• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • apāka

    See also apākaḥ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 46.
    apāka mfn. (-kaḥ-kā-kaṃ)

    1 Immature, raw, undressed or unripe.

    2 Undigested. m. (-kaḥ)

    1 Immaturity.

    2 Indigestion.

    E. a neg. pāka ripeness.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 36, col. 2.
    a-pāka (kaḥ-kā-kaṃ) a. Raw, unripe.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 184, col. 1.
    apāka I. Tatpur. m. (-kaḥ) 1 Not cooking, e. g. kṛṣṇaleṣvarthā-

    lopādapākaḥ syāt. 2 Immaturity. 3 Indigestion. 4 (ved.)

    One who is not foolish, wise, of accomplished intellect

    (pāka in the latter meaning being explained by paktavya; see

    pāka ved.). E. a neg. and pāka.

    II. Bahuvr. m. f. n. (-kaḥ-kā-kam) 1 Immature, raw;

    not ripe, said also of ulcers. 2 Undigested. 3 (ved.) Than

    whom or which there is nothing superior, incomparable;

    tvaṣṭā dadhacchuṣmamindrāya vṛṣṇe'pāko'ciṣṭuryaśase purūṇi

    (Mahidh. pāka iti praśasyanāma . na vidyate pākaḥ praśasyo ya-

    smātso'pākaḥ); comp. the following. E. a priv. and pāka.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 54, col. 1.
    apāka 1 . apāka, as, ā, am (fr. apa), situated

    aside or behind; distant; coming from a distant

    place; incomparable. —Apāka-cakṣas, ās, m., Ved.

    looking or shining far; of incomparable brightness.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 115, col. 1.
    apāka a.

    1 Ved. [fr. aṃc with apa] (a) Situated aside or behind. (b) Remote, distant. (c) Coming from a distant place. (d) Unequalled, incomparable, very great (analpa Sāy.); °cakṣus of unequalled brightness; °kāt-kā aside, distant; °kestha standing behind.

    2 Raw, unripe.

    3 Not matured, undigested.

    4 Of matured intellect, wise; (pākaḥ paktavyaprajñaḥ mūrkhaḥ tadvilakṣaṇaḥ) Rv. 1. 110. 2, 6. 12. 2.

    — kaḥ

    1 Indigestion (of food &c.).

    2 Immaturity, not being ripe or cooked.

    Comp.

    — ja a.

    1 not produced by cooking or ripening.

    2 natural, original; Bhāṣā P. 42, 95.

    — śākaṃ ginger.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 29.
    ápāka a. coming from far.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 20, col. 3.
    apāka ápāka, a. coming from afar; -ja, a.
    (not produced by ripening), original, natural.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 53, col. 3.
    2. a-pāka mfn. (√ pac), immature, raw, unripe (said of fruits and of sores)
    ☞ p. 53, col. 3.
    a-pāka m. immaturity
    ☞ p. 53, col. 3.
    indigestion, Suśr.
    ☞ p. 54, col. 1.
    1. ápāka mfn. coming from a distant place, distant, RV.; VS.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 39, col. 1.
    apāka

    mfn. (-kaḥ-kā-kaṃ)

    1. Immature, raw, undressed or unripe.

    2. Un-
    digested.

    m. (-kaḥ)

