• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apaṇya


    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 160, col. 2.
    apaṇya Tatpur. m. f. n. (-ṇyaḥ-ṇyā-ṇyam) Not to be sold, im-

    proper for sale. (Articles, for instance, a Brāhmaṇa is not

    permitted to sell, under the penalty of various penances,

    are, according to Hārīta: molasses, sesamum, flowers,

    roots, fruits, boiled rice--the penalty being the Somāyana

    --; red dye (lākṣā), sea-salt, honey, flesh, sesamum-oil,

    milk, curdled milk, buttermilk (takra), clarified butter,

    p. 160, col. 2.
    apaṇya [CONTINUED] scents, hides, cloth--the penalty being the Chāndrāyaṇa

    --; wool, hair, a horse (kesarin), land, a cow, a house,

    stones, weapons, eatable flesh, tendons, bones, horns, nails,

    shells--the penalty being the Taptakṛchchhra--; asafœtida,

    bdellium (guggula), yellow orpiment, red arsenic, collyrium,

    red chalk, medicinal and other salt (kṣāra and lavaṇa),

    precious stones, pearls, corals, bambu staves, wickerwork

    and earthen ware or what is appropriate for ornamental

    gardens, ponds, wells and lotus tanks--the penalty in

    the latter case consisting in three daily ablutions, sleeping

    on the ground, eating only once on the evening of every

    second day, and muttering ten thousand charms, all this

    during a whole year. See also Manu 10. 86 ff.--An idol, if

    it is carried about by a person for the sake of getting a

    living but not for the purpose of sale, is expressed by the

    same name as the divinity without an additional affix, e. g.

    vāsudeva, viṣṇu, skanda; but if it is offered for sale, it takes

    the affix kan, e. g. vāsudevaka.) E. a neg. and paṇya.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 49, col. 3.
    apaṇya a-paṇya, as, ā, am, unsaleable, un-

    fit for sale.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 106, col. 1.
    apaṇya a. Not saleable (the Smṛtis name several things which ought not to be sold by particular persons and on particular occasions); jīvikārthe cāpaṇye P. V. 3. 99.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 27.
    apaṇya a. not to be sold; n. such an article.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 19, col. 2.
    apaṇya a-paṇya, fp. not to be sold; n. ware
    that may not be sold.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 49, col. 1.
    a-paṇya mfn. unfit for sale
    p. 49, col. 1.
    a-paṇya n. an unsaleable article, Gaut.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    vol. 1, p. 140.
    apaṇya a. Not saleable (the Smṛitis name several things which ought not to be sold by particular persons and on particular occasions); jīvikārthe cāpaṇye P.V.3.99.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 70, col. 1.
    apaṇya Adj. was nicht verkauft werden darf ; n. eine Waare , die nicht verkauft werden darf , GAUT. 7,8.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 19, col. 1.
    apaṇya unverkäuflich.

