• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apakarṣa

    See also apakarṣaḥ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 42.
    apakarṣa m. (-rṣaḥ)

    1 Pulling down, bringing low, lowering, depressing.

    2 Inferiority, infamy, degradation. So apakarṣaṇa n. (ṇaṃ.)

    E. apa before, kṛṣa to attract, ghañ or lyuṭ aff.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 33, col. 2.
    apa-karṣa (ṣaḥ) 1. m. Pulling down;
    degradation.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 157, col. 1.
    apakarṣa Tatpur. m. (-rṣaḥ) 1 Drawing down, pulling away (the

    converse of utkarṣa, drawing up); e. g. (in a comm. on four

    lines of a stanza:) atra pādatraye krameṇa bandhasya gāḍhatā . catu-

    rthapāde tvapakarṣaḥ; also figuratively, taking off, diminishing,

    as in the following instance which combines both appli-

    cations: yathā daṇḍāpakarṣe tatsaṃbandhasyāpūpasyāpyapakarṣaḥ . tathā pu-

    trasaṃkrāntadhanasya patnīgatatayāpakarṣe tatsaṃbandhasya kanyādhanāvaśiṣṭa-

    tvaviśeṣaṇasyāpakarṣaḥ .. 2 Depreciation, deterioration, inferiority,

    degraded condition; (in this sense also opposed to prakarṣa)

    e. g. the words of Manu kuvivāhaiḥ…kulānyakulatāṃ yānti

    are explained by Kullūka: āsurādivivāhaiḥ…prakhyāta-

    kulānyapakarṣaṃ gacchanti; or on the affixes of the comparative

    tarap and īyasun a Vārttika observes: tarabīyasunorekadra-

    vyasyotkarṣāpakarṣayorupasaṃkhyānam. 3 (In the Nyāya philosophy.)

    Denying or disputing away qualities which a thing possesses

    (vidyamānadharmāpacayo'pakarṣaḥ); comp. apakarṣasama. 4 Super-

    seding (as a rule); e. g. in the Vārtt. to Pāṇ. III. 4. 102. na

    vā vākyāpakarṣāt where the last word is explained by

    Patanjali: vākyāpakarṣādyāsuṭ sīyuṭaṃ bādhiṣyate, and by

    Kaiyyaṭa: liṅaḥ sīyuḍityasya vākyasya yāsuḍvidhivākyenā-

    pakarṣo bādha ityarthaḥ .. 5 Anticipating something which oc-

    curs later (as a religious act or a word of a sentence);

    in this sense it is met with frequently in writings on the

    Mīmānsā; e. g. darśapūrṇamāsayoḥ puroḍāśasya kapāleṣu sthāpi-

    tasyācchādanamāmnātam . bhasmanābhivāsayatīti . tata ūrdhvaṃ ve-

    dirāmnātā . tenaiva krameṇa paurṇamāsīyāge pratipadyanuṣṭhānaṃ kṛ-

    tam . darśayāge tu vederapakarṣa āmnātaḥ . pūrvedyuramāvāsyāyāṃ

    vediṃ karotīti . tatra vedeḥ pūrvabhāvino'bhivāsanāntasyāṅga-

    samūhasyāpakarṣaḥ kartavyaḥ &c. |. For the ind. apakarṣam see under

    apakarṣam. E. kṛṣ, with apa, kṛt aff. ghañ.

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 31, col. 2.
    apakarṣa apakarṣa, i. e. apa-kṛṣ + a,

    m. 1. Deterioration. 2. Sinking, Man.

    10, 42.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 48, col. 3.
    Apa-karṣa, as, m. drawing or dragging off or

    down, detraction, deficiency, diminution, decay; low-

    ering, deterioration, depression; decline, degradation,

    inferiority, infamy; anticipated performance of a

    duty; (in poetry) anticipation of a word occurring

    later. —Apakarṣa-sama, as, ā, m. f. a sophism

    in the Nyāya, e. g. ‘sound has not the quality of

    shape as a jar has, therefore sound and a jar have no

    qualities in common.’

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 27.
    apakarṣa m. drawing away, taking off, diminution, deterioration; anticipation (ph.).

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 48, col. 1.
    apa-karṣa m. drawing or dragging off or down, detraction, diminution, decay
    ☞ p. 48, col. 1.
    lowering, depression
    ☞ p. 48, col. 1.
    decline, inferiority, infamy
    ☞ p. 48, col. 1.
    anticipation, Nyāyam.
    ☞ p. 48, col. 1.
    (in poetry) anticipation of a word occurring later.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 35, col. 1.
    apakarṣa

    m. (-rṣaḥ)

    1. Pulling down, bringing low, lowering, depressing.

    2.
    Inferiority, infamy, degradation. So apakarṣaṇa

    n. (-ṇaṃ)

    E. apa before, kṛṣa
    to attack, ghañ or lyuṭ aff.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    ☞ p. 48, col. 2.
    apa-karṣa- m. défectuosité; déperdition, manque; abaissement (fig.; fait d'enlever (la corde de l'arc); anticipation.