    1. Immaturity.

    2. Indigestion.

    E. a neg. pāka
    ripeness.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    ☞ vol. 1, p. 152.
    apāka a. Ved, [fr añc with apa] 1 (a) Situated aside or behind. (b) Remote, distant. (c) Coming from a distant place. (d) Unequalled, incomparable, very great (analpa Sāy.); ˚cakṣus of unequalled brightness; ˚kāt-kā aside, distant; ˚kestha standing behind. -2 Raw, unripe. -3 Not matured, undigested. -4 (pākaḥ paktavyaprajñaḥ mūrkhaḥ tadvilakṣaṇaḥ Of matured intellect, wise) Rv.1.110.2,6.12.2. -kaḥ 1 Indigestion (of food &c.). -2 Immaturity not being ripe or cooked. -Comp. -ja a. 1 not produced by cooking or ripening. -2 natural, original; Bhāṣā P.42,95. -śākam ginger.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    ☞ vol. 1, p. 298.
    1. ápāka (von añc mit apa) adj. abseits oder hinten liegend, entfernt, von fern kommend: ā̀bhògayàṃ pra yadìcchantà aitànāpā̂kā̀ḥ prāñcò mamà kecîdā̀payâḥ ṚV. 1, 110, 2. adîdyutàtsvapā̂ko vìbhāvā̂ 6, 11, 4. 12, 2. VS. 20, 44. Die Erklärer zerlegen das Wort in a + pāka (!).

    — Vgl. apākā, apākacakṣas, apākāt, apākestha .

    ☞ vol. 1, p. 299.
    2. apāka (3. a + pāka) m. Unverdaulichkeit SUŚR. 1, 186, 8.
    ☞ vol. 1, p. 299.
    3. apāka (wie eben) adj. unreif, von Geschwülsten u. s. w. SUŚR. 1, 288, 6.

    Grassmann Wörterbuch zum Rig Veda

    ☞ p. 75.
    ápāka, a., von Ferne kommend [von ápāc, vgl. āké, úpāka u. s. w.].

    -as (agnís) {452,4}.

    -e (agnaú) {453,2}.

    -ās {110,2} āpáyas.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    ☞ vol. 1, p. 75, col. 1.
    1. ápāka Adj. von fern kommend , aus der Ferne sichtbar.
    ☞ vol. 1, p. 75, col. 1.
    2. apāka m. Unverdaulichkeit.
    ☞ vol. 1, p. 75, col. 1.
    3. apāka Adj. unreif (Geschwüre u.s.w.).

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    ☞ p. 21, col. 1.
    ápāka von ferne kommend.

