Blog
Sanskrit
About
apūrvva
See also
apūrva .
Sanskrit-English
Sanskrit-Sanskrit
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 48 .
apūrvva mfn. (
-vvaḥ-rvvā-rvvaṃ )
1 Wonderful, extraordinary.
2 Unprecedented, unpreceded.
3 Excellent, not exceeded.
4 Not easterly. n. (-rvvaṃ ) The remote or unforeseen consequence of an act, as heaven of religious rites, a consequence not immediately preceded by its cause.
E. a neg. pūrvva prior.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 38, col. 1 .
a-pūrvva (rvvaḥ-rvvā-rvvaṃ) a. Unprecedent- ed, unequalled, wonderful.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 40, col. 1 .
apūrvva mfn. (-rvvaḥ-rvvā-rvvaṃ )
1. Wonderful, extraordinary.
2. Unprecedented, unpreceded.
3. Excellent, not exceeded.
4. Not easterly.
n. (-rvvaṃ ) The remote or unforeseen consequence of an act, as heaven of religious rites, a consequence not immediately preceded by its cause.
E. a neg. pūrvva prior.
Vācaspatyam
☞
p. 248, col. 2 .
apūrvva tri0 na pūrvvaṃ dṛṣṭam . 1 avidite 2 āścaryye “adha- nuṣi śarajālaṃ marmabhedānukāri tritayamidamapūrvvaṃ dṛṣṭamantaḥpure te ” iti “apūrvvo dṛśyate vahniḥ kāminyāḥ stanamaṇḍale . dūratodahatīvāṅgaṃ hṛdi lagnastu śītala ” iti ca udbhaṭaḥ . pūrvvaḥ pūrvvavarttī na0 ba0 . 3 hetuśūnye tri0 . na0 ta0 . 4 pūrvvakālādibhinne tri0 . pūrvvaśabdasya digdeśakālavācitve sarvanāmatayā tato nañtat- puruṣe'pi asya sarvanāmatā tena tatkāryyam apūrvve apū- rbarsmai ṅiṅasyostu vā vṛttau puṃvadbhāvaśca “kaumārāpūrvva- vacane ” iti pā0 5 parabrahmaṇi pu0 . “tadetad brahmāpūrvvamana- paramanantaramapāramavāhyamiti ” śata0 brā0 . 6 pramāṇāntarā- prāpte “upakramopasaṃhārāvabhyāso'pūrvvatā phalamiti ” vedā0 sā0 7 vaidhaniṣiddhakriyājanyayoḥ kālāntarabhāvinoḥ sukhaduḥ- khayorhetubhūtayoḥ puṇyapāpayoḥ na0 . adṛṣṭasiddhivat apūrvva- siddhirunneyā . sā ca 117 pṛṣṭhe dṛśyā . svargakāmoyajetatyādau liṅā hi yāgādau iṣṭasādhanatvaṃ bodhyate iti naiyāyikāḥ kāryyatvenāpūrvvaṃ bodhyate iti prābhākarāmanyante . tatrobhaya- mate'pi, āśuvināśinaḥ kālāntarabhāviphalajanakatve phalasamayaparyyantasthāyivyāpārajanakatvaṃ prayojakamiti tathā hi avyavahitapūrvvasthāyina eva kāraṇatvena yāgasya kālāntarabhāvisvargasya ca madhye vyāpārarūpamapūrvvaṃ prakalpyate sākṣādasādhanasya yāgasya svargasādhanatā vyāpāramantareṇānu- padyamānā svarganirvāhakaṃ vyāpāramapūrvvaṃ kalpayatīti . taccā- pūrvvaṃ kiṃniṣṭhaṃ kathaṃ vā tasyaiva vyāpāratvamityāśaṅkya śabdacintāmaṇau nirṇṇītaṃ yathā “tathāpi dhvaṃsa eva vyāpāro'stu tava sahabhāvanirūpakasyāpi kāraṇatvāt tasyānantatve'pi svabhāvāt sāvadheḥ phalajanakatvam . yatra dhvaṃsohetustatra tatprāgabhāvo'pīti cet na dugdha- dhvaṃsajanyadadhni, mithyādhīdhvaṃsasādhyamuktau ca vyabhicārāt . pratibandhakābhāvatvena hetutve, tathābhāyācca