• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apakarṣa

    See also apakarṣaḥ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 42.
    apakarṣa m. (-rṣaḥ)

    1 Pulling down, bringing low, lowering, depressing.

    2 Inferiority, infamy, degradation. So apakarṣaṇa n. (ṇaṃ.)

    E. apa before, kṛṣa to attract, ghañ or lyuṭ aff.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 33, col. 2.
    apa-karṣa (ṣaḥ) 1. m. Pulling down;
    degradation.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 157, col. 1.
    apakarṣa Tatpur. m. (-rṣaḥ) 1 Drawing down, pulling away (the

    converse of utkarṣa, drawing up); e. g. (in a comm. on four

    lines of a stanza:) atra pādatraye krameṇa bandhasya gāḍhatā . catu-

    rthapāde tvapakarṣaḥ; also figuratively, taking off, diminishing,

    as in the following instance which combines both appli-

    cations: yathā daṇḍāpakarṣe tatsaṃbandhasyāpūpasyāpyapakarṣaḥ . tathā pu-

    trasaṃkrāntadhanasya patnīgatatayāpakarṣe tatsaṃbandhasya kanyādhanāvaśiṣṭa-

    tvaviśeṣaṇasyāpakarṣaḥ .. 2 Depreciation, deterioration, inferiority,

    degraded condition; (in this sense also opposed to prakarṣa)

    e. g. the words of Manu kuvivāhaiḥ…kulānyakulatāṃ yānti

    are explained by Kullūka: āsurādivivāhaiḥ…prakhyāta-

    kulānyapakarṣaṃ gacchanti; or on the affixes of the comparative

    tarap and īyasun a Vārttika observes: tarabīyasunorekadra-

    vyasyotkarṣāpakarṣayorupasaṃkhyānam. 3 (In the Nyāya philosophy.)

    Denying or disputing away qualities which a thing possesses

    (vidyamānadharmāpacayo'pakarṣaḥ); comp. apakarṣasama. 4 Super-

    seding (as a rule); e. g. in the Vārtt. to Pāṇ. III. 4. 102. na

    vā vākyāpakarṣāt where the last word is explained by

    Patanjali: vākyāpakarṣādyāsuṭ sīyuṭaṃ bādhiṣyate, and by

    Kaiyyaṭa: liṅaḥ sīyuḍityasya vākyasya yāsuḍvidhivākyenā-

    pakarṣo bādha ityarthaḥ .. 5 Anticipating something which oc-

    curs later (as a religious act or a word of a sentence);

    in this sense it is met with frequently in writings on the

    Mīmānsā; e. g. darśapūrṇamāsayoḥ puroḍāśasya kapāleṣu sthāpi-

    tasyācchādanamāmnātam . bhasmanābhivāsayatīti . tata ūrdhvaṃ ve-

    dirāmnātā . tenaiva krameṇa paurṇamāsīyāge pratipadyanuṣṭhānaṃ kṛ-

    tam . darśayāge tu vederapakarṣa āmnātaḥ . pūrvedyuramāvāsyāyāṃ

    vediṃ karotīti . tatra vedeḥ pūrvabhāvino'bhivāsanāntasyāṅga-

    samūhasyāpakarṣaḥ kartavyaḥ &c. |. For the ind. apakarṣam see under

    apakarṣam. E. kṛṣ, with apa, kṛt aff. ghañ.

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    p. 31, col. 2.
    apakarṣa apakarṣa, i. e. apa-kṛṣ + a,

    m. 1. Deterioration. 2. Sinking, Man.

    10, 42.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 48, col. 3.
    Apa-karṣa, as, m. drawing or dragging off or

    down, detraction, deficiency, diminution, decay; low-

    ering, deterioration, depression; decline, degradation,

    inferiority, infamy; anticipated performance of a

    duty; (in poetry) anticipation of a word occurring

    later. —Apakarṣa-sama, as, ā, m. f. a sophism

    in the Nyāya, e. g. ‘sound has not the quality of

    shape as a jar has, therefore sound and a jar have no

    qualities in common.’

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 27.
    apakarṣa m. drawing away, taking off, diminution, deterioration; anticipation (ph.).

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 48, col. 1.
    apa-karṣa m. drawing or dragging off or down, detraction, diminution, decay
    p. 48, col. 1.
    lowering, depression
    p. 48, col. 1.
    decline, inferiority, infamy
    p. 48, col. 1.
    anticipation, Nyāyam.
    p. 48, col. 1.
    (in poetry) anticipation of a word occurring later.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 35, col. 1.
    apakarṣa

    m. (-rṣaḥ)

    1. Pulling down, bringing low, lowering, depressing.

    2.
    Inferiority, infamy, degradation. So apakarṣaṇa

    n. (-ṇaṃ)

    E. apa before, kṛṣa
    to attack, ghañ or lyuṭ aff.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 48, col. 2.
    apa-karṣa- m. défectuosité; déperdition, manque; abaissement (fig.; fait d'enlever (la corde de l'arc); anticipation.

