• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apathya


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 43.
    apathya mfn. (-thyaḥ-thyā-thyaṃ)

    1 Unsuitable, inconsistent.

    2 (In medicine) Contra-indicated, unfit as food or drink in particular complaints.

    E. a neg. pathya suitable.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 34, col. 1.
    a-pathya (thyaḥ-thyā-thyaṃ) a. Unwhole-
    some, unsuitable.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 162, col. 1.
    apathya Tatpur. m. f. n. (-thyaḥ-thyā-thyam) 1 Unwholesome, contra-

    indicated, unfit as food or drink in particular complaints;

    e. g. āpātaramaṇīyānāṃ saṃyogānāṃ priyaiḥ saha . apathyānāmi-

    vānnānāṃ pariṇāmo hi dāruṇaḥ .. 2 Unsuitable, inconsistent,

    obnoxious; e. g. sarvasya jāyate mānaḥ svahitācca pramādyati .

    vṛddhau bhajati cāpathyaṃ naro yena vinaśyati. 3 Bad, evil, un-

    lucky; e. g. apathyamāyatau lobhādāmanantyanujīvinaḥ . priyaṃ śṛ-

    ṇoti yastebhyastamṛcchanti na saṃpadaḥ ... E. a neg. and pathya.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 50, col. 1.
    A-pathya, as, ā, am, unfit; unsuitable; incon-

    sistent; (in medic.) unwholesome as food or drink

    in particular complaints. —Apathya-nimitta, as, ā,

    am, caused by unfit food or drink. —Apathya-bhuj,

    k, k, k, eating what is forbidden.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 106, col. 3.
    apathya a. [na. ta.]

    1 Unfit, unsuited, improper, inconsistent, obnoxious; akāryaṃ kāryasaṃkāśamapathyaṃ pathyasaṃmitaṃ Rām.

    2 (In medicine) Unwholesome, unsalutary (as food, regimen &c.); saṃtāpayaṃti kamapathyabhujaṃ na rogāḥ H. 3. 117; bhavati puruṣasya vyādhirmaraṇaṃ sevite apathye, rājāpathye punaḥ sevite sakalakulaṃ naśyati Mu. 6.

    3 Bad, unlucky.

    Comp.

    kārin a. an offender; evamapathyakāriṣu tīkṣṇadaṃḍo rājā; rāja °rī kṣapaṇakaḥ; anubhava rājāpathyakāritvasya phalaṃ Mu. 1 an enemy or traitor to the king.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 27.
    apathya a. unfit, unsuitable.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 19, col. 2.
    apathya a-pathya, a. not beneficial, unsuitable;
    unwholesome; -kārin, a. intriguing against
    (-°): (i) -tva, n. abst. N.; -bhuj, a. eating unwholesome
    food.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 49, col. 1.
    a-pathya mfn. unfit
    p. 49, col. 1.
    unsuitable
    p. 49, col. 1.
    inconsistent
    p. 49, col. 1.
    (in med.) unwholesome as food or drink in particular complaints.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 36, col. 1.
    apathya

    mfn. (-thyaḥ-thyā-thyaṃ)

    1. Unsuitable, inconsistent.

    2. (In medicine)
    Contra-indicated, unfit as food or drink in particular complaints.
    E. a neg. pathya suitable.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    vol. 1, p. 140.
    apathya a. [na. ta.] 1 Unfit, unsuited, improper, inconsistent, obnoxious; akāryaṃ kāryasaṃkāśamapathyaṃ pathyasaṃmitam Rām. -2 (In medicine) Unwholesome, unsalutary (as food, regimen &c.); santāpayanti kamapathyabhujaṃ na rogāḥ H.3.110; bhavati puruṣasya vyādhirmaraṇaṃ sevite apathye, rājā- pathye punaḥ sevite sakalakulaṃ naśyati Mu.6. -3 Bad, unlucky. -Comp. -aśin a. One taking an unwholesome food; śatravo nītihīnānāṃ yathāpathyāśināṃ gadāḥ Śukra 1.13. -kārin a. an offender; evamapathyakāriṣu tīkṣṇadaṇḍo rājā; rāja ˚rī kṣapaṇakaḥ; anubhava rājāpathyakāritvasya phalam Mu.1 an enemy or traitor to the king.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 49, col. 2.
    a-pathya- a. impropre, non toléré (par l'estomac).

    °kārin- a. ifc. qui dresse des embûches à.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 281.
    apathya (3. a + pathya) adj. unpassend, unangemessen: akāryaṃ kāryasaṃkāśamapathyaṃ pathyasaṃmitam R. 2, 109, 2. unzuträglich, unverträglich, von Speisen und Arzeneien: apathyamiva bhojanam R. 5, 76, 6. apathyaiḥ saha saṃbhukte vyādhirannarase yathā DRAUP. 2, 57. saṃtāpayanti kamapathyabhujaṃ na rogāḥ PAÑCAT. III, 244. apathyasevanāt 217, 23. SUŚR. 1, 72, 16. 280, 9. 2, 513, 8. apathyanimitta durch unzuträgliche Lebensweise veranlasst: (pramehaḥ) ahitāhārajo 'pathyanimittaḥ 76, 19. apathyaśamana Verz. d. B. H. No. 988.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 70, col. 2.
    apathya Adj. nicht förderlich , — zuträglich , — heilsam GAUT. 7,12. Spr. 396.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 19, col. 2.
    apathya nicht förderlich, unzuträglich.

