Anya-thā, ind. otherwise, in a different manner (with atas, itas or tatas = in a manner different from this; anyathā anyathā, in one way, in another way); inaccurately, untruly, falsely, erroneously; from another motive; in the contrary case, otherwise [cf. Lat. aliuta]. —Anyathā-kāra, as, m. doing other- wise, changing; (am), ind. otherwise, in a different manner. —Anyathā-kṛ, to act otherwise, alter, vio- late (a law), destroy (a hope), &c. —Anyathā-kṛta,as, ā, am, changed. —Anyathā-khyāti, is, f. erro- neous conception of spirit; title of a philosophical work. —Anyathā-tva, am, n. an opposite state of the case, difference. —Anyathā-bhāva, as, m. alteration, difference. —Anyathā-bhūta, as, ā, am, changed. —Anyathā-vādin or anya-vādin, ī, inī, i, speak- ing differently; (ī), m. speaking inconsistently; (in law) prevaricating or a prevaricator. —Anyathā-vṛtti, is, is, i, altered, disturbed by strong emotion. —Anyathā-siddha, as, ā, am, wrongly defined, wrongly proved or established; effected otherwise, un- essential. —Anyathāsiddha-tva, am, n. or anyathā-siddhi, is, f. wrong arguing, wrong demonstration; that demonstration in which arguments are referred to which are not the true causes. —Anyathā-stotra,am, n. irony. — (From anyathā comes the nom. verb anyathaya, P. anyathayati, -yitum, to alter.)
anyáthā,adv. otherwise, 189; w.bhū, become otherwise, suffer change, 175; otherwise than it really is, falsely, 3520; otherwise (i. e. if not), 488. [anya.]
anyathāind. [anya-prakārārthe thā] 1 Otherwise, in another way or manner, in a different manner; yadabhāvi natadbhāvi bhāvi cenna tadanyathā H. 1; with ataḥ, itaḥ or tataḥ otherwise than, in a manner different from; atonyathā pravṛttisturākṣaso vidhirucyate Ms. 5. 31; Bg. 13. 11. anyathā-anyathā in one way, in another (different) way; yonyathāsaṃtamātmānamanyathā bhāṣate Ms. 4. 255; sattvabhaṃgabhayādrājñāṃ kathayaṃtyanyathā puraḥ .anyathāvivṛtārtheṣu svairālāpeṣu maṃtriṇaḥ Mu. 4. 8. (pb) anyathā kṛ (a) to do otherwise, change or alter; na hi daivaṃ śakyamanyathākartumabhiyuktenāpi K. 62; na svabhāvotramartyānāṃ śakyate kartumanyathā Pt. 1. 258; Ś. 6. 13; (b) to act otherwise, violate, transgress, go against; tvayākadācidapi mama vacanaṃ nānyathā kṛtaṃ Pt. 4; (c) to destroy, undo, frustrate, baffle, defeat (hope, plan &c.), kartumakartumanyathākartuṃ samartha īśvaraḥ; mamecchāṃmānyathā kṛthāḥ Ks. 22. 51; lābhaṃkuryācca yonyathā Y. 2. 195; (d) to make false, falsify; khyāto lokapravādoyaṃbharatenānyathā kṛtaḥ Rām.; amātyaḥprāḍvivāko vā yatkuryuḥ kāryamanyathā Ms. 9. 234 to do wrongly; °grah, man, saṃbhāvay, samarthay, -vikalpay &c. to take or think to be otherwise, to misunderstand, understand wrongly; alamanyathāgṛhītvā na khalu manasvini mayā prayuktamidaṃ M. 1. 20; alamasmānanyathā saṃbhāvya Ś. 1; kiṃ māmanyathā saṃbhāvayasi K. 147; Ś. 3. 19; janonyathā bhartṛmatīṃ viśaṃkate Ś. 5. 17 suspects to be otherwise (than chaste); °bhū or yā to be otherwise, be changed or altered, be falsified; na me vacanamanyathā bhavitumarhati Ś. 4; śokārtasya pravṛtto me śloko bhavatu nānyathā Rām.; tayormahātmanorvākyaṃ nānyathā yātisāṃprataṃ Rām. 2 Otherwise, or else, in the contrary case; vyaktaṃ nāstikathamanyathā vāsaṃtyapi tāṃ na paśyet U. 3; steno'nyathā bhavet Ms. 8. 