam . sa vāhyābhyantarān rogān prāpnuyāt kṣiprameva tu
    tatra yat saivālapadmatṛṇapaṅkapramṛtibhiravacchannaṃ śaśisūryyakiraṇai-
    rnābhijuṣṭaṃ gandhavarṇṇarasopamṛṣṭañca tadvyāpannamiti vidyāt . tasya
    sparśarūparasagandhavīryyavipākāḥ doṣāḥ ṣaṭ sambhavanti . vyāpannaṃ
    varjjayennityaṃ toyaṃ yadapyanārttavam . doṣasañjananaṃ hyeta-
    nnādadītāhitantu tat . “vyāpannaṃ salilaṃ yastu piba-
    tīhāprasādhitam . śvayathu pāṇḍurogañca tvagdoṣamavipāka-
    tām . śvāsakāsapratiśyāyaśūlagulmodarāṇi ca .
    anyān vā viṣamān rogān prāpnuyāt kṣiprameva ceti”
    nadīviśeṣajalasya doṣakīrttanenāpeyatā ca tatroktā “pūrvvābhi-
    mukhāstu na” praśasyante gurūdakatvāditi . sahyaprabhavāḥ
    kuṣṭhaṃ janayanti, vindhyaprabhavāḥ kuṣṭha pāṇḍurogañca, malaya-
    prabhavāḥ kṛmīn, mahendraprabhavāḥ ślīpadodarāṇi, himavatpra-
    bhavāḥ hṛdrogaśvayathuśirorogaślīpadagalagaṇḍān, prācyā-
    vantyāḥ aparāvantyāścāśāṃsyupajanayanti, iti “sāmudramudakaṃ
    visraṃ lavaṇaṃ sarvvadoṣakṛditi . anekadoṣamānūpaṃ vāryyu-
    bhiṣyandi garhitamiti” ca . rogabhede śītalajalasyāpeyatāpyuktā,
    “pārśvaśūle pratiśyāye, vātaroge galagrahe, ādhmāte stimite
    koṣṭhe sadyaḥ śuddhe navajvare . hikkāyāṃ snehapīte ca śītāmbu
    parivarjjayediti” . takrasyāpeyatā rogabhede tatroktā “takraṃ naiva
    kṣate dadyānnoṣṇakāle na durbale . na mūrcchābhramadāheṣu na
    roge raktapaittike . śītakāle'gnimāndye ca kaphottheṣvāma-
    yeṣu ceti” . dravyāntarasaṃyogādapeyatā apathyaśabde 226, 27,
    pṛṣṭhe darśitā . viśeṣastveṣaḥ . “uṣṇodakānupānantu snehā-
    nāmatha śasyate, ṛtebhallātakasnehāt snehāttauvarakāttatheti”
    rogabhede'nupānaniṣedhena tatra jalādīnāmapeyatā bhaṅgyā
    tatraiva daśitā . anupānaguṇamabhidhāya “na pribecchvāsakā-
    sārtto roge cāpyūrddhvajatruge . kṣatoraskaḥ prasekī ca yasya copa-
    hataḥ svaraḥ . pītvā'dhvabhāṣyādhyayanageyasvapnānna śīlayet .
    praduṣyāmāśayaṃ taddhi tasya kaṇṭhorasi sthitaḥ . mandāgnisāda-
    charddyādīnāmayān janayet bahūniti” suśrute ..