• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apūrvva

    See also apūrva.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 48.
    apūrvva mfn. (-vvaḥ-rvvā-rvvaṃ)

    1 Wonderful, extraordinary.

    2 Unprecedented, unpreceded.

    3 Excellent, not exceeded.

    4 Not easterly. n. (-rvvaṃ) The remote or unforeseen consequence of an act, as heaven of religious rites, a consequence not immediately preceded by its cause.

    E. a neg. pūrvva prior.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 38, col. 1.
    a-pūrvva (rvvaḥ-rvvā-rvvaṃ) a. Unprecedent-
    ed, unequalled, wonderful.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 40, col. 1.
    apūrvva

    mfn. (-rvvaḥ-rvvā-rvvaṃ)

    1. Wonderful, extraordinary.

    2. Unprecedented,
    unpreceded.

    3. Excellent, not exceeded.

    4. Not easterly.

    n. (-rvvaṃ)
    The remote or unforeseen consequence of an act, as heaven of
    religious rites, a consequence not immediately preceded by its
    cause.

    E. a neg. pūrvva prior.

    Vācaspatyam

    p. 248, col. 2.
    apūrvva tri0 na pūrvvaṃ dṛṣṭam . 1 avidite 2 āścaryye adha-
    nuṣi śarajālaṃ marmabhedānukāri tritayamidamapūrvvaṃ
    dṛṣṭamantaḥpure te iti apūrvvo dṛśyate vahniḥ
    kāminyāḥ stanamaṇḍale . dūratodahatīvāṅgaṃ hṛdi lagnastu
    śītala iti ca udbhaṭaḥ . pūrvvaḥ pūrvvavarttī na0 ba0 .
    3 hetuśūnye tri0 . na0 ta0 . 4 pūrvvakālādibhinne tri0 .
    pūrvvaśabdasya digdeśakālavācitve sarvanāmatayā tato nañtat-
    puruṣe'pi asya sarvanāmatā tena tatkāryyam apūrvve apū-
    rbarsmai ṅiṅasyostu vā vṛttau puṃvadbhāvaśca kaumārāpūrvva-
    vacane iti pā0 5 parabrahmaṇi pu0 . tadetad brahmāpūrvvamana-
    paramanantaramapāramavāhyamiti śata0 brā0 . 6 pramāṇāntarā-
    prāpte upakramopasaṃhārāvabhyāso'pūrvvatā phalamiti vedā0
    sā0 7 vaidhaniṣiddhakriyājanyayoḥ kālāntarabhāvinoḥ sukhaduḥ-
    khayorhetubhūtayoḥ puṇyapāpayoḥ na0 . adṛṣṭasiddhivat apūrvva-
    siddhirunneyā . sā ca 117 pṛṣṭhe dṛśyā . svargakāmoyajetatyādau
    liṅā hi yāgādau iṣṭasādhanatvaṃ bodhyate iti naiyāyikāḥ
    kāryyatvenāpūrvvaṃ bodhyate iti prābhākarāmanyante . tatrobhaya-
    mate'pi, āśuvināśinaḥ kālāntarabhāviphalajanakatve
    phalasamayaparyyantasthāyivyāpārajanakatvaṃ prayojakamiti tathā
    hi avyavahitapūrvvasthāyina eva kāraṇatvena yāgasya
    kālāntarabhāvisvargasya ca madhye vyāpārarūpamapūrvvaṃ prakalpyate
    sākṣādasādhanasya yāgasya svargasādhanatā vyāpāramantareṇānu-
    padyamānā svarganirvāhakaṃ vyāpāramapūrvvaṃ kalpayatīti . taccā-
    pūrvvaṃ kiṃniṣṭhaṃ kathaṃ vā tasyaiva vyāpāratvamityāśaṅkya
    śabdacintāmaṇau nirṇṇītaṃ yathā tathāpi dhvaṃsa eva
    vyāpāro'stu tava sahabhāvanirūpakasyāpi kāraṇatvāt
    tasyānantatve'pi svabhāvāt sāvadheḥ phalajanakatvam .
    yatra dhvaṃsohetustatra tatprāgabhāvo'pīti cet na dugdha-
    dhvaṃsajanyadadhni, mithyādhīdhvaṃsasādhyamuktau ca vyabhicārāt .