dhvaṃsenānupapattiḥ kathaṃ tenaiva samādhātavyeti cenna dhvaṃse sati tadvyāpāratva- jñānaṃ vinānupapattestadvyāpāratvakalpanayā śānteriti maivaṃ pratiyogidhvaṃsayorekatrājanakatvāt na hi niyamatodhvaṃse sati yadbhavati tattatra kāraṇam na ca saṃsargābhāvatvena hetutve tatheti vācyaṃ vyabhicārābhāvena tasyāpi prayojakatvāt . atha śabdādyāgakāraṇatā, vyāpāraṃ vinā tadanupapatteḥ na ca tajjanyadhvaṃsasya kāraṇatvakalpanamityubhayamapi janakam anyatra tu mānābhāvānna tatheti vācyaṃ yāgadhvaṃsasya yāgajanya- svargaṃ prati janakatvasya pramāṇāntaravirodhenārthāpattyakalpa- nāt . astu devatāprītireva vyāpāra iti cenna yāgasya devatāprītihetutve mānābhāvāt gaṅgāsnānādau devatā- viraheṇa tadabhāvāt . na ca tatrāpi tatprītiḥ, tasya tatprītihetutve mānābhāvāt lāghavena kartṛgatavyāpāra- kalpanācca nanu nāyaṃ niyamaḥ, putragataśrāddhādinā pitari, pitṝgatajāteṭyā putre cādṛṣṭotpatteśca atha tatrāpi karttaryyevādṛṣṭaṃ, vihitakriyāyā yāgasyeva karttṛgatādṛṣṭa janakatvāt . na ca mukte putre tadadṛṣṭanāśāt pitari- svargaḥsyāditi vācyam adṛṣṭasya phalanāśyatayā pitari svargābhāvenādṛṣṭānāśāt svapṛttiyāgajanyādṛṣṭasya mukti- virodhitvāt na tu pitṛgatamadṛṣṭaṃ janyate mukte pitari doṣābhāvena yogināmiva vihitakriyāyāḥ, pitradṛṣṭa- janakacāt tathātve ca sāṅgamapi śrāddhādikaṃ niḥphalaṃ syāditi tadvidheraprāmāṇyāpatti putragatādṛṣṭena ca mukta- pitari sukhotpattau na virodhaḥ yogināmiva sukhotpattau doṣasyāhetutvāt atha pitṛsukhaṃ pitṛpuṇyajanyamiti pitari na puṇyaṃ tena vinā tadabhāvāt, na, putre tatphala- prasaṅgāt . pitṛsvargakāmanājanyakriyā pitṛpuṇyahetu- riti putrakriyāpi tajjaniketi cet evaṃ pitṛkriyā- pitṛpuṇyajaniketi na taṃ vinā pitari puṇyaṃ, putrakriyā ca putrapuṇyajaniketi putrepuṇyaṃ, pitṛsvargakāmanājanyapuṇyatvena pitṛsvargaheturastu tatpuṇyaṃ pitṛvṛtti tatsukhahetutvāt na ca putravṛtti, tatsukhāhetutvāditi na, tatpuṇyaṃ na pitṛ- vṛtti tatkṛtyajanyapuṇyatvāt putravṛtti vā tatkṛtijanya puṇyatvāt tatkṛtapuṇyavat tasmāt pitṛsvargakāmanājanya puṇyasvena pitṛsvargahetuteti putraeva tatpuṇyamiti, maivaṃ svargopapādakaṃ hyapūrvvaṃ svargāśraye kalpate pradhavopasthiti- katvena lāghavāt kalpanāyāḥ sākṣādupapādakaviṣayatvācca . na ca svargahetukāmanāśraye, svargakāmanājanyabriyākarttari vā, vilambopasthitikatvāt gauravāt paramparayā svargopapā- dakavācca vadi ca putrakṛtapuṇyena muktasya śarīrādyutpattiḥ sukhaṃ vā śyāt, tadā sākṣiviṣayā'satyābhidhānādi putra- kriṃyājanyapāpena “sa viṣṭhāyāṃ kṛmirbhūtvā pitṛbhiḥ saha pacyeta ” ityādibodhitaṃ narakabhāgitādi muktasya pituḥ syāt tathā ca putrakṛtatathāvidhaśaṅkayā na kaścinmokṣārthī vrahma- caryyādiduḥkhenātmānamavasādayet “duḥkhenātyantavimuktaścaratīti ” “na sa punarāvarttata ” iti śrutivirodhaśca tathā ca muktasya sukha- duḥkha śarīrādikañca