    Renou Terminologie grammaticale du Sanskrit

    ☞ vol. 1, p. 46. ☞ vol. 3, p. 373.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    ☞ vol. 1, p. 276.
    apakarṣa (von karṣ mit apa) m. Abzug, Mangel, Abnahme, Verschlechterung, ein niedriger oder schlechter Standpunkt (Gegens. utkarṣa) SUŚR. 1, 169, 16. 274, 16. tapovījaprabhāvaistu te (putrāḥ) gacchanti yuge yuge . utkarṣaṃ cāpakarṣaṃ ca manuṣyeṣviha janmataḥ (in Bezug auf die Geburt) .. M. 10, 42. mūlyotkarṣāpakarṣa (zur Erkl. von arghabalābala) KULL. zu M. 9, 329. madhyo mīmāṃsakaḥ . utkarṣāpakarṣahīna ityarthaḥ P. 4, 3, 9, Sch. VOP. 7, 77.
    ☞ vol. 5, p. 1003.
    apakarṣa , guṇāpakarṣa das Abziehen —, Abnehmen der Bogensehne und zugleich Abnahme von —, Mangel an Vorzügen KATHĀS. 97, 6.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    ☞ vol. 1, p. 68, col. 3.
    apakarṣa m.

    — 1) Abzug , Abnahme (z.B. der Bogensehne).

    — 2) Abnahme (Gegens. Zunahme) , Schmälerung , Verminderung , Verschlechterung.

    — 3) Aufhebung , Ungültigmachung MAHĀBH. 3,113,a.

    — 4) das Vorgreifen , Anticipation NYĀYAM. 5,1,23. 27,31. Chr. 232,3.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    ☞ p. 19, col. 1.
    apakarṣa m. Entfernung, Verminderung, Aufhebung; Antieipation (g.)

    Vācaspatyam

    ☞ p. 221, col. 1.
    apakarṣa pu0 apa + kṛṣa—bhāve ghañ . ucitadharmmāpekṣāto hīna-
    tāyāṃ, “tatra pṛthivyādīnāmanyonyānupraveśakṛtaḥ salila-
    bhavaraso'tyutkarṣāpakarṣeṇa ceti” yathā hi varṇānāṃ pañcā-
    nāmutkarṣāpakarṣakṛtena saṃyogaviśeṣeṇeti” ca suśrutaḥ “ut-
    karṣañcāpakarṣañja manuṣyeṣviha janmata iti” manuḥ . “ut-
    karṣāpakarṣavihīnomadhyaḥ si0 kau0 . svakarttavyakālāt
    pūrvvakālakaraṇe, parasūtrapadānāmanvayārthaṃ pūrvvasūtre ākarṣaṇe
    ākarṣaṇamātre ca . apakṛṣyate karmmaṇi ghañ . svakālataḥ
    pūrvvaṃ karttavye yathā apakarṣasasiṇḍanam . tathā ca “mukhyaṃ
    śrāddhaṃ māsimāsi aparyyāptāvṛtuṃ prati . dvādaśāhena vā
    kuryyādekāhe dvādaśāthaveti” smṛtau maraṇottaraṃ mṛtāhe māsi
    māsi karttavyānāṃ mṛhāhanimittakamāsikādīnāṃ dvādaśāheṣu
    ekāheṣu ca karttavyatvokteḥ sarvvāpakarṣaḥ . tathā'pakarṣe ca
    hetava ekaputratvādayaḥ . “ānantyāt kuladharmmāṇāṃ putrasya
    cāyuṣaḥ kṣayāt . asthiteśca śarīrasya dvādaśāhe praśasyate
    iti” smṛtyuktāḥ . tatra pāścāttyānāṃ kuladharmmāt dvāda-
    śāha eva karttavyatāyāḥ kulaparamparācāraḥ . vaṅgīyānāntu
    ekaputrasyaiva āyuṣaḥkṣayasambhāvanāyāmiti bhedaḥ . ayameva
    sarvāpakarṣaḥ, āvaśyakavṛddhyārambhakāle tu na sarvāpakarṣaḥ .
    kintu paścādbhāvināmevāpakarṣa iti bhedaḥ . evaṃ navama-
    māsādiṣvapyapakarṣaṇe na sarvāprakarṣa iti bodhyam .

    Edgerton Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary

    ☞ p. 42, col. 2.
    apakarṣa , in mūlāpa°, see mūla.