    pratibandhakābhāvatvena hetutve, tathābhāyācca dhvaṃsenānupapattiḥ
    kathaṃ tenaiva samādhātavyeti cenna dhvaṃse sati tadvyāpāratva-
    jñānaṃ vinānupapattestadvyāpāratvakalpanayā śānteriti maivaṃ
    pratiyogidhvaṃsayorekatrājanakatvāt na hi niyamatodhvaṃse
    sati yadbhavati tattatra kāraṇam na ca saṃsargābhāvatvena hetutve
    tatheti vācyaṃ vyabhicārābhāvena tasyāpi prayojakatvāt .
    atha śabdādyāgakāraṇatā, vyāpāraṃ vinā tadanupapatteḥ
    na ca tajjanyadhvaṃsasya kāraṇatvakalpanamityubhayamapi janakam
    anyatra tu mānābhāvānna tatheti vācyaṃ yāgadhvaṃsasya yāgajanya-
    svargaṃ prati janakatvasya pramāṇāntaravirodhenārthāpattyakalpa-
    nāt . astu devatāprītireva vyāpāra iti cenna yāgasya
    devatāprītihetutve mānābhāvāt gaṅgāsnānādau devatā-
    viraheṇa tadabhāvāt . na ca tatrāpi tatprītiḥ, tasya
    tatprītihetutve mānābhāvāt lāghavena kartṛgatavyāpāra-
    kalpanācca nanu nāyaṃ niyamaḥ, putragataśrāddhādinā pitari,
    pitṝgatajāteṭyā putre cādṛṣṭotpatteśca atha tatrāpi
    karttaryyevādṛṣṭaṃ, vihitakriyāyā yāgasyeva karttṛgatādṛṣṭa
    janakatvāt . na ca mukte putre tadadṛṣṭanāśāt pitari-
    svargaḥsyāditi vācyam adṛṣṭasya phalanāśyatayā pitari
    svargābhāvenādṛṣṭānāśāt svapṛttiyāgajanyādṛṣṭasya mukti-
    virodhitvāt na tu pitṛgatamadṛṣṭaṃ janyate mukte pitari
    doṣābhāvena yogināmiva vihitakriyāyāḥ, pitradṛṣṭa-
    janakacāt tathātve ca sāṅgamapi śrāddhādikaṃ niḥphalaṃ
    syāditi tadvidheraprāmāṇyāpatti putragatādṛṣṭena ca mukta-
    pitari sukhotpattau na virodhaḥ yogināmiva sukhotpattau
    doṣasyāhetutvāt atha pitṛsukhaṃ pitṛpuṇyajanyamiti
    pitari na puṇyaṃ tena vinā tadabhāvāt, na, putre tatphala-
    prasaṅgāt . pitṛsvargakāmanājanyakriyā pitṛpuṇyahetu-
    riti putrakriyāpi tajjaniketi cet evaṃ pitṛkriyā-
    pitṛpuṇyajaniketi na taṃ vinā pitari puṇyaṃ, putrakriyā ca
    putrapuṇyajaniketi putrepuṇyaṃ, pitṛsvargakāmanājanyapuṇyatvena
    pitṛsvargaheturastu tatpuṇyaṃ pitṛvṛtti tatsukhahetutvāt na ca
    putravṛtti, tatsukhāhetutvāditi na, tatpuṇyaṃ na pitṛ-
    vṛtti tatkṛtyajanyapuṇyatvāt putravṛtti vā tatkṛtijanya
    puṇyatvāt tatkṛtapuṇyavat tasmāt pitṛsvargakāmanājanya
    puṇyasvena pitṛsvargahetuteti putraeva tatpuṇyamiti, maivaṃ
    svargopapādakaṃ hyapūrvvaṃ svargāśraye kalpate pradhavopasthiti-
    katvena lāghavāt kalpanāyāḥ sākṣādupapādakaviṣayatvācca .
    na ca svargahetukāmanāśraye, svargakāmanājanyabriyākarttari vā,
    vilambopasthitikatvāt gauravāt paramparayā svargopapā-
    dakavācca vadi ca putrakṛtapuṇyena muktasya śarīrādyutpattiḥ
    sukhaṃ vā śyāt, tadā sākṣiviṣayā'satyābhidhānādi putra-
    kriṃyājanyapāpena sa viṣṭhāyāṃ kṛmirbhūtvā pitṛbhiḥ saha
    pacyeta ityādibodhitaṃ narakabhāgitādi muktasya pituḥ syāt
    tathā ca putrakṛtatathāvidhaśaṅkayā na kaścinmokṣārthī vrahma-
    caryyādiduḥkhenātmānamavasādayet duḥkhenātyantavimuktaścaratīti
    na sa punarāvarttata iti śrutivirodhaśca tathā ca muktasya sukha-