    Renou Terminologie grammaticale du Sanskrit

    vol. 1, p. 46. ☞ vol. 3, p. 373.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 276.
    apakarṣa (von karṣ mit apa) m. Abzug, Mangel, Abnahme, Verschlechterung, ein niedriger oder schlechter Standpunkt (Gegens. utkarṣa) SUŚR. 1, 169, 16. 274, 16. tapovījaprabhāvaistu te (putrāḥ) gacchanti yuge yuge . utkarṣaṃ cāpakarṣaṃ ca manuṣyeṣviha janmataḥ (in Bezug auf die Geburt) .. M. 10, 42. mūlyotkarṣāpakarṣa (zur Erkl. von arghabalābala) KULL. zu M. 9, 329. madhyo mīmāṃsakaḥ . utkarṣāpakarṣahīna ityarthaḥ P. 4, 3, 9, Sch. VOP. 7, 77.
    vol. 5, p. 1003.
    apakarṣa , guṇāpakarṣa das Abziehen —, Abnehmen der Bogensehne und zugleich Abnahme von —, Mangel an Vorzügen KATHĀS. 97, 6.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 68, col. 3.
    apakarṣa m.

    — 1) Abzug , Abnahme (z.B. der Bogensehne).

    — 2) Abnahme (Gegens. Zunahme) , Schmälerung , Verminderung , Verschlechterung.

    — 3) Aufhebung , Ungültigmachung MAHĀBH. 3,113,a.

    — 4) das Vorgreifen , Anticipation NYĀYAM. 5,1,23. 27,31. Chr. 232,3.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 19, col. 1.
    apakarṣa m. Entfernung, Verminderung, Aufhebung; Antieipation (g.)

    Vācaspatyam

    p. 221, col. 1.
    apakarṣa pu0 apa + kṛṣabhāve ghañ . ucitadharmmāpekṣāto hīna-
    tāyāṃ, tatra pṛthivyādīnāmanyonyānupraveśakṛtaḥ salila-
    bhavaraso'tyutkarṣāpakarṣeṇa ceti yathā hi varṇānāṃ pañcā-
    nāmutkarṣāpakarṣakṛtena saṃyogaviśeṣeṇeti ca suśrutaḥ ut-
    karṣañcāpakarṣañja manuṣyeṣviha janmata iti manuḥ . ut-
    karṣāpakarṣavihīnomadhyaḥ si0 kau0 . svakarttavyakālāt
    pūrvvakālakaraṇe, parasūtrapadānāmanvayārthaṃ pūrvvasūtre ākarṣaṇe
    ākarṣaṇamātre ca . apakṛṣyate karmmaṇi ghañ . svakālataḥ
    pūrvvaṃ karttavye yathā apakarṣasasiṇḍanam . tathā ca mukhyaṃ
    śrāddhaṃ māsimāsi aparyyāptāvṛtuṃ prati . dvādaśāhena vā
    kuryyādekāhe dvādaśāthaveti smṛtau maraṇottaraṃ mṛtāhe māsi
    māsi karttavyānāṃ mṛhāhanimittakamāsikādīnāṃ dvādaśāheṣu
    ekāheṣu ca karttavyatvokteḥ sarvvāpakarṣaḥ . tathā'pakarṣe ca
    hetava ekaputratvādayaḥ . ānantyāt kuladharmmāṇāṃ putrasya
    cāyuṣaḥ kṣayāt . asthiteśca śarīrasya dvādaśāhe praśasyate
    iti smṛtyuktāḥ . tatra pāścāttyānāṃ kuladharmmāt dvāda-
    śāha eva karttavyatāyāḥ kulaparamparācāraḥ . vaṅgīyānāntu
    ekaputrasyaiva āyuṣaḥkṣayasambhāvanāyāmiti bhedaḥ . ayameva
    sarvāpakarṣaḥ, āvaśyakavṛddhyārambhakāle tu na sarvāpakarṣaḥ .
    kintu paścādbhāvināmevāpakarṣa iti bhedaḥ . evaṃ navama-
    māsādiṣvapyapakarṣaṇe na sarvāprakarṣa iti bodhyam .

    Edgerton Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary

    p. 42, col. 2.
    apakarṣa , in mūlāpa°, see mūla.