    Vācaspatyam

    p. 224, col. 1.
    apaṇya tri0 na paṇyaḥ vikreyaḥ aprāśastye na0 ta0 . smṛtyādi-
    niṣiddhavikraye padārthe . prāyaścittasahitāni apaṇyāni
    ca prāyaścittaviveke darśitāni yathā
    viṣṇuḥ . kṛṣṇavastraraṅgaratnaguḍagandhamadhurasorṇṇāvikrayī tri-
    rātramupavaset . raṅgaḥ sindūrakusumbhādi . etat sakṛd-
    vikraye paiṭhīnasiḥ . tathā'vikreyāṇi brāhmaṇasya lavaṇaṃ
    pakvānnaṃ madhurakṣīraṃ dadhi ghṛtamudakaṃ sarvvagandhīlākṣāraktavāso
    guḍastailaṃ grāgyaraśūnāmekaśāphāḥ keśinaḥ . sarvve cāra-
    ṇyāḥ paśabovidyāpūrttamiṣṭaṃ gāvaḥ śaṅkhaścorṇṇā ceti vikra-
    yeṇa teṣāmekaikasmin prājāpatyañcaret . tathācyavanaḥ daghi-
    madhūcchipiṣṭasarpiḥpakvānnatilatakrakṣīrarasaviṣatilāśvanīlī-
    kauṣaiyavāsolākṣārasalavaṇavikraye prājāpatyañcaret . eta-
    ccābhyāsaviṣayaṃ tatra dhenurekā dātavyā . hārītaḥ .
    lākṣālavaṇamāṃsatailakṣīradadhighṛtatakragandhacarmmaraktavāsasā-
    mekatamavikraye cāndrāyaṇam tathā śātātapaḥ . āmamāṃsa
    surāsomalākṣālavaṇasarpirṣām . vikraye sarvvapaṇyānāṃ dvija-
    ścāndrāyaṇañcaret . aitaccātyantābhyāse cāndrāyaṇe cāṣṭa-
    dhenavaḥ . bhaviṣyapurāṇe . guḍaṃ tilāṃstathā nīlīṃ keśagodhū-
    makanyakāḥ . vikraye brāhmaṇo'pāñca kṛcchraṃ sāntapanañcaret .
    etadvāratrayābhyāse sāntapane dhenudvayam . hārītaḥ atho-
    rṇṇikeśikeśariṇāñca dhenvanaḍudaśmaśastravistavikraye taptacchrahṛ-
    vidhiḥ . hiṅguguggulurasasarjarasaharitālamanaḥśilāñjana
    gairikakṣāralavaṇamaṇimauktikaprabāladantanakhaśuktiśaṅkhaveṇuvai-
    ṇavamṛṇmayavikraye ca . ārāmataḍāgodapānapuṣkariṇī-
    pūrttasuhṛdvikrayeṣu triṣavaṇasnāyyadhaḥśāyī caturthakālabhuk
    saṃvatsareṇa pūtobhavatīti . ārāmādinikhilavikraye
    hyotaditidharmmapradīpaḥ . tathā hīnonmānamāpanasaṅkara
    saṅkīrṇṇavikraye ca . atra ca kāmākāmasakṛdabhyāsāpekṣayā-
    vaiṣamyadoṣaḥ samarthanīyaḥ . hīnamānonmānamāpanaṃ tulādīnā-
    ṅkarasaṅkīrṇṇatvaṃ dravyasyādravyeṇa . viṣṇuḥ prāṇibhūpuṇyasoma
    vikrayī taptahracchraṃ kuryyāt . annauṣadhipuṣpamūlacarmabidala-
    tuṣakārpāsakeśabhasmāsthigorasapiṇyākatilatailavikrayī prā-
    jāpatyam . vidalaḥ pācitavaṃśādinirmmitaḥ . tathā śleṣma
    jatumadhūcchviṣṭaśaṅgaśruktitrapuśīśakakṛṣṇalohoḍumbarakhaḍgapā-
    travikrayī mahāsāntapanam . śleṣmā carmmavikāraḥ varuḍeti
    yasya paryyāyaḥ . mahāsāntapane dhenudvayam, sumantuḥ devarṣi-
    somacaitryānnāpatyakūpodapānadārātmanāṃ vikraye kṛcchra-
    dvayam . ghṛtatilatailaraktavastrapakvānnānāṃ prājāpatyaṃcaret .
    govikrayanindāmāha yamaḥ . gavāṃ vikrayakārī ca gavi
    romāṇi yāni tu . tāvadvarṣasahasrāṇi gavāṃ goṣṭhe krami-
    rbhavet .. yacca manunoktaṃ sadyaḥ patati māṃsena lākṣayā lavaṇena
    ca . tryaheṇa śūdrībhavati brāhmaṇaḥ kṣīravikrayīti, tanni-
    ndātiśayārtham . gautamaḥ . paśavaḥ hiṃsāyoge asyārthaḥ
    yatra vikrītāḥ santaḥ paśavohiṃsyante tatra teṣāmapyapaṇyatvam .
    yāni cānyāni gurutaraprāyaścittabodhakavacanāni tāni
    vahutarakālābhyāse samūhyāni śūdrasya tvatyantāpadi doṣā-
    bhāvamāha parāśaraḥ . lavaṇaṃ madhu madyaṃ vā dadhi takraṃ ghṛtaṃ
    payaḥ . na duṣyet śūdrajātīnāṃ kuryyāt sarveṣu vikrayam ..
    kālikāpurāṇe . vikrayaṃ sarvavastūnāṃ kurvan śūdro na doṣa-
    bhāk .. madhucarmasurāṃ lākṣāṃ tyaktvā māṃsañca pañcamam . eta-
    dapyāpadi, doṣāpavādamāha gautamaḥ . vinimayastu rasānāṃ
    rasaiḥ paśūnāñca labaṇakṛtānnayostilānāñca samenāmena pakvasya
    saṃyatyarthe . paśūnāṃ samānajātīyairasamānajātīyairvā paśubhireva
    parivartto na tu dravyāntareṇa . pakvānnasya cāmena taṇḍulā-
    dinā tāvatparimitenetyarthaḥ . atra samaśabdādatyadravyapari-
    vartte na niyamaḥ . manuḥ rasārasairvimātavyā natve va lavaṇaṃ
    rasaiḥ . ghṛtānnañcāhṛtānnena tiladhānyena tatsamāḥ .. vaśiṣṭhaḥ
    rasārasaiḥ samatohīnato vā vimātavyā natveva lavaṇaṃ rasaiḥ
    tilataṇḍulapakvānnavidyāmanuṣyāśca vihitāḥ parivarttakena .
    nāradaḥ . aśaktau bheṣajasyārthe yajñahetostathaiva ca . yadya-
    vaśyantu vikreyāstilā dhānyena tatsamāḥ .. etena kāma-
    mutpādya kṛṣyāttu svayameva kṛṣībalaḥ . vikrīṇīta tilān
    śuddhān dharmmārthamacirasthitāniti manuvacanam tila-
    vinimayaparam ..