    Vācaspatyam

    p. 226, col. 2.
    apathya na0 pathye vaidyakoktabhojanādiniyamāya nītyuktācārāya
    vā hitam yat na0 ta0 . vaidyakoktimullaṅghya, aniṣṭe
    mojanādau ahitācāre ca akāryyaṃ kāryyasaṅkāśamapathyaṃ
    pathyamasmetam rāmā0 . saṃtāpayanti kimapathyabhujaṃ
    na rogā iti vai0 . pathyāpathye ca suśrute darśite yathā
    athāto hitāhitīyamadhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ . yadvāyoḥ
    pathyaṃ tatpittasyāpathyamityanena hetunā na kiñciddravya-
    mekāntena hitamahitaṃ vāstīti kecidācāryyā bruvate
    tattu na samyak . iha khalu yasmād dravyāṇi svabhāvataḥ
    saṃyogataścaikāntahitānyekāntāhitāni hitāhitāni
    ca bhavanti . tatraikāntahitāni jātisātmyāt salila-
    ghṛtadugdhaudanaprabhṛtīni . ekāntāhitāni dahanapacana-
    māraṇādiṣu pravṛttānyagnikṣāraviṣādīni . saṃyogādapa-
    rāṇi viṣatulyāni bhavanti . hitā'hitāni tu yadvāyoḥ
    pathyaṃ tatpittasyāpathyamityataḥ sarvvaprāṇināmayamāhārārthaṃ
    varga upadiśyate . tadyathā raktaśāliṣaṣṭikakaṅgukamuku-
    ndakapāṇḍukapītakapramodakakālakāśanakapuṣpakakardamakaśakunā-
    hṛtasugandhakakalamanīvārakodravoddālakaśyāmākagodhūmaveṇuyavā-
    dayaḥ . eṇahariṇakuraṅgamṛgamātṛkāśvadaṃṣṭrākarālakrakara-
    kapotalāvatittirikapiñjalavarttīravarttikādīnāṃ māṃsāni .
    mudgavanamudgamakuṣṭhakalāyamasūramaṅgalyacaṇakahareṇvāḍhakīsatīnāḥ .
    cillīvāstūkasuniṣaṇṇakajīvantītaṇḍulīyakamaṇḍūkaparṇyaḥ .
    gavyaṃ ghṛtaṃ saindhavadāḍimāmalakamityeṣa vargaḥ sarvaprāṇināṃ
    sāmānyataḥ pathyatamaḥ . tathā brahmacaryyā-nivātaśayano-
    ṣṇodakaniśāsvapnavyāyāmāścaikāntataḥ pathyatamāḥ . ekānta-
    hitānyekāntāhitāni prāgupadiṣṭāni .. hitāhitāni
    tu yadvāyoḥ pathyaṃ tatpittasyāpathyamiti .. saṃyogatastvapa-
    rāṇi viṣatulyāni bhavanti . tadyathā . vallīphalakavaka-
    karīrāmlaphalalavaṇakulatthapiṇyākadadhitailavirohipiṣṭaśuṣka
    śākājāvikamāṃsamadyajāmbavacilicimamatsyagodhāvarāhāṃśca
    naikadhyamaśnīyāt payasā .

    rogaṃ sātmyañca deśañca kālaṃ dehañcabuddhimān . avekṣyā-
    gnyādikān bhāvān rogavṛtteḥ prayojayet . avasthāntara-
    bāhulyādrogādīnāṃ vyavasthitam . dravyaṃ necchanti bhiṣaja
    icchanti svastharakṣaṇe . dvayoranyatarādāne vadanti viṣadugdha-
    yoḥ . dugdhasyaikāntahitatāṃ viṣamekāntato'hitam .. evaṃ
    yuktarasādyeṣu dravyeṣu salilādiṣu . ekāntahitatāṃ viddhi
    vatsa! suśruta! nānyathā ..

    ato'nyānyapi saṃyogādahitāni vakṣyāmaḥ .. na ca
    virūḍhadhānyairvvasāmadhupayoguḍamāṣairvvā grāmyānūpodakapiśi-
    tādīni cābhyavaharet . na payomadhubhyāṃ rohiṇīśākaṃ
    jātu śākaṃ vāśnīyāt . balākāṃ vāruṇīkulmāṣābhyām .
    kākamācīṃ pippalīmaricābhyāṃ, nāḍībhaṅgaśākakukkuṭadadhīni
    ca naikadhyam . madhu coṣṇodakānupānaṃ pittena vā māṃsāni .
    surākṛśarapāyasāṃśca naikadhyam . sauvīrakeṇa saha tila-
    śaṣkulīm . matsyeḥ sahekṣuvikārān .. guḍena kākamācīṃ,
    madhunā mūlakaṃ, guḍena vārāhaṃ, madhunā ca saha viruddham .
    kṣīreṇa mūlakam . āmrajāmbavaśvāvicchūkarasagodhāśca sarvvāṃśca-
    matsyānviśeṣeṇa cilicimaṃ payasā . kadalīphalaṃ tāla-
    phalena, payasā, dadhnā, takreṇa vā . lakucaphalaṃ payasā, dadhnā,
    māṣasūpena vā madhunā, ghṛtena ca prāk payasaḥ payaso'nte vā .