144; Y. 1. 86, 2. 288; on the other hand, on the contrary. 3 Falsely, untruly; kimanyathābhaṭṭinī mayā vijñāpitapūrvā V. 2; kimanyathā bhaṭṭinyai vijñāpitaṃ M. 4; na khalvanyathābrāhmaṇasya vacanaṃ V. 3; yo nyāyamanyathābrūte sa yāti narakaṃ naraḥ Pt. 3. 107; H. 3. 20; Ms. 8. 90. 4 Wrongly, erroneously, badly, as in anyathāsiddha q. v. below; see under 1 also. 5 From another motive, cause, or ground; durvāsasaḥśāpādiyaṃ tvayā pratyādiṣṭā nānyathā Ś. 7. [cf. L. aliuta.]. Comp.—anupapattiḥf. see arthāpatti. —kāraḥ changing, altering. (—raṃ) adv. in a different manner, differently P. III. 4. 27. —khyātiḥ 1 erroneous conception of the Spirit, title of a philosophical work. 2 wrong conception in general (in phil.). —bhāvaḥ alteration, change, being otherwise, difference; bahūnāṃ vyaktīnāmekadeśenānyathābhāvaḥ P. V. 4. 53; change of view or mind; mayi°bhāvo na kartavyaḥ Ch. Up. —vādina. speaking differently or falsely; speaking (pb) falsely or inconsistently; (in law) a prevaricator, prevaricating witness. —vṛttia. 1 changed, altered. 2 affected, perturbed; disturbed by strong emotions; meghāloke bhavatisukhinopyanyathāvṛtti cetaḥ Me. 3. —siddhaa. proved or demonstrated wrongly; (in Nyāya) said of a cause (kāraṇa) which is not the true one, but only refers to accidental and remote circumstances (as the ass employed to fetch clay &c. in the case of a ghaṭa or jar) which do not invariably contribute to the result, see kāraṇa; this anyathā° is said to be of 3 kinds in Tarka K., but 5 are mentioned in Bhāṣā P. 19-22. —ddhaṃ, —siddhiḥf. wrong demonstration; one in which arguments, not being true causes, are advanced; an unessential cause, an accidental or concomitant circumstance Bhāṣā P. 16. —stotraṃ satire, irony; Y. 2. 204.
anyá-thāa ind. otherwise, in a different manner (with atas, itas, or tatas = in a manner different from this; anyathā anyathā, in one way, in another way)
anyathāind. [anya-prakārārthe thā] 1 Otherwise, in another way or manner, in a different manner; yadabhāvi na tadbhāvi bhāvi cenna tadanyathā H. prastāvikā 24; with ataḥ, itaḥ or tataḥ otherwise than, in a manner different from; ato'nyathā pravṛttistu rākṣaso vidhirucyate Ms.5.31; etajjñānamiti proktamajñānaṃ yadato'nyathā Bg.13.11. anyathā-anyathā in one way, in another (different) way; yo'nyathā santamātmānamanyathā bhāṣate Ms.4.255; sattvabhaṅgabhayādrājñāṃ kathayantyanyathā puraḥ | anyathā vivṛtārtheṣu svairālāpeṣu mantriṇaḥ Mu.4.8. anyathā kṛ (a) to do otherwise, change or alter; na hi daivaṃ śakyamanyathā kartumabhiyuktenāpi K.62; na svabhāvo'tra martyānāṃ śakyate kartumanyathā Pt.1.258; Ś.6.14; (b) to act otherwise, violate, transgress, go against; tvayā kadācidapi mama vacanaṃ nānyathā kṛtam Pt.4; (c) to destroy, undo, frustrate, baffle, defeat (hope, plan &c.), kartumakartumanyathākartuṃ samartha īśvaraḥ; mamecchāṃ mānyathā kṛthāḥ Ks.22.51; lābhaṃ kuryācca yo'nyathā