    duḥkha śarīrādikañca bhavatītyapadarśanam . mukte ca pitari śrāddhā-
    dinā doṣābhāvādeva nādṛṣṭamutpadyate na caivaṃ sāṅgaśrāddhasyāpi
    nityaphalatvam adṛṣṭotpattau svarūpasato doṣasyāṅgasya vaiguṇyāt,
    yathā vivnahetuduritaśūnye na kṛtaṃ maṅgalaṃ na pāpadhvaṃsaṃ jana-
    yati svarūpasataḥ pāpasyāṅgasyābhāvāditi evañca yāgasyāpi
    vyadhikaraṇavyāpārobhaviṣyatīti .. ucyate vihitakriyayā
    karttṛgatavyāpāradvārā kālāntare phalaṃ janyata ityutsargaḥ sa ca
    balavatā bādhakenāpodyate prakṛte ca bādhakaṃ nāsti yathā śāstra-
    deśitaṃ phalamanuṣṭhātarītyutsargaḥ sutakṛtagayāśrāddhasya pitṛsvargaṃ
    prati, pitṛkṛtajātedeḥ putrapūtatvādikaṃ prati hetutvasya śāstreṇa
    bedhanāt nanvayaṃniyamaeva pitṛyajñajāneṣṭyādau paramparāsamba-
    ndhena karttṛgatameva phalaṃ, na hi yasya kasyāpi pitariputre
    vā phalaṃ kintu svapitṛputrayoḥ tathā ca svapitṛgatatvaṃ svargabhāgi
    pitṛkatvaṃ paramparāsambandhaḥ phalena putrasya, evaṃ pūtatvādikaṃ
    pitṛgatameva . na ca phalasya karttṛgatatvaṃ sākṣātsambandhenai
    veti vācyaṃ grāmapaśubhūmihiraṇyādīnāṃ paramparayā kartṛ-
    gatatvamiti vyabhicārāt na hi grāmādayaḥ karttari sākṣāt-
    saṃbaddhāḥ . evaṃ phalasya sākṣātkarttṛgāmitvabodhane śāstrasyot-
    sargo na tu phalasya karttṛgāmitābodhane yattu svargabhāgipitṛ-
    katvaṃ na phalaṃ tatkāmanāyā adhikāriviśeṣaṇatvābhāvāt
    pitṛsvargakāma ityādi śruteḥ svataśca tathā kāmanayā pravṛttau
    phalakāmanāviraheṇa prayoge'ṅgavaiguṇṭāt phalābhāvaprasaṅgaḥ .
    kiñca svargabhāgipitṛkatvaṃ viśiṣṭaṃ tatra viśeṣyaṃ tatpitṛkatvaṃ
    na kāmyam na vā phalaṃ, siddhatvāt tadasādhyatvācca, kintu
    viśeṣaṇaṃ pitṛgataḥ svarga iti saeva phalamiti tanna na hi
    svargabhāgipitṛkatvaṃ phalam api tu svargeṇa samaṃ putrasya
    paramparāsambandharūpaṃ taduktamiti . ucyate paramparāsambandhena
    yadi putragatatvaṃ pitṛsvargasya, tadā saṃyuktasamavāyena tat-
    putradhanasyāpi phalāvaṃ syāt . sambanthaḥ śāstreṇa bodhyata
    iti cet tadā svargamāgipitṛkatyamapi na tathā, śāstreṇa
    bodhitatvābhāvāt grāmādipiśuttiraṇyādīnāñca siddhatvena
    na kāmyatyaṃ kintu tadviṣayakaṃ khatvaṃ kāmyaṃ phalamapi
    kārmya tadeva, tacca sākṣātkartṛgatamiti karttagatatvena
    phalasya sākṣātsambandho'pi niyata eva tatsvatvena phale
    kāmanāt . tasmāt yathāgamameva śāstradeśitaṃ phalam
    ataeva kāmanāviṣayaḥ svagata eva svargaḥ phalaṃ yāgādeḥ, svarga-
    pūtacādeśca pitṛputragatatvena kāmyatvamiti śrāddhajāteṣṭyādeḥ
    pitṛputragatameva phalam evañca mātāpitrāṃdigatasvargakāmanayā
    putrādinā kṛtaṃ puṣkariṇīmahādānādikaṃ pitrādisvargajanaka-
    meva kāmanāviṣayasvargasādhanatvena teṣāṃ śrutatvāt na hi
    svagatasvargakāmasya karttavyatāṃ puṣkariṇyādervidhirbodhayati
    kintu svargakāmasya svargaḥ svagataḥ paragato veti svarga-
    kāmatvamaviśiṣṭam . yajetetyātmanepadamapi kartrabhipreta-
    kriyāphalamātrajanakatve . na ca svargakāmoyajetetyādau