    ataḥ karmmaviruddhān vakṣyāmaḥ .. kapotān sarṣapataila-
    bhṛṣṭānnādyāt . kapiñjalamayūralāvatittirigodhāścairaṇḍa-
    dārvagnisiddhā eraṇḍatailasiddhā vā nādyāt . kāṃsyabhājane
    daśarātraparyyuṣitaṃ sarpirmmadhu coṣṇairuṣṇe vā . matsyapari-
    pacane śṛṅgaveraparipacane vā siddhāṃ kākamācīm . tila-
    kalkasiddhamupodikāśākam . nārikelena varāhavasāpari-
    bhṛṣṭāṃ balākām . bhāsamaṅgāraśūlyaṃ nāśnīyāditi ..

    ato mānaviruddhān vakṣyāmaḥ .. madhvambunī madhusarpiṣī
    mānatastulye nāśnoyāt . snehau madhusnehau jalasnehau
    vā viśeṣādāntarīkṣodakānupānau .
    ata ūrddhvaṃrasadvandvāni rasato vīryyato vipākataśca viruddhāni
    vakṣyāmaḥ . tatra madhurāmlau rasavīryyaṃviruddhau madhuralavaṇau ca
    madhurakaṭukauca sarvataḥ . madhuratiktau rasavipākābhyāṃ madhura-
    kaṣāyau cāmlalavaṇauṃ rasataḥ . amlakaṭukau rasavipākābhyāmamla-
    tiktāvamlakaṣāyau ca sarvvataḥ . lavaṇakaṭukau rasavipākāmyāṃ
    lavaṇatiktau lavaṇakaṣāyau ca sarvataḥ . kaṭutiktau rasavī-
    ryyābhyāṃ kaṭukaṣāyau tiktakaṣāyau ca rasataḥ . taratamayoga-
    yuktāṃśca bhāvānatirukṣānatisnigdhānatyuṣṇānatiśītānityeva-
    mādīn vivarjayet . bhavanti cātra ..
    viruddhānyevamādīni rasavīryyavipākataḥ . tānyekāntā-
    hitānyeva śeṣaṃ vidyāddhitāhitam .. vyādhimindriyadaurbalyaṃ
    maraṇañcādhigacchati . viruddharasavīryyādīn bhuñjāno'nātmavā-
    nnaraḥ .. yatkiñciddoṣamutkleśya bhuktaṃ kāyānna nirharet .
    rasādiṣvayathārthaṃ vā tadvikārāya kalpate .. viruddhāśanajān
    rogān pratihanti virecanam . vamanaṃ śamanaṃ vāpi pūrvvaṃ
    vā hitasevanam .. sātmyato'lpatayā vāpi dīptāgnestaru-
    ṇasya ca . snigdhavyāyāmabalināṃ viruddhaṃ vitathaṃ bhavet ..
    vyāyāmaśolo balavān śiśuśca snigdho'gnimāṃścāpi mahā-
    śanaśca . āpnoti rogānna viruddhajātānabhyāsato vā'lpa-
    tayā ca jantuḥ . atha vātaguṇān vakṣyāmaḥ ..

    pūrvvaḥ samadhuraḥ snigdho lavaṇaścaiva mārutaḥ .
    guruvidāhajanano raktapittābhivarddhaṃnaḥ .. kṣatānāṃ viṣa-
    juṣṭānāṃ balinaḥ śleṣmalāśca ye . teṣāmeva viśeṣeṇa
    sadā rogavivarddhanaḥ .. vātalānāṃ praśastaśca śrāntānāṃ
    kaphaśoṣiṇām . teṣāmeva viśeṣeṇa vraṇakledavivarddhanaḥ ..
    madhuraścāvidāhī ca kaṣāyānurasolaghuḥ . dakṣiṇo mārutaḥ
    śreṣṭhaścakṣuṣyo balavarddhanaḥ . raktapittapraśamano na ca vāta-
    prakopaṇaḥ .. viṣado rūkṣaparuṣaḥ svaraḥ snehabalāpahaḥ .
    paścimo mārutastīkṣṇaḥ kaphamedoviśoṣaṇaḥ . sadyaḥ prāṇa-
    kṣayakaraḥ śoṣaṇastu śarīriṇām .. uttaro mārutaḥ
    snigdho mṛdurmmadhura eva ca . kaṣāyānurasaḥ śīto doṣā-
    ṇāmaprakopaṇaḥ .. tasmācca prakṛtisthānāṃ kledano balavarddhanaḥ .
    kṣīṇakṣayaviṣārttānāṃ viśeṣeṇatu pūjitaḥ iti pṛ0 1, 20 .