Blog
Sanskrit
About
anuvāsana
Sanskrit-English
Sanskrit-French
Sanskrit-German
Sanskrit-Sanskrit
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 35 .
anuvāsana n. (
-naṃ )
1 Affection, attachment.
2 Perfuming the clothes, especially dipping the ends of the cloth in perfumes.
3 Perfuming, scenting in general.
4 An oily enema.
5 Administering oily enemata.
E. anu after, vāsa to fumigate, and lyaṭ aff.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 28, col. 2 .
anu-vāsana (naṃ) 1. n. Affection; per- fuming, fumigation.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 103, col. 2 .
anuvāsana Tatpur. 1. m. n. (
-naḥ-nam ) An oily enema; e. g.
picchāvastirhitastatra payasā caiva bhojanam . sarpirmadhurakaiḥ siddhaṃ
tailaṃ cāpyanuvāsanam .. atitīkṣṇo nirūho vā savāte cānu-
vāsanaḥ . hṛdayasyopasaraṇaṃ kurute cāṅgapīḍanam .. . E. vas cl. 10,
kṛt aff. lyuṭ, as a masc. with the ