Blog
Sanskrit
About
apaṇya
Sanskrit-English
Sanskrit-German
Sanskrit-Sanskrit
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 160, col. 2 .
apaṇya Tatpur. m. f. n. (
-ṇyaḥ-ṇyā-ṇyam ) Not to be sold, im-
proper for sale. (Articles, for instance, a Brāhmaṇa is not
permitted to sell, under the penalty of various penances,
are, according to Hārīta: molasses, sesamum, flowers,
roots, fruits, boiled rice--the penalty being the Somāyana
--; red dye (lākṣā ), sea-salt, honey, flesh, sesamum-oil,
milk, curdled milk, buttermilk (takra ), clarified butter,
☞
p. 160, col. 2 .
apaṇya [CONTINUED] scents, hides, cloth--the penalty being the
Chāndrāyaṇa --; wool, hair, a horse (kesarin ), land, a cow, a house,
stones, weapons, eatable flesh, tendons, bones, horns, nails,
shells--the penalty being the Taptakṛchchhra --; asafœtida,
bdellium (guggula ), yellow orpiment, red arsenic, collyrium,
red chalk, medicinal and other salt (kṣāra and lavaṇa ),
precious stones, pearls, corals, bambu staves, wickerwork
and earthen ware or what is appropriate for ornamental
gardens, ponds, wells and lotus tanks--the penalty in
the latter case consisting in three daily ablutions, sleeping
on the ground, eating only once on the evening of every
second day, and muttering ten thousand charms, all this
during a whole year. See also Manu 10. 86 ff.--An idol, if
it is carried about by a person for the sake of getting a
living but not for the purpose of sale, is expressed by the
same name as the divinity without an additional affix, e. g.
vāsudeva, viṣṇu, skanda; but if it is offered for sale, it takes
the affix kan, e. g. vāsudevaka .) E. a neg. and paṇya .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 49, col. 3 .
apaṇya a-paṇya, as, ā, am, unsaleable, un-
fit for sale.
Apte Practical Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 106, col. 1 .
apaṇya a. Not saleable (the Smṛtis name several things which ought not to be sold by particular persons and on particular occasions);
jīvikārthe cāpaṇye P. V. 3. 99.
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 27 .
apaṇya a. not to be sold; n. such an article.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 19, col. 2 .
apaṇya a-paṇya, fp. not to be sold; n. ware that may not be sold.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 49, col. 1 .
a-paṇya mfn. unfit for sale
☞
p. 49, col. 1 .
a-paṇya n. an unsaleable article,
Gaut.
Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary
☞
vol. 1,
p. 140 .
apaṇya a. Not saleable (the Smṛitis name several things which ought not to be sold by particular persons and on particular occasions); jīvikārthe cāpaṇye P.V.3.99.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 70, col. 1 .
apaṇya Adj.
was nicht verkauft werden darf ; n. eine Waare , die nicht verkauft werden darf ,
GAUT. 7,8.
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 19, col. 1 .
apaṇya unverkäuflich.
Vācaspatyam
☞
p. 224, col. 1 .