    Vācaspatyam

    ☞ p. 242, col. 1.
    apāka pu0 paca—ghañ na0 ta0 . 1 pākābhāve, bhuktānnāderagni-
    mā dyādinā 2 pākābhāve ca . 7 ba0 . tatsādhane 3 ajīrṇṇatā-
    roge . 6 ba0 . pākarahite āme tri0 . 4 mūrkhaḥ pākaḥ
    5 tadbhinne, prājñe “aitanāpākāḥ prāñcona kecidāpaya” iti ṛ0
    1, 1102, apākāḥ! paktavyaprajñāḥaparipakvajñānā iti
    bhā0 . “adidyutat svapāko vibhāvāgne ṛ0 6, 11, .
    pākaḥ paktavyaprajñosūrkhastadvilakṣaṇa iti” bhā0 “ā
    yasmin tveḥsvapāke yajatrā” ṛ0 6, 12, 2, “apāke prājñe”
    iti bhā0 “pākaḥ paktavya” iti niru0 . pākaśca dvividhaḥ
    laukikaḥ alaukikaśca tatra laukikaḥ dahanādisādhyaḥ alau-
    kikastu dvividhaḥ kālakṛtapariṇatibhedaḥ jaṭarāgnisādhyaśca
    tatra taṇḍulādeḥ pākaḥ laukikaḥ, āmraphalādeḥ kālakṛtaḥ,
    bhuktānnādeḥ jaṭharāgnikṛtaḥ vaidyakaprasiddhaḥ . sa ca suśrute
    darśitaḥ “vipākaḥ pradhānamiti” kasmāt? samyaṅmithyā-
    vipākatvādiha sarvvadravyāṇyabhyavahṛtāni samyagmithyā-
    vipakvāni guṇaṃ doṣaṃ vā janayanti . tatrāhuranye
    pratirasaṃ pāka iti . kecittrividhamicchanti madhuramamlaṃ kaṭukaṃ
    ceti tattu na samyagbhūtaguṇādāgamāccāmlo vipāko nāsti
    pittaṃ hi vidagdhamamlatāmupaityagnermandatvāt . yadyevaṃ lavaṇo-
    'pyatyaḥ pāko bhaviṣyati śleṣmā hi vidagdho lavaṇatāmupaiti
    madhuro madhurasyāmlo'mlasyaivaṃ sarvveṣāmiti kecidāhurdṛṣṭāntaṃ
    paridiśanti yathā tāvat kṣīraṃ sthālīgatamabhipacyamānaṃ madhu-
    rameva syāttathā śāliyavamudgādayaḥ prakīrṇṇāḥ svabhāvamuttara-
    kāle'pi na parityajanti tadvaditi . kecidvadantyabalavanto-
    balavatāṃ vaśamāyāntītyevamanavasthitistasmādasiddhānta eṣaḥ .
    āgame hi dvividha eva pākomadhuraḥ kaṭukaśca tayormmadhu-
    rākhyoguruḥ kaṭukākhyo laghuriti tatra pṛthivyaptejovāyvā-
    kāśānāṃ dvaividhyaṃ bhavati guṇasādharmyādgurutā laghutā ca
    pṛthivyāpaśca gurvyaḥ, śeṣāṇi laghūni, tasmāddvividha eva pāka
    iti . bhavanti cātra .
    dravyeṣu pacyamāteṣu yeṣvambu pṛthivīguṇāḥ . nirvvarttante-
    'dhikāstatra pāko madhura ucyate .. tejo'nilākāśaguṇāḥ
    pacyamāneṣu yeṣu tu . nirvvarttante'dhikāstatra pākaḥ kaṭuka
    ucyate .. pṛthaktvadarśināmeṣa vādināṃ vādasaṃgrahaḥ .
    caturṇāmapi sāmaryyamicchantyatra vipaścitaḥ .. taddravya-
    mātmanā kiñcit kiñcidvīryyeṇa sevitam . kiñcidrasavipā-
    kābhyāṃ doṣaṃ hanti karoti vā .. pāko nāsti vinā
    vīryyādvīryyaṃ nāsti vinā rasāt . raso nāsti vinā
    dravyāddravyaṃ śreṣṭhamataḥ smṛtam .. janma tu dravyarasayoranyo-
    'nyāpekṣakaṃ smṛtam . anyo'nyāpekṣakaṃ janma yathā syāddeha-
    dehinoḥ .. vīryyasaṃjñā guṇā ye'ṣṭau te'pi dravyāśrayāḥ
    smṛtāḥ . raseṣu na vasantyete nirguṇāstu guṇāḥ smṛtāḥ ..
    dravye dravyāṇi yasmāddhi vipacyante na ṣaḍrasāḥ . śreṣṭaṃ dravya-
    mato jñeyaṃ śeṣā bhāvāstadāśrayāḥ .. amīmāṃsyānyacintyāni
    prasiddhāni svabhāvataḥ . āgamenopayojyāni bheṣajāni
    vicakṣaṇaiḥ” iti .. tadubhayābhāvaḥ apākaḥ . vaidyakoktāpāka-
    lakṣaṇamuktaṃ nidāne “aṅgamarddo'rucistṛṣṇā ālasyaṃ gauravaṃ
    jvaraḥ .. apākaḥ śūnyatāṅgānāmāmavātasya lakṣaṇamiti” .
    gātrapradeśe kvacideva doṣāḥ saṃmūrcchitā māṃsamasṛk praduṣya,
    vṛttaṃ sthiraṃ mandarujaṃ mahāntamanalpamūlaṃ ciravṛddhyapākamiti”
    mādhavaḥ . pākaḥ alpaḥ 6 tadbhinne tri0 . “senayāgnerapāka-
    cakṣasa” iti ṛ0 8 . 75 . 7 . “apākacakṣasaḥ analpa-
    cakṣasa” iti bhā0 . adhikaṃ pākaśabde vakṣyate .

    Bergaigne Études sur le lexique du Ṛgveda

    ☞ p. 88.