bhavatītyapadarśanam . mukte ca pitari śrāddhā- dinā doṣābhāvādeva nādṛṣṭamutpadyate na caivaṃ sāṅgaśrāddhasyāpi nityaphalatvam adṛṣṭotpattau svarūpasato doṣasyāṅgasya vaiguṇyāt, yathā vivnahetuduritaśūnye na kṛtaṃ maṅgalaṃ na pāpadhvaṃsaṃ jana- yati svarūpasataḥ pāpasyāṅgasyābhāvāditi evañca yāgasyāpi vyadhikaraṇavyāpārobhaviṣyatīti .. ucyate vihitakriyayā karttṛgatavyāpāradvārā kālāntare phalaṃ janyata ityutsargaḥ sa ca balavatā bādhakenāpodyate prakṛte ca bādhakaṃ nāsti yathā śāstra- deśitaṃ phalamanuṣṭhātarītyutsargaḥ sutakṛtagayāśrāddhasya pitṛsvargaṃ prati, pitṛkṛtajātedeḥ putrapūtatvādikaṃ prati hetutvasya śāstreṇa bedhanāt nanvayaṃniyamaeva pitṛyajñajāneṣṭyādau paramparāsamba- ndhena karttṛgatameva phalaṃ, na hi yasya kasyāpi pitariputre vā phalaṃ kintu svapitṛputrayoḥ tathā ca svapitṛgatatvaṃ svargabhāgi pitṛkatvaṃ paramparāsambandhaḥ phalena putrasya, evaṃ pūtatvādikaṃ pitṛgatameva . na ca phalasya karttṛgatatvaṃ sākṣātsambandhenai veti vācyaṃ grāmapaśubhūmihiraṇyādīnāṃ paramparayā kartṛ- gatatvamiti vyabhicārāt na hi grāmādayaḥ karttari sākṣāt- saṃbaddhāḥ . evaṃ phalasya sākṣātkarttṛgāmitvabodhane śāstrasyot- sargo na tu phalasya karttṛgāmitābodhane yattu svargabhāgipitṛ- katvaṃ na phalaṃ tatkāmanāyā adhikāriviśeṣaṇatvābhāvāt ‘pitṛsvargakāma ’ ityādi śruteḥ svataśca tathā kāmanayā pravṛttau phalakāmanāviraheṇa prayoge'ṅgavaiguṇṭāt phalābhāvaprasaṅgaḥ . kiñca svargabhāgipitṛkatvaṃ viśiṣṭaṃ tatra viśeṣyaṃ tatpitṛkatvaṃ na kāmyam na vā phalaṃ, siddhatvāt tadasādhyatvācca, kintu viśeṣaṇaṃ pitṛgataḥ svarga iti saeva phalamiti ” tanna na hi svargabhāgipitṛkatvaṃ phalam api tu svargeṇa samaṃ putrasya paramparāsambandharūpaṃ taduktamiti . ucyate paramparāsambandhena yadi putragatatvaṃ pitṛsvargasya, tadā saṃyuktasamavāyena tat- putradhanasyāpi phalāvaṃ syāt . sambanthaḥ śāstreṇa bodhyata iti cet tadā svargamāgipitṛkatyamapi na tathā, śāstreṇa bodhitatvābhāvāt grāmādipiśuttiraṇyādīnāñca siddhatvena na kāmyatyaṃ kintu tadviṣayakaṃ khatvaṃ kāmyaṃ phalamapi kārmya tadeva, tacca sākṣātkartṛgatamiti karttagatatvena phalasya sākṣātsambandho'pi niyata eva tatsvatvena phale kāmanāt . tasmāt yathāgamameva śāstradeśitaṃ phalam ataeva kāmanāviṣayaḥ svagata eva svargaḥ phalaṃ yāgādeḥ, svarga- pūtacādeśca pitṛputragatatvena kāmyatvamiti śrāddhajāteṣṭyādeḥ pitṛputragatameva phalam evañca mātāpitrāṃdigatasvargakāmanayā putrādinā kṛtaṃ puṣkariṇīmahādānādikaṃ pitrādisvargajanaka- meva kāmanāviṣayasvargasādhanatvena teṣāṃ śrutatvāt na hi svagatasvargakāmasya karttavyatāṃ puṣkariṇyādervidhirbodhayati kintu svargakāmasya svargaḥ svagataḥ paragato veti svarga- kāmatvamaviśiṣṭam . yajetetyātmanepadamapi kartrabhipreta- kriyāphalamātrajanakatve . na ca svargakāmoyajetetyādau svagatasvargakāmanāyā antaraṅgatvādautsargikatvācca svargakāma- tvena svagatasvargakāma evīcyate . sāmānye bādhakaṃ vinā viśeṣaparatve mānābhāvāt . kecittu samyaggṛhasthāśramapari- pālanasya brahmalokāvāptiḥ phalaṃ śrūyate iti jāteṣṭipitṛ- yajñayorapi gṛhasthakarmmatvena tadeva phalamiti phalasya karttṛgāmitveniyamaeva prātisvikaphalābhiprāyeṇotsargaḥ ityāhuḥ nanu yāvannityaparipālanasya tat phalaṃ na tu kāmya- śrāddhādeḥ kāmyāntarbhāve mānābhāvāt yāvatkāmyānuṣṭhānā- śakteśca, yāvacchakyānuṣṭhānasyāpi nāntarbhāvaḥ kāmanāvirahā- dināpyakaraṇāt yāvannityānuṣṭhāne tatphalābhāvaprasaṅgānnitya- syaivāvaśyakatvenopasthityānvayācca . api ca taiḥ karmmabhiḥ pratyekamutpattyapūrvvaṃtaiśca paramāpūrvvaṃ janyata iti ” na gauravā tmānābhāvācca kittvantimakriyayā paripālanarūpakriyāntareṇa veti na sarvvaṃ karmma brahmalokāvāptiphalakamiti ” maivaṃ bhagaba- duddeśena kṛtasya nityasya yasya kasyāpi pālanāt brahmalokaprāptiḥ phalaṃ śrūyata iti jāteṣṭipitṛyajñayorapi tathā kṛtayostadeva phalaṃ tathā ca śrībhagavadgītā “yajñāyācarataḥ karmma karmma- granthirnilīyate yajñārthāt karmmaṇo'nyatra loko'yaṃ karmma- bandhana ” iti tacca karmma yajñārthatayā pratyekameva tatphalasamarthaṃ phalasambandhe, saṃvalanantu maṅgalavadupayujyate anyathaikaprayogasya vyavadhānādasambhavaḥ . paripālanantu karttavyamityeva karaṇaṃ taduktaṃ “dadāmi deyamityeva yaje yaṣṭavyamityahamiti ” yattu niṣiddhāsambandhaeva samyaktvam na tu vihitasātrānuṣṭhānamiti, tanna vatkiñcinniṣiddhāsambandhasyābhāvāt, sarvaniṣiddhāsambandhasya sarvatra sulabhatvāditi sampradāyaḥ . atra brūmaḥ bhagavaduddeśena kṛtaṃ kiñcideva karmma, sarvaṃ vā, kāmyaṃ vā sarvaṃ, nityaṃ vā sarvamiti nādyaḥ ekenaiva kāmyena nityena vā snānena tathā kṛtena tatphalasiddhau bahuvittādisādhye śrāddhādāvapravṛttyā- patteḥ nāparau aśakyatvāt na turyyaḥ jāteṣṭhyādernityatvā- bhāvāt tasmāt samyaggṛhasthāśramapālanasya na tatphalaṃ sa- myaktvañca sāmastyameva ato na śrāddhādeḥ brahmalokāvāptiriti sādhūktaṃ śāstradeśitaṃ phalamanuṣṭhātarītyutsarga iti tacca phalaṃ kvacidvidhivākyaśrutaṃ kvaviccārthavādikamiti ” . idantvavadheyaṃ karmadhvaṃsenāpūrbapratyākhyāne “jñānāgniḥ sarvakarmāṇītyādi śāstrabodhitasya tattvajñānanāśyatvasya bādhaḥ dhvaṃsasya nāśya- tvābhāvāt nyāyamate tu karmapadena tajjanyāpūrbalakṣaṇayā teṣāṃ kṣayasambhava iti . asya ca kāryyamātraṃ prati kāraṇa teti naiyāyikādayaḥ . karmaṇa eva phalamiti mīmāṃsakāḥ . īśvarādhiṣṭhitādeva sūkṣmavasthāpannāt karmaṇaḥ phalamiti vedā- ntinaḥ tathā hi “phalamata upapatteriti ” śā0 sū0 bhāṣye “athocyeta karmmakāryyādapūrvvāt phalamutpatsyate ” ityāśaṅkya . tadapi nopapadyate apūrvvasyācetanasya kāṣṭhaloṣṭasamasya cetanā- pravarttitasya pravṛttyanupapatteḥ tadastitve ca pramāṇābhāvāt arthā- pattiḥ pramāṇamiti cenna īśvarasiddherarthāpattiparikṣayāditi ” apūrvvaṃ nirākṛtya . “dharmmaṃ jaiminirataeveti ” śā0 sū0 . jaiminimataṃ dharmmasyaiva phalahetutvaṃ pūrvvapakṣīkṛtya . “pūrvvantu vādarāyaṇo hetuvyapadeśāditi ” śā0 sū0 nirākṛtam . vyākhyātañcaitat bhāṣyakṛtā śaṅkarācāryyeṇa . nanvanukṣaṇa- vināśinaḥ karmmaṇaḥ phalaṃ nopapadyate iti parityakto'yaṃ pakṣaḥ naiṣa doṣaḥ śrutiprāmāṇyāt śrutiścet pramāṇaṃ yathāyaṃ karmma- phalasambandhaḥ śruta eva upapadyate tathā kalpayitavyaḥ na cānutpādya kipyapūrvvaṃ karmma vinaśyat kālāntaritaṃ phalaṃ dātuṃ śaknotīti ataḥ karmaṇo vā kāciduttarāvasthā phalasya vā pūrvvāvasthā'pūrvvaṃ nāmāstīti ca tarkyate . upapadyate cāya- martha uktena prakāreṇa īśvarastu phalaṃ dadātītyanupapannam . avicitrasya kāraṇasya vicitrakāryyānupapatteḥ vaiṣamyanirghṛṇya- prasaṅgādanuṣṭhānavaiyarthyāpatteśca tathā ca dharmata eva phalamiti “pūrvvapakṣaḥ ” vādārāyaṇastu ācāryyaḥ pūrvvoktameveśvaraṃ phala- hetuṃ manyate kevalāt karmmaṇo'pūrvvādvā kevalāt phalamityayaṃ- pakṣaḥ tuśabdena vyāvarttyate karmāpekṣādvā'pūrvvāpekṣādvā yathā tathā vā īśvarāt phalamiti siddhāntaḥ “hetuvyapadeśāt ” dharmmādharmayorapi kārayitṛtveneśvarohetturvyapadiśyate phala- dātṛtayā ca . “eṣa hyeva sādhu karma kārayati taṃ yamebhya unninīṣate eṣa u evāsādhu karma kārayati taṃ yamagho- ninīṣate ” iti smaryyate cāyamartho gītāsu . “yo yo yāṃ yāṃ tanuṃ bhaktaḥ śraddhayārcitumicchati tasya tasyācalāṃ śraddhāṃ tāmeva vidadhāmyaham . sa tayā śraddhayā yuktastasyā rādhanamīhate . labhate ca tataḥ kāmān mayaiva vihi- tān hi tān iti ” . vicitrakāryyānupapattyādayo'pi doṣāḥ kṛtaprayatnāpekṣatvādīśvarasya na prasajyante ” iti . etena “namastat karmabhyovidhirapi na yebhyaḥ prabhavatītyuktistu prāmādikītyavaseyam evañca īśvarādhiṣṭhitakarmabhya eva tattat- phalotpattiriti sustham . karmaṇāmāśuvināśināmapi sūkṣma- rūpeṇaiva svakāraṇe'ntaḥ karaṇe sattvāt “kṣīyante cāsya karmmāṇi ” ityādyuktiḥ saṅgacchate tajjanyāpūrvvasvīkāre tu tatra tajjanye lakṣaṇeti bhedaḥ . ataeva “jñānāgniḥ sarvakarmmāṇītyādau sū- kṣmāvasthānāṃ jñānādeva kṣayaḥ, sthūlāvasthāpannānāntu āśu- nāśāt ” iti vedāntimate yuktirūhanīyā . “ātmāntaraguṇā- nāmātmāntare'kāraṇatvāditi ” vai0 sū0 “ātmāntarasya guṇānāṃ puṇyapāpānāmātmāntare'kāraṇatvāt svargaphalasyeti śeṣaḥ . “śāstradeśitaṃ phalamamuṣṭhātarīti ” jai0 sū0 . “ātmāntare yau dukhaduḥkhaguṇau tayorakāraṇatvāt pratyātmaniṣṭhābhyāmeva dharmmādharmābhyāṃ sukhaduḥkhe, na vyadhikaraṇābhyām . anyathā yena yāgahiṃsādikaṃ na kṛtaṃ tasya tatphalaṃ syāditi kṛta- hānirakṛtābhyāgamaśca prasajyeteti ” etacca sāmānyaśāstraṃ viśe- ṣaṇāstreṇāpodyate tena pitṛyajñādeḥ putrapūtatvādihetutvamiti ” vai0 sū0 upaskaraḥ . taccāpūrvvaṃ trividhaṃ pradhānāpūrvva- maṅgāpūrbaṃ kalikāpūrbañceti mīmāṃsakāḥ . tatra darśapaurṇa- māsādyapūrbaṃ pradhānāpūrbaṃ tadeva