    svagatasvargakāmanāyā antaraṅgatvādautsargikatvācca svargakāma-
    tvena svagatasvargakāma evīcyate . sāmānye bādhakaṃ vinā
    viśeṣaparatve mānābhāvāt . kecittu samyaggṛhasthāśramapari-
    pālanasya brahmalokāvāptiḥ phalaṃ śrūyate iti jāteṣṭipitṛ-
    yajñayorapi gṛhasthakarmmatvena tadeva phalamiti phalasya
    karttṛgāmitveniyamaeva prātisvikaphalābhiprāyeṇotsargaḥ
    ityāhuḥ nanu yāvannityaparipālanasya tat phalaṃ na tu kāmya-
    śrāddhādeḥ kāmyāntarbhāve mānābhāvāt yāvatkāmyānuṣṭhānā-
    śakteśca, yāvacchakyānuṣṭhānasyāpi nāntarbhāvaḥ kāmanāvirahā-
    dināpyakaraṇāt yāvannityānuṣṭhāne tatphalābhāvaprasaṅgānnitya-
    syaivāvaśyakatvenopasthityānvayācca . api ca taiḥ karmmabhiḥ
    pratyekamutpattyapūrvvaṃtaiśca paramāpūrvvaṃ janyata iti na gauravā
    tmānābhāvācca kittvantimakriyayā paripālanarūpakriyāntareṇa
    veti na sarvvaṃ karmma brahmalokāvāptiphalakamiti maivaṃ bhagaba-
    duddeśena kṛtasya nityasya yasya kasyāpi pālanāt brahmalokaprāptiḥ
    phalaṃ śrūyata iti jāteṣṭipitṛyajñayorapi tathā kṛtayostadeva
    phalaṃ tathā ca śrībhagavadgītā yajñāyācarataḥ karmma karmma-
    granthirnilīyate yajñārthāt karmmaṇo'nyatra loko'yaṃ karmma-
    bandhana iti tacca karmma yajñārthatayā pratyekameva tatphalasamarthaṃ
    phalasambandhe, saṃvalanantu maṅgalavadupayujyate anyathaikaprayogasya
    vyavadhānādasambhavaḥ . paripālanantu karttavyamityeva karaṇaṃ
    taduktaṃ dadāmi deyamityeva yaje yaṣṭavyamityahamiti yattu
    niṣiddhāsambandhaeva samyaktvam na tu vihitasātrānuṣṭhānamiti,
    tanna vatkiñcinniṣiddhāsambandhasyābhāvāt, sarvaniṣiddhāsambandhasya
    sarvatra sulabhatvāditi sampradāyaḥ . atra brūmaḥ bhagavaduddeśena
    kṛtaṃ kiñcideva karmma, sarvaṃ vā, kāmyaṃ vā sarvaṃ, nityaṃ vā
    sarvamiti nādyaḥ ekenaiva kāmyena nityena vā snānena tathā
    kṛtena tatphalasiddhau bahuvittādisādhye śrāddhādāvapravṛttyā-
    patteḥ nāparau aśakyatvāt na turyyaḥ jāteṣṭhyādernityatvā-
    bhāvāt tasmāt samyaggṛhasthāśramapālanasya na tatphalaṃ sa-
    myaktvañca sāmastyameva ato na śrāddhādeḥ brahmalokāvāptiriti
    sādhūktaṃ śāstradeśitaṃ phalamanuṣṭhātarītyutsarga iti tacca phalaṃ
    kvacidvidhivākyaśrutaṃ kvaviccārthavādikamiti . idantvavadheyaṃ
    karmadhvaṃsenāpūrbapratyākhyāne jñānāgniḥ sarvakarmāṇītyādi
    śāstrabodhitasya tattvajñānanāśyatvasya bādhaḥ dhvaṃsasya nāśya-
    tvābhāvāt nyāyamate tu karmapadena tajjanyāpūrbalakṣaṇayā
    teṣāṃ kṣayasambhava iti . asya ca kāryyamātraṃ prati kāraṇa
    teti naiyāyikādayaḥ . karmaṇa eva phalamiti mīmāṃsakāḥ .
    īśvarādhiṣṭhitādeva sūkṣmavasthāpannāt karmaṇaḥ phalamiti vedā-
    ntinaḥ tathā hi phalamata upapatteriti śā0 sū0 bhāṣye
    athocyeta karmmakāryyādapūrvvāt phalamutpatsyate ityāśaṅkya .
    tadapi nopapadyate apūrvvasyācetanasya kāṣṭhaloṣṭasamasya cetanā-
    pravarttitasya pravṛttyanupapatteḥ tadastitve ca pramāṇābhāvāt arthā-
    pattiḥ pramāṇamiti cenna īśvarasiddherarthāpattiparikṣayāditi
    apūrvvaṃ nirākṛtya . dharmmaṃ jaiminirataeveti śā0 sū0 .
    jaiminimataṃ dharmmasyaiva phalahetutvaṃ pūrvvapakṣīkṛtya . pūrvvantu
    vādarāyaṇo hetuvyapadeśāditi śā0 sū0 nirākṛtam .
    vyākhyātañcaitat bhāṣyakṛtā śaṅkarācāryyeṇa . nanvanukṣaṇa-
    vināśinaḥ karmmaṇaḥ phalaṃ nopapadyate iti parityakto'yaṃ pakṣaḥ
    naiṣa doṣaḥ śrutiprāmāṇyāt śrutiścet pramāṇaṃ yathāyaṃ karmma-
    phalasambandhaḥ śruta eva upapadyate tathā kalpayitavyaḥ na
    cānutpādya kipyapūrvvaṃ karmma vinaśyat kālāntaritaṃ phalaṃ
    dātuṃ śaknotīti ataḥ karmaṇo vā kāciduttarāvasthā phalasya
    vā pūrvvāvasthā'pūrvvaṃ nāmāstīti ca tarkyate . upapadyate cāya-
    martha uktena prakāreṇa īśvarastu phalaṃ dadātītyanupapannam .
    avicitrasya kāraṇasya vicitrakāryyānupapatteḥ vaiṣamyanirghṛṇya-
    prasaṅgādanuṣṭhānavaiyarthyāpatteśca tathā ca dharmata eva phalamiti
    pūrvvapakṣaḥ vādārāyaṇastu ācāryyaḥ pūrvvoktameveśvaraṃ phala-
    hetuṃ manyate kevalāt karmmaṇo'pūrvvādvā kevalāt phalamityayaṃ-
    pakṣaḥ tuśabdena vyāvarttyate karmāpekṣādvā'pūrvvāpekṣādvā yathā
    tathā vā īśvarāt phalamiti siddhāntaḥ hetuvyapadeśāt
    dharmmādharmayorapi kārayitṛtveneśvarohetturvyapadiśyate phala-
    dātṛtayā ca . eṣa hyeva sādhu karma kārayati taṃ yamebhya
    unninīṣate eṣa u evāsādhu karma kārayati taṃ yamagho-
    ninīṣate iti smaryyate cāyamartho gītāsu . yo yo
    yāṃ yāṃ tanuṃ bhaktaḥ śraddhayārcitumicchati tasya tasyācalāṃ
    śraddhāṃ tāmeva vidadhāmyaham . sa tayā śraddhayā yuktastasyā
    rādhanamīhate . labhate ca tataḥ kāmān mayaiva vihi-
    tān hi tān iti . vicitrakāryyānupapattyādayo'pi
    doṣāḥ kṛtaprayatnāpekṣatvādīśvarasya na prasajyante iti .
    etena namastat karmabhyovidhirapi na yebhyaḥ prabhavatītyuktistu
    prāmādikītyavaseyam evañca īśvarādhiṣṭhitakarmabhya eva tattat-
    phalotpattiriti sustham . karmaṇāmāśuvināśināmapi sūkṣma-
    rūpeṇaiva svakāraṇe'ntaḥ karaṇe sattvāt kṣīyante cāsya karmmāṇi
    ityādyuktiḥ saṅgacchate tajjanyāpūrvvasvīkāre tu tatra tajjanye
    lakṣaṇeti bhedaḥ . ataeva jñānāgniḥ sarvakarmmāṇītyādau sū-
    kṣmāvasthānāṃ jñānādeva kṣayaḥ, sthūlāvasthāpannānāntu āśu-
    nāśāt iti vedāntimate yuktirūhanīyā . ātmāntaraguṇā-
    nāmātmāntare'kāraṇatvāditi vai0 sū0 ātmāntarasya guṇānāṃ
    puṇyapāpānāmātmāntare'kāraṇatvāt svargaphalasyeti śeṣaḥ .
    śāstradeśitaṃ phalamamuṣṭhātarīti jai0 sū0 . ātmāntare
    yau dukhaduḥkhaguṇau tayorakāraṇatvāt pratyātmaniṣṭhābhyāmeva
    dharmmādharmābhyāṃ sukhaduḥkhe, na vyadhikaraṇābhyām . anyathā
    yena yāgahiṃsādikaṃ na kṛtaṃ tasya tatphalaṃ syāditi kṛta-
    hānirakṛtābhyāgamaśca prasajyeteti etacca sāmānyaśāstraṃ viśe-
    ṣaṇāstreṇāpodyate tena pitṛyajñādeḥ putrapūtatvādihetutvamiti
    vai0 sū0 upaskaraḥ . taccāpūrvvaṃ trividhaṃ pradhānāpūrvva-
    maṅgāpūrbaṃ kalikāpūrbañceti mīmāṃsakāḥ . tatra darśapaurṇa-
    māsādyapūrbaṃ pradhānāpūrbaṃ tadeva paramāpūrbaṃ, prayājādyaṅgajanyā-
    pūrbamaṅgāpūrbaṃ, tadavāntarakriyākūṭajanyamapūrbaṃ kalikāpūrbaṃ tacca
    vrīhiprokṣaṇābhyukṣaṇādijanya dravyaniṣṭamiti mīmāṃsavāḥ
    tajjanyasaṃskāraviśeṣa eva kalikāpūrvvatayā vyavahiyate
    sa cātmaniṣṭha iti naiyāyikāḥ vistarastu kusumāñcalau
    1 stāke dṛśyaḥ . kalikāpūrbañca paramāpūrbaṃ janayitvā
    naśyati . aṅgāpūrbaistu paramāpūrbe viśeṣa ādhīyate iti
    bhedaḥ tathā ca aṅgāpūrbasahitaṃ paramāpūrbaṃ viśiṣṭaphalaṃ jana-
    yati tadvihīnantu svalpaṃ phalam . ata eva pradhānakaraṇe
    daivāt śakyāṅgākaraṇe na pradhānasya vaiphalyaṃ kintu alpa-
    phalatvameveti siddhāntaḥ . kevalāṅgāpūrbāṇāṃ tu na phala
    janakatvam pradhānāsiddheḥ phalābhāvāt . ataeva pradhānasyā
    kriyā yatra sāṅgaṃ tat kriyate punaḥ . apradhānākriyāyāntu
    nāvṛttirna ca tatkriyeti chandogapariśiṣṭe tathā vyava-
    sthāpitam . idañca paramāpūrbaṃ phalanāśyaṃ tattvajñānanāśyaṃ
    karmanāśājalasparśādināśyañca . nābhuktaṃ kṣīyate karma
    kalpakoṭiśatairapi avaśyameva bhoktavyaṃ kṛtaṃ karma śubhāśubha-
    miti karmaṇāñcaiva sarveṣāṃ bhogādeva kṣayobhavediti ca
    śāstrāt jñānāgniḥ sarvakarmmāṇi bhasmasāt kurute-
    'rjjuneti gītāvākyācca . sarvakarmapadena ca prārabdhakarmmā-
    tiriktakarmmāṇyebocyante tena prārabdhakarmaṇāṃ bhogā-
    deva kṣaya ityanupadaṃ vakṣyate . paramāpūrbañca nityakarmaṇi
    paṇḍāpūrbatvena mīmāṃsakaiḥ vyavahriyate sandhyābandhanasya
    kiñcitphalājanakatvāt . arthavādopasthāpitabrahmalokādi
    prāptirūpaphalajananāt na tatrāpūrbasya phalājanakatvena
    paṇḍatvamiti naiyāyikāḥ . ata eva cintāmaṇau yatrārtha-
    vādikaṃ phalaṃ na śrūyate tatra tattvajñāmasādhanatvaṃ
    gītādivākyena vyavasthāpitaṃ tacca pūrbaṃ darśitam . na kalañjaṃ
    bhakṣayedityādi niṣedhasyāpi paṇḍāpūrbajanakatvamiti mīmāṃ-
    sakāḥ . tatrāpi pratyayābhāvarūpaphalāṅgīkārānna paṇḍatva-
    miti tattvajñānapratibandhakābhāvatvena tasyāpīṣṭatvāditi
    naiyāyikāḥ . apūrbasyāpūrbaśabdavācyatve heturjaimininā
    darśitaḥ . pratyakṣamanimittaṃ vidyamānopalambhanatvāt
    sūtreṇa vyākhyātañcaitat adṛṣṭaśabde 116 pṛṣṭhe tataśca
    pūrbamavidyamānatvāt apūrbaśabdavācyateti . vedāntinastu
    karmmaṇaḥ sūkṣmāvasthā, phalasya pūrvvāvasthā vā'pūrvamiti svīcakruḥ
    taccānupadaṃ darśitam . tattvajñānena karmakṣaye kaścidviśeṣo'bhi-
    dhīyate . tadadhigame uttarapūrvvāghayoraśleṣavināśau tadvya-
    padeśāt śā0 sū0 bhāṣye athedānīṃ brahmavidyā-
    phalaṃ prati cintā prajāyate brahmādhigame sati tadviparīta-
    phalaṃ duritaṃ kṣīyate na vā kṣīyata iti saṃśayaḥ kintāvat
    prāptaṃ phalahetutvāt karmmaṇaḥ phalamadattvā na sambhāvyate
    kṣayaḥ . phaladāyinī hyasya śaktiḥ śrutyā samadhigatā yadi
    tadantareṇaiva phalopabhogamupamṛdyeta, śrutiḥ kadarthitā syāt .
    smaranti ca nahi karmma kṣīyata iti . nanvevaṃ sati
    prāyaścittopadeśonirarthakaḥ prāpnoti . naiṣa doṣaḥ prāya-
    ścittānāṃ naimittikatvopapattergṛheṣṭyādivat . api ca prāya-