Y.2.195; (d) to make false, falsify; khyāto lokapravādo'yaṃ bharatenānyathā kṛtaḥ Rām.; amātyaḥ prāḍvivāko vā yatkuryuḥ kāryamanyathā Ms.9.234 to do wrongly; ˚grah, -man, -saṃbhāvay, -samarthay, -vikalpay &c. to take or think to be otherwise, to misunderstand, understand wrongly; alamanyathā gṛhītvā na khalu mana- svini mayā prayuktamidam M.1.20; alamasmānanyathā saṃbhāvya Ś.1; kiṃ māmanyathā saṃbhāvayasi K.147; Ś.3.19; jano'nyathā bhartṛmatīṃ viśaṅkate Ś.5.17 suspects to be otherwise (than chaste), ˚bhū or yā to be otherwise, be changed or altered, be falsified; na me vacanamanyathā bhavitumarhati Ś.4; śokārtasya pravṛtto me śloko bhavatu nānyathā Rām.; tayormahātmanorvākyaṃ nānyathā yāti sāṃpratam Rām. -2 Otherwise, or else, in the contrary case; vyaktaṃ nāsti kathamanyathā vāsantyapi tāṃ na paśyet U.3; steno'nyathā bhavet Ms.8.144; Y.1.86,2.288; on the other hand, on the contrary. -3 Falsely, untruly; kimanyathā bhaṭṭinī mayā vijñāpitapūrvā V.2; kimanyathā bhaṭṭinyai vijñāpitam M.4; na khalvanyathā brāhmaṇasya vacanam V.3; yo nyāyamanyathā brūte sa yāti narakaṃ naraḥ Pt.3.107; H.3.15; Ms.8.90. -4 Wrongly, erroneously, badly, as in anyathāsiddha q. v. below; see under (1) also. -5 From another motive, cause, or ground; durvāsasaḥ śāpādiyaṃ tvayā pratyādiṣṭā nānyathā Ś.7. [cf. L. aliuta.]. -Comp. -anupapattiḥf. see arthāpatti. -kāraḥ changing, altering. (-ram) adv. in a different manner, differently P.III.4.27. -khyātiḥf.1 erroneous conception of the Spirit. -2 Name of a philosophical work. -3 wrong conception in general (in phil.). In Sāṅkhya philosophy it means the assertion that something is not really what it appears to be according to sensual perception; title of a philosophical work. -bhāvaḥ alteration, change, being otherwise, difference; ekasyā vyakteḥ sarvāvayavāvacchedenānyathābhāvaḥ kārtsnyam P.V.4.53; Sk. change of view or mind; mayi ˚bhāvo na kartavyaḥ Ch. Up. -vādina. speaking differently or falsely; speaking falsely or inconsistently; (in law) a prevaricator, prevaricating witness. -vṛttia.1 changed, altered. -2 affected, perturbed; disturbed by strong emotions; meghāloke bhavati sukhinopyanyathāvṛtti cetaḥ Me.3. -siddhaa. proved or demonstrated wrongly; (in Nyāya) said of a cause (kāraṇa) which is not the true one, but only refers to accidental and remote circumstances (as the ass employed to fetch clay &c. in the case of a ghaṭa or jar) which do not invariably contribute to the result, see kāraṇa; this anyathā˚ is said to be of 3 kinds in Tarka. K., but 5 are mentioned in Bhāṣā P.19-22. -ddham, -siddhiḥf. wrong demonstration; one in which arguments, not being true causes are advanced; an unessential cause, an accidental or concomitant circumstance. Bhāṣā P.16. -stotram satire, irony; satyāsatyānyathāstotrairnyūnāṅgendriyarogiṇām (kṣepaṃ karoti) cf. yatra vikṛtākṛtireva darśanīyastvamasītyucyate tadanyathāstotram | Mitākṣarā. Y.2.204.
anyathā adv. autrement; faussement; par suite d'une autre occasion; dans un autre cas, sinon; a. bhū- changer; a. kṛ- agir autrement ; modifier; rendre vain ou faux.