apaṇya tri0 na paṇyaḥ vikreyaḥ aprāśastye na0 ta0 . smṛtyādi- niṣiddhavikraye padārthe . prāyaścittasahitāni apaṇyāni ca prāyaścittaviveke darśitāni yathā viṣṇuḥ . kṛṣṇavastraraṅgaratnaguḍagandhamadhurasorṇṇāvikrayī tri- rātramupavaset . raṅgaḥ sindūrakusumbhādi . etat sakṛd- vikraye paiṭhīnasiḥ . “tathā'vikreyāṇi brāhmaṇasya lavaṇaṃ pakvānnaṃ madhurakṣīraṃ dadhi ghṛtamudakaṃ sarvvagandhīlākṣāraktavāso guḍastailaṃ grāgyaraśūnāmekaśāphāḥ keśinaḥ . sarvve cāra- ṇyāḥ paśabovidyāpūrttamiṣṭaṃ gāvaḥ śaṅkhaścorṇṇā ceti vikra- yeṇa teṣāmekaikasmin prājāpatyañcaret ” . tathācyavanaḥ “daghi- madhūcchipiṣṭasarpiḥpakvānnatilatakrakṣīrarasaviṣatilāśvanīlī- kauṣaiyavāsolākṣārasalavaṇavikraye prājāpatyañcaret . eta- ccābhyāsaviṣayaṃ tatra dhenurekā dātavyā . hārītaḥ . “lākṣālavaṇamāṃsatailakṣīradadhighṛtatakragandhacarmmaraktavāsasā- mekatamavikraye cāndrāyaṇam ” tathā śātātapaḥ . “āmamāṃsa surāsomalākṣālavaṇasarpirṣām . vikraye sarvvapaṇyānāṃ dvija- ścāndrāyaṇañcaret ” . aitaccātyantābhyāse cāndrāyaṇe cāṣṭa- dhenavaḥ . bhaviṣyapurāṇe . “guḍaṃ tilāṃstathā nīlīṃ keśagodhū- makanyakāḥ . vikraye brāhmaṇo'pāñca kṛcchraṃ sāntapanañcaret ” . etadvāratrayābhyāse sāntapane dhenudvayam . hārītaḥ “atho- rṇṇikeśikeśariṇāñca dhenvanaḍudaśmaśastravistavikraye taptacchrahṛ- vidhiḥ . hiṅguguggulurasasarjarasaharitālamanaḥśilāñjana gairikakṣāralavaṇamaṇimauktikaprabāladantanakhaśuktiśaṅkhaveṇuvai- ṇavamṛṇmayavikraye ca . ārāmataḍāgodapānapuṣkariṇī- pūrttasuhṛdvikrayeṣu triṣavaṇasnāyyadhaḥśāyī caturthakālabhuk saṃvatsareṇa pūtobhavatīti ” . ārāmādinikhilavikraye hyotaditidharmmapradīpaḥ . tathā “hīnonmānamāpanasaṅkara saṅkīrṇṇavikraye ca ” . atra ca kāmākāmasakṛdabhyāsāpekṣayā- vaiṣamyadoṣaḥ samarthanīyaḥ . hīnamānonmānamāpanaṃ tulādīnā- ṅkarasaṅkīrṇṇatvaṃ dravyasyādravyeṇa . viṣṇuḥ “prāṇibhūpuṇyasoma vikrayī taptahracchraṃ kuryyāt . annauṣadhipuṣpamūlacarmabidala- tuṣakārpāsakeśabhasmāsthigorasapiṇyākatilatailavikrayī prā- jāpatyam ” . vidalaḥ pācitavaṃśādinirmmitaḥ . tathā “śleṣma jatumadhūcchviṣṭaśaṅgaśruktitrapuśīśakakṛṣṇalohoḍumbarakhaḍgapā- travikrayī mahāsāntapanam ” . śleṣmā carmmavikāraḥ varuḍeti yasya paryyāyaḥ . mahāsāntapane dhenudvayam, sumantuḥ “devarṣi- somacaitryānnāpatyakūpodapānadārātmanāṃ vikraye kṛcchra- dvayam . ghṛtatilatailaraktavastrapakvānnānāṃ prājāpatyaṃcaret . govikrayanindāmāha yamaḥ . “gavāṃ vikrayakārī ca gavi romāṇi yāni tu . tāvadvarṣasahasrāṇi gavāṃ goṣṭhe krami- rbhavet ” .. yacca manunoktaṃ sadyaḥ patati māṃsena lākṣayā lavaṇena ca . tryaheṇa śūdrībhavati brāhmaṇaḥ kṣīravikrayīti, tanni- ndātiśayārtham . gautamaḥ . “paśavaḥ hiṃsāyoge ” asyārthaḥ yatra vikrītāḥ santaḥ paśavohiṃsyante tatra teṣāmapyapaṇyatvam . yāni cānyāni gurutaraprāyaścittabodhakavacanāni tāni vahutarakālābhyāse samūhyāni śūdrasya tvatyantāpadi doṣā- bhāvamāha parāśaraḥ . “lavaṇaṃ madhu madyaṃ vā dadhi takraṃ ghṛtaṃ payaḥ . na duṣyet śūdrajātīnāṃ kuryyāt sarveṣu vikrayam ” .. kālikāpurāṇe . “vikrayaṃ sarvavastūnāṃ kurvan śūdro na doṣa- bhāk .. madhucarmasurāṃ lākṣāṃ tyaktvā māṃsañca pañcamam ” . eta- dapyāpadi, doṣāpavādamāha gautamaḥ . “vinimayastu rasānāṃ rasaiḥ paśūnāñca labaṇakṛtānnayostilānāñca samenāmena pakvasya saṃyatyarthe ” . paśūnāṃ samānajātīyairasamānajātīyairvā paśubhireva parivartto na tu dravyāntareṇa . pakvānnasya cāmena taṇḍulā- dinā tāvatparimitenetyarthaḥ . atra samaśabdādatyadravyapari- vartte na niyamaḥ . manuḥ “rasārasairvimātavyā natve va lavaṇaṃ rasaiḥ . ghṛtānnañcāhṛtānnena tiladhānyena tatsamāḥ ” .. vaśiṣṭhaḥ “rasārasaiḥ samatohīnato vā vimātavyā natveva lavaṇaṃ rasaiḥ tilataṇḍulapakvānnavidyāmanuṣyāśca vihitāḥ parivarttakena ” . nāradaḥ . “aśaktau bheṣajasyārthe yajñahetostathaiva ca . yadya- vaśyantu vikreyāstilā dhānyena tatsamāḥ ” .. etena “kāma- mutpādya kṛṣyāttu svayameva kṛṣībalaḥ . vikrīṇīta tilān śuddhān dharmmārthamacirasthitāniti ” manuvacanam tila- vinimayaparam ..