paramāpūrbaṃ, prayājādyaṅgajanyā- pūrbamaṅgāpūrbaṃ, tadavāntarakriyākūṭajanyamapūrbaṃ kalikāpūrbaṃ tacca vrīhiprokṣaṇābhyukṣaṇādijanya dravyaniṣṭamiti mīmāṃsavāḥ tajjanyasaṃskāraviśeṣa eva kalikāpūrvvatayā vyavahiyate sa cātmaniṣṭha iti naiyāyikāḥ vistarastu kusumāñcalau 1 stāke dṛśyaḥ . kalikāpūrbañca paramāpūrbaṃ janayitvā naśyati . aṅgāpūrbaistu paramāpūrbe viśeṣa ādhīyate iti bhedaḥ tathā ca aṅgāpūrbasahitaṃ paramāpūrbaṃ viśiṣṭaphalaṃ jana- yati tadvihīnantu svalpaṃ phalam . ata eva pradhānakaraṇe daivāt śakyāṅgākaraṇe na pradhānasya vaiphalyaṃ kintu alpa- phalatvameveti siddhāntaḥ . kevalāṅgāpūrbāṇāṃ tu na phala janakatvam pradhānāsiddheḥ phalābhāvāt . ataeva “pradhānasyā kriyā yatra sāṅgaṃ tat kriyate punaḥ . apradhānākriyāyāntu nāvṛttirna ca tatkriyeti ” chandogapariśiṣṭe tathā vyava- sthāpitam . idañca paramāpūrbaṃ phalanāśyaṃ tattvajñānanāśyaṃ karmanāśājalasparśādināśyañca . “nābhuktaṃ kṣīyate karma kalpakoṭiśatairapi avaśyameva bhoktavyaṃ kṛtaṃ karma śubhāśubha- miti ” “karmaṇāñcaiva sarveṣāṃ bhogādeva kṣayobhavediti ” ca śāstrāt “jñānāgniḥ sarvakarmmāṇi bhasmasāt kurute- 'rjjuneti ” gītāvākyācca . sarvakarmapadena ca prārabdhakarmmā- tiriktakarmmāṇyebocyante tena prārabdhakarmaṇāṃ bhogā- deva kṣaya ityanupadaṃ vakṣyate . paramāpūrbañca nityakarmaṇi paṇḍāpūrbatvena mīmāṃsakaiḥ vyavahriyate sandhyābandhanasya kiñcitphalājanakatvāt . arthavādopasthāpitabrahmalokādi prāptirūpaphalajananāt na tatrāpūrbasya phalājanakatvena paṇḍatvamiti naiyāyikāḥ . ata eva cintāmaṇau yatrārtha- vādikaṃ phalaṃ na śrūyate tatra tattvajñāmasādhanatvaṃ gītādivākyena vyavasthāpitaṃ tacca pūrbaṃ darśitam . “na kalañjaṃ bhakṣayedityādi niṣedhasyāpi paṇḍāpūrbajanakatvamiti mīmāṃ- sakāḥ . tatrāpi pratyayābhāvarūpaphalāṅgīkārānna paṇḍatva- miti tattvajñānapratibandhakābhāvatvena tasyāpīṣṭatvāditi naiyāyikāḥ . apūrbasyāpūrbaśabdavācyatve heturjaimininā darśitaḥ . “pratyakṣamanimittaṃ vidyamānopalambhanatvāt ” sūtreṇa vyākhyātañcaitat adṛṣṭaśabde 116 pṛṣṭhe tataśca pūrbamavidyamānatvāt apūrbaśabdavācyateti . vedāntinastu karmmaṇaḥ sūkṣmāvasthā, phalasya pūrvvāvasthā vā'pūrvamiti svīcakruḥ taccānupadaṃ darśitam . tattvajñānena karmakṣaye kaścidviśeṣo'bhi- dhīyate . “tadadhigame uttarapūrvvāghayoraśleṣavināśau tadvya- padeśāt ” śā0 sū0 bhāṣye “athedānīṃ brahmavidyā- phalaṃ prati cintā prajāyate brahmādhigame sati tadviparīta- phalaṃ duritaṃ kṣīyate na vā kṣīyata iti saṃśayaḥ kintāvat prāptaṃ phalahetutvāt karmmaṇaḥ phalamadattvā na sambhāvyate kṣayaḥ . phaladāyinī hyasya śaktiḥ śrutyā samadhigatā yadi tadantareṇaiva phalopabhogamupamṛdyeta, śrutiḥ kadarthitā syāt . smaranti ca “nahi karmma kṣīyata ” iti . nanvevaṃ sati prāyaścittopadeśonirarthakaḥ prāpnoti . naiṣa doṣaḥ prāya- ścittānāṃ naimittikatvopapattergṛheṣṭyādivat . api ca prāya- ścittānāṃ doṣasaṃyogena vidhānāt bhavedapi doṣakṣapaṇārthatā natvevaṃ brahmavidyāyāvighānamasti . nanvanabhyupagamyamāne brahmavidaḥ karmmakṣaye, tatphalasyāvaśyabhoktavyatvādanirmmokṣaḥ syāt . netyucyate . deśakālanimittāpekṣomokṣaḥ karmmaphala vadbhaviṣyati . tasmānna brahmavidyādhigame duritanivṛttirityevaṃ prāpte brūmaḥ . tadadhigame brahmādhigame satyuttarapūrvvāghayora- śleṣavināśau bhavataḥ uttarasyāśleṣaḥ pūrbasya vināśaḥ . kasmāt? tadvyapadeśāt . tathā hi brahmavidyāprakriyāyāṃ sambhāvyamānasambandhasyāgāmino duritasyānabhisambandhaṃ viduṣo- vyapadiśati śrutau “yathā puṣkarapalāśa āpo na śliṣyanta eva- mevaṃvidi pāpaṃ karmma na śliṣyata ” iti . tathā vināśamapi0 pūrvvopacitasya duritasya vyapadiśati “tad yatheṣīkātūlamagnau protaṃ pradūyetaivaṃ hāsya sarbe pāpmānaḥ pradūyanta ” iti . ayamaparaḥ karmakṣayavyapadeśo bhavati . “bhidyate hṛdayagranthi- śchidyante sarvasaṃśayāḥ . kṣīyante cāsya karmmāṇi tasmin dṛṣṭe- parāvare ” iti . yaduktamanupamuktaphalasya karmaṇaḥ kṣayakalpa- nāyāṃ śāstrakadaryanaṃ syāditi . naiṣa doṣaḥ na hi vayaṃ karmaṇaḥ phaladāyinīṃśaktimavajānīmahe vidyata eva sā, sā tu vidyādinā kāraṇāntareṇa pratibadhyata iti vadāmaḥ . śakti- sadbhāvamātre ca śāstraṃ vyāpriyeta na pratibandhābhāve'pi . “na hi karma kṣīyata ” ityetadapi smaraṇamautsargikaṃ na bhogādṛte karma kṣīyate tadarthatvāditi iṣyata eva prāyaścittādinā tasya kṣayaḥ . “sarvaṃ pāpmānantarati tarati brahmahatyāṃ yo'śvamedhena yajate ya u vainamevaṃ vedetyādiśrutismṛtibhyaḥ . yattūktaṃ naimittikāni prāyaścittāni kṣapayiṣyantīti tadasat doṣa- saṃyogena nodyamānānāmeṣāṃ doṣanihnutiphalāntarakalpa- nānupapatteḥ . yat punaruktaṃ na prāyaścittavaddoṣakṣayoddeśena vidyāvidhānamastetyatra brūmaḥ . saguṇāsu tāvadvidyāsu vidyata eva vidhānaṃ tāsu ca vākyaśeṣe aiśvaryyaprāptiḥ pāpanivṛttiśca vidyāvata ucyate . tatrāvivakṣākāraṇaṃ nāstītyataḥ pāpmaprahāṇapūrbakaiśvaryyaprāptistāsāṃ phalamiti niścīyate . nirguṇāyāntu vidyāyāṃ yadyapi vidhānaṃ nāsti tathāpya- kartrātmabodhāt karmapradāhasiddhiḥ . aśleṣa iti cāgāmiṣu- karmasu karttṛtvameva na pratipadyate brahmaviditi darśayati . atikrānteṣu tu yadyapi mithyājñānāt kartṛtvaṃ pratipeda iva tathāpi vidyāsāmarthyānmithyājñānanivṛttestānyapi pralī- yanta ityāha vināśa iti . pūrvaprasiddhakartṛtvabhoktṛtvaviparītaṃ hi triṣvapi kāleṣvakartṛtvāmoktṛtvarūpaṃ brahmāhamasmi netaḥ pūrbamapi karttā bhoktā vāhamāsaṃ nedānīṃ ” nāpi bhaviṣyati kāla iti brahmavidavagacchati . evameva ca mokṣa upapadyate anyathā hyanādikālapravṛttātāṃ karmaṇāṃ kṣayābhāve mokṣābhāvaḥ syāt . na ca deśakālanimittāpekṣomokṣaḥ karmaphala vadbhavitumarhati anityavaprasaṅgāt parokṣatvānupapatteśca jñānaphalasya . tasmādbrahmādhigame duritakṣaya iti sthitam .. “itarasyāpyevamasaṃśleṣaḥ pāte tu ” śā0 sū0 .. “pūrbasminnadhi- karaṇe bandhahetoraghasyāśleṣavināśau jñānanimittau śāstra- vyapadeśānnirūpitau dharmasya punaḥ śāstrīyatvācchāstrīyaiṇa jñānena virodha ityāśaṅkya tannirākaraṇāya pūrvvādhikaraṇa- nyāyātideśaḥ kriyate . itarasyāpi puṇyasya karmaṇa evamaghavada saṃśleṣovināśaśca jñānavato bhavataḥ . kutaḥ? tasyāpi svaphala- hetutve jñānaphalapratibandhitvaprasaṅgāt “ubhe u haivaiṣa etena taratītyādi ” śrutiṣu ca duṣkṛtavat sukṛtasyāpi praṇā- śavyapadeśāt akartrātmabodhanimittasya karmakṣayasya sukṛta duṣkṛtayīstulyatvāt . “kṣīyante cāsya karmmāṇi iti cā' viśeṣaśruteḥ . yatrāpi kevalaeva pāpmaśabdaḥ paṭhyate tatrāpi tenaiva puṇyamapyākalitamiti draṣṭavyaṃ jñānāpekṣayā- nikṛṣṭaphalatvāt . asti ca śrutau puṇye'pi pāpmaśabdaḥ “nainaṃ setumahorātre pratate tarata ” ityatra saha duṣkṛtena sukṛtamapya- nukramya “sarve pāpmāno'tonivarttanta ” ityaviśeṣeṇaiva pratateṣu pāpmaśabdaprayogāt . pāte tviti . tuśabdo'vaghāraṇārthaḥ . evaṃ dharmmādharmmayobandhahetvorvidyāsāmarthyādaśleṣavināśasiddhe- ravaśyaṃ bhāvinī viduṣaḥ śarīrapāte muktirityavadhārayati “anāravvakaryye eva tu pūrbe tadavadheḥ śā0 sū0 .. “pūrbayoradhikaraṇayorjñānanimittaḥ sukṛtaduṣkṛtayorvināśo- 'vadhāritaḥ sa kimaviśeṣeṇārabdhakāryyayośca bhavatyuta viśe- ṣeṇānāravvakāryyayoreveti vicāryate tatra ” “ubhe uhaivaiṣa etena taratītyevamādi ” śrutiṣvaviśeṣaśravaṇādaviśeṣeṇaiva kṣaya ityevaṃ prāpte pratyāha anāravvakārye eva tviti . apravṛtti- phale eva pūrbajanmāntarasañcite asminnapi ca janmani prāk ca jñānotpatteḥ sañcite sukṛtaduṣkṛte jñānādhigamāt kṣīyete na tvārabdhakārye sāmibhuktaphale, yābhyāmetadbrahmajñānāyatana janma nirmmitam . kuta etat? “tasya tāvadeva ciraṃ yāvanna vimokṣaiti śarīrapātāvaghikaraṇāt kṣemaprāpteḥ . itarathā hi jñānādaśeṣakarmakṣaye sati sthitihetvabhāvāt jñāna prāptyanantarameva kṣemamaśnuvīta tatra śarīrapātapratīkṣāṃ nāca- kṣīta . nanu vastubalenaivāyamakartrātmabodhaḥ karmmāṇi kṣapa- yan kathaṃ kānicit kṣapayet kāniciccopekṣeta na hi samāne hyagnivījasamparke keṣāñcidvījaśaktiḥ kṣīyate keṣā- ñcinna kṣīyate iti śakyamaṅgīkarttumiti . ucyate . na tāvadanāśrityārabdhakāryakarmmāśayaṃ jñānotpattirupapadyate āśrite ca tasmin kulālacakravat pravṛttavegasyāntarāle pratibandhāsambhavādbhavati vegakṣayapratipālanam . akartrātma- bodho'pi hi mithyājñānabādhanena karmāṇyucchinatti . bāghitamapi mithyājñānaṃ dvicandrajñānavat saṃskāravaśāt kañcit kālamanuvarttata eva . api ca naivātra vivaditavyaṃ brahmavidaḥ kañcit kālaṃ śarīraṃ dhriyate na dhriyate vā iti . kathaṃ hyekasya svahṛdayapratyayaṃ brahmavedanaṃ deha- dhāraṇañcāpareṇa pratikṣeptuṃ śakyeta? śrutismṛtiṣu ca sthataprajñalakṣaṇanirddeśenaitadeva nirucyate . tasmādanārabdha- karyayoreva sukṛtaduṣkṛtayorvidyāsāmarthyāt kṣaya ” iti bhā0 .