    ścittānāṃ doṣasaṃyogena vidhānāt bhavedapi doṣakṣapaṇārthatā
    natvevaṃ brahmavidyāyāvighānamasti . nanvanabhyupagamyamāne
    brahmavidaḥ karmmakṣaye, tatphalasyāvaśyabhoktavyatvādanirmmokṣaḥ
    syāt . netyucyate . deśakālanimittāpekṣomokṣaḥ karmmaphala
    vadbhaviṣyati . tasmānna brahmavidyādhigame duritanivṛttirityevaṃ
    prāpte brūmaḥ . tadadhigame brahmādhigame satyuttarapūrvvāghayora-
    śleṣavināśau bhavataḥ uttarasyāśleṣaḥ pūrbasya vināśaḥ .
    kasmāt? tadvyapadeśāt . tathā hi brahmavidyāprakriyāyāṃ
    sambhāvyamānasambandhasyāgāmino duritasyānabhisambandhaṃ viduṣo-
    vyapadiśati śrutau yathā puṣkarapalāśa āpo na śliṣyanta eva-
    mevaṃvidi pāpaṃ karmma na śliṣyata iti . tathā vināśamapi0
    pūrvvopacitasya duritasya vyapadiśati tad yatheṣīkātūlamagnau
    protaṃ pradūyetaivaṃ hāsya sarbe pāpmānaḥ pradūyanta iti .
    ayamaparaḥ karmakṣayavyapadeśo bhavati . bhidyate hṛdayagranthi-
    śchidyante sarvasaṃśayāḥ . kṣīyante cāsya karmmāṇi tasmin dṛṣṭe-
    parāvare iti . yaduktamanupamuktaphalasya karmaṇaḥ kṣayakalpa-
    nāyāṃ śāstrakadaryanaṃ syāditi . naiṣa doṣaḥ na hi vayaṃ
    karmaṇaḥ phaladāyinīṃśaktimavajānīmahe vidyata eva sā, sā
    tu vidyādinā kāraṇāntareṇa pratibadhyata iti vadāmaḥ . śakti-
    sadbhāvamātre ca śāstraṃ vyāpriyeta na pratibandhābhāve'pi . na
    hi karma kṣīyata ityetadapi smaraṇamautsargikaṃ na bhogādṛte
    karma kṣīyate tadarthatvāditi iṣyata eva prāyaścittādinā tasya
    kṣayaḥ . sarvaṃ pāpmānantarati tarati brahmahatyāṃ yo'śvamedhena
    yajate ya u vainamevaṃ vedetyādiśrutismṛtibhyaḥ . yattūktaṃ
    naimittikāni prāyaścittāni kṣapayiṣyantīti tadasat doṣa-
    saṃyogena nodyamānānāmeṣāṃ doṣanihnutiphalāntarakalpa-
    nānupapatteḥ . yat punaruktaṃ na prāyaścittavaddoṣakṣayoddeśena
    vidyāvidhānamastetyatra brūmaḥ . saguṇāsu tāvadvidyāsu vidyata
    eva vidhānaṃ tāsu ca vākyaśeṣe aiśvaryyaprāptiḥ pāpanivṛttiśca
    vidyāvata ucyate . tatrāvivakṣākāraṇaṃ nāstītyataḥ
    pāpmaprahāṇapūrbakaiśvaryyaprāptistāsāṃ phalamiti niścīyate .
    nirguṇāyāntu vidyāyāṃ yadyapi vidhānaṃ nāsti tathāpya-
    kartrātmabodhāt karmapradāhasiddhiḥ . aśleṣa iti cāgāmiṣu-
    karmasu karttṛtvameva na pratipadyate brahmaviditi darśayati .
    atikrānteṣu tu yadyapi mithyājñānāt kartṛtvaṃ pratipeda iva
    tathāpi vidyāsāmarthyānmithyājñānanivṛttestānyapi pralī-
    yanta ityāha vināśa iti . pūrvaprasiddhakartṛtvabhoktṛtvaviparītaṃ
    hi triṣvapi kāleṣvakartṛtvāmoktṛtvarūpaṃ brahmāhamasmi netaḥ
    pūrbamapi karttā bhoktā vāhamāsaṃ nedānīṃ nāpi bhaviṣyati
    kāla iti brahmavidavagacchati . evameva ca mokṣa upapadyate
    anyathā hyanādikālapravṛttātāṃ karmaṇāṃ kṣayābhāve mokṣābhāvaḥ
    syāt . na ca deśakālanimittāpekṣomokṣaḥ karmaphala
    vadbhavitumarhati anityavaprasaṅgāt parokṣatvānupapatteśca
    jñānaphalasya . tasmādbrahmādhigame duritakṣaya iti sthitam ..
    itarasyāpyevamasaṃśleṣaḥ pāte tu śā0 sū0 .. pūrbasminnadhi-
    karaṇe bandhahetoraghasyāśleṣavināśau jñānanimittau śāstra-
    vyapadeśānnirūpitau dharmasya punaḥ śāstrīyatvācchāstrīyaiṇa
    jñānena virodha ityāśaṅkya tannirākaraṇāya pūrvvādhikaraṇa-
    nyāyātideśaḥ kriyate . itarasyāpi puṇyasya karmaṇa evamaghavada
    saṃśleṣovināśaśca jñānavato bhavataḥ . kutaḥ? tasyāpi svaphala-
    hetutve jñānaphalapratibandhitvaprasaṅgāt ubhe u haivaiṣa
    etena taratītyādi śrutiṣu ca duṣkṛtavat sukṛtasyāpi praṇā-
    śavyapadeśāt akartrātmabodhanimittasya karmakṣayasya sukṛta
    duṣkṛtayīstulyatvāt . kṣīyante cāsya karmmāṇi iti cā'
    viśeṣaśruteḥ . yatrāpi kevalaeva pāpmaśabdaḥ paṭhyate
    tatrāpi tenaiva puṇyamapyākalitamiti draṣṭavyaṃ jñānāpekṣayā-
    nikṛṣṭaphalatvāt . asti ca śrutau puṇye'pi pāpmaśabdaḥ nainaṃ
    setumahorātre pratate tarata ityatra saha duṣkṛtena sukṛtamapya-
    nukramya sarve pāpmāno'tonivarttanta ityaviśeṣeṇaiva pratateṣu
    pāpmaśabdaprayogāt . pāte tviti . tuśabdo'vaghāraṇārthaḥ .
    evaṃ dharmmādharmmayobandhahetvorvidyāsāmarthyādaśleṣavināśasiddhe-
    ravaśyaṃ bhāvinī viduṣaḥ śarīrapāte muktirityavadhārayati
    anāravvakaryye eva tu pūrbe tadavadheḥ śā0 sū0 ..
    pūrbayoradhikaraṇayorjñānanimittaḥ sukṛtaduṣkṛtayorvināśo-
    'vadhāritaḥ sa kimaviśeṣeṇārabdhakāryyayośca bhavatyuta viśe-
    ṣeṇānāravvakāryyayoreveti vicāryate tatra ubhe uhaivaiṣa etena
    taratītyevamādi śrutiṣvaviśeṣaśravaṇādaviśeṣeṇaiva kṣaya ityevaṃ
    prāpte pratyāha anāravvakārye eva tviti . apravṛtti-
    phale eva pūrbajanmāntarasañcite asminnapi ca janmani prāk ca
    jñānotpatteḥ sañcite sukṛtaduṣkṛte jñānādhigamāt kṣīyete
    na tvārabdhakārye sāmibhuktaphale, yābhyāmetadbrahmajñānāyatana
    janma nirmmitam . kuta etat? tasya tāvadeva ciraṃ yāvanna
    vimokṣaiti śarīrapātāvaghikaraṇāt kṣemaprāpteḥ . itarathā
    hi jñānādaśeṣakarmakṣaye sati sthitihetvabhāvāt jñāna
    prāptyanantarameva kṣemamaśnuvīta tatra śarīrapātapratīkṣāṃ nāca-
    kṣīta . nanu vastubalenaivāyamakartrātmabodhaḥ karmmāṇi kṣapa-
    yan kathaṃ kānicit kṣapayet kāniciccopekṣeta na hi
    samāne hyagnivījasamparke keṣāñcidvījaśaktiḥ kṣīyate keṣā-
    ñcinna kṣīyate iti śakyamaṅgīkarttumiti . ucyate . na
    tāvadanāśrityārabdhakāryakarmmāśayaṃ jñānotpattirupapadyate
    āśrite ca tasmin kulālacakravat pravṛttavegasyāntarāle
    pratibandhāsambhavādbhavati vegakṣayapratipālanam . akartrātma-
    bodho'pi hi mithyājñānabādhanena karmāṇyucchinatti .
    bāghitamapi mithyājñānaṃ dvicandrajñānavat saṃskāravaśāt
    kañcit kālamanuvarttata eva . api ca naivātra vivaditavyaṃ
    brahmavidaḥ kañcit kālaṃ śarīraṃ dhriyate na dhriyate vā
    iti . kathaṃ hyekasya svahṛdayapratyayaṃ brahmavedanaṃ deha-
    dhāraṇañcāpareṇa pratikṣeptuṃ śakyeta? śrutismṛtiṣu ca
    sthataprajñalakṣaṇanirddeśenaitadeva nirucyate . tasmādanārabdha-
    karyayoreva sukṛtaduṣkṛtayorvidyāsāmarthyāt kṣaya iti bhā0 .