°buddhi- f. fausse opinion, préjugé.
°bhāva- m. changement.
°vāditva- nt. fait de porter plainte en d'autres termes (que précédemment).
°vṛtti- a. qui se change; °vṛtti-cetas- l'esprit occupé ailleurs.
°saṃbhāvin- a. qui se méfie, qui suspecte.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
1) anders, auf andere Weise MED. avy. 37. na tvā̂ varante ànyathā̀ yadditsâsi stùto màgham ṚV. 4, 32, 8. 6, 35, 5. ìtthamù ādvànyathā̂ SV. I, 4, 1, 2, 3. tadetāveva santāvanyathevālabhante ŚAT. BR. 5, 5, 2, 10. anyathā cettuwenn es sich anders verhält M. 8, 230. na tatra gatiranyathā R. 5, 65, 11. yadi nānyathā manyase HIT. 21, 22. yadabhāvi na tadbhāvi bhāvi cenna tadanyathā HIT. Pr. 28. nānyathā (so und nicht anders) am Ende eines Satzes verstärkt eine Behauptung: prāpyaitatkṛtakṛtyo hi dvijo bhavati nānyathā M. 12, 93. lakṣmaṇasya vināśena vinaśiṣyāmi nānyathā R. 6, 82, 27. tadetattu mayā kāryaṃ kriyate bhuvi nānyathā 2, 21, 36. sā tvayā saha tatrāhaṃ yāsyāmi priya nānyathā 29, 10. śokārttasya pravṛtto me śloko bhavatu nānyathā 1, 2, 21. durvāsasaḥ śāpādiyam - tvayā pratyādiṣṭā nānyathā ŚĀK. 111, 6. Mit atas, itas oder tatasauf eine davon verschiedene Weise: atha ye 'nyathāto viduḥ CHĀND. UP. 7, 25, 2. evaṃ tvayi nānyatheto 'sti na karma lipyate nare ĪŚOP. 2. ato 'nyathā pravṛttistu rākṣaso vidhirucyate M. 5, 31. — tu praharan 8, 300. — vartamānaḥ 397. — na me vāso vartate hṛdaye kvacit N. 13, 44. — kar R. 2, 106, 14. etajjñānamiti proktamajñānaṃ yadato 'nyathā BHAG. 13, 11. vihitaṃ tu tato 'nyathā R. 4, 21, 4. 2, 52, 52. H. 1365. anyathā - anyathāanders - anders: yo 'nyathā santamātmānamanyathā - bhāṣate M. 4, 255. R. 6, 37, 11. anyathā bhū bedeutet anders werden, eine Veränderung erfahren: yadyanyathā bhavetkāryam R. 5, 56, 110. na hi devatāvacanamanyathā bhaviṣyati PAÑCAT. 187, 1. yannave bhājane lagnaḥ saṃskāro nānyathā bhavet HIT. Pr. 7. na hi dharmo 'nyathā bhavet KATHĀS. 5, 76. anyathā karanders handeln: so 'nyathā na kariṣyati R. 2, 37, 30. ato 'nyathā kar 106, 14. ändern: svabhāvo nopadeśena śakyate kartumanyathā PAÑCAT. I, 287. 288. kṛtāntavihitaṃ karma yadbhavetpūrvanirmitam . na śakyamanyathā kartuṃ paṇḍitaistridaśairapi .. VET. 15, 8. eine Veränderung erfahren lassen, übertreten: tavādeśo nānyathā kartavyaḥ PAÑCAT. 171, 8. tvayā kadācidapi mama vacanaṃ nānyathā kṛtamdu hast mir niemals Etwas abgeschlagen 206, 14. mamecchāṃ mānyathā kṛthāḥerfülle meinen Wunsch KATHĀS. 22, 51. vereiteln: lābhaṃ kuryācca yo 'nyathāund wer den Gewinn vereiteln sollte YĀJÑ. 2, 195. als falsch erweisen: khyāto lokapravādo 'yaṃ bharatenānyathā kṛtaḥ R. 3, 22, 32. falsch machen: yadyatsādhu na citre syātkriyate tattadanyathā ŚĀK. 141. auf ungerechte Weise thun, - gerichtlich entscheiden: amātyāḥ prāḍvivāko vā yatkuryuḥ kāryamanyathā M. 9, 234; vgl. weiter unten u. 2, wohin einige hier wegen kar zusammengestellte Beispiele eigentlich gehören. nānyathā yānicht anders werden, in Erfüllung gehen: tayormahātmanorvākyaṃ nānyathā yāti sāṃpratam R. 6, 37, 9. 10. anyathā samarthayanders beurtheilen: idamananyaparāyaṇamanyathā - hṛdayaṃ mama yadi samarthayase ŚĀK. 67.
— 2) anders als es sich in Wirklichkeit verhält, fälschlich MED. avy. 37. yadi brūyāstvamanyathā M. 8, 90. vadan - jānannapyanyathā naraḥ 103. na hi tārāmataṃ kiṃcidanyathā parivartate (erweist sich als falsch) R. 4, 21, 15. yo nyāyamanyathā brūte PAÑCAT. III, 108. alamasmānanyathā saṃbhāvyahaltet uns nicht ferner für Jemand anders ŚĀK. 17, 5. satīmapi jñātikulaikasaṃśrayāṃ jano 'nyathā bhartṛmatīṃ viśaṅkate 114. Andere Beispiele findet man oben u. 1. gegen das Ende.
— 3) in Folge einer andern Veranlassung: snehenākrāntahṛdayaḥ śokenākulitendriyaḥ . druṣṭumabhyāgato hyeṣa bharato nānyathāgataḥ (SCHL.: nānyathā gataḥ) R. 2, 98, 11. gurvagnihotrārthakṛte prasthitaśca sutastava . na nivāryo nivāryo syādanyathā prasthito vanam .. SĀV. 4, 25.
— 4) im andern Falle, sonst: steno 'nyathā bhavet M. 8, 144. YĀJÑ. 1, 86. BRAHMA-P. in LA. 56, 20. sakāmāsvanulomāsu na doṣastvanyathā damaḥ YĀJÑ. 2, 288. tuṣṭāsi yadi taddevi dehi me varamīpsitam . anyathātmopahāreṇa prīṇāmi bhavatīmaham .. VID. 93. PAÑCAT. 21, 10. 100, 22. v. l. zu ŚĀK. 32, 5. P. 5, 1, 42, Sch. SIDDH. K. zu 1, 1, 10. = ato 'nyathā YĀJÑ. 2, 171.
— 1) anders.anyathā-anyathāanders - und wieder anders 164,1. fgg. Mit bhūanders werden , eine Aenderung erfahren 60,1. 73,23. Mit yā dass. Mit karanders handeln ; ändern 43,16. 61,9. etwas Anderes mit Etwas thun 251,24. zuwiderhandeln , vereiteln.anyathā kṛtvāaus einem andern Grunde MAHĀBH. mit atas , itas oder tatasauf eine davon verschiedene Weise.
— 2) andernfalls , sonst 42,10,73,24.
— 3) in Folge einer anderen Veranlassung.
— 4) anders als es sich in Wirklichkeit verhält , fälschlich 153,21. Mit karfälschlich verfahren , Etwas nicht so machen , wie es sein sollte , 202,29. 210,27. 213,31. falsch auffassen 115,16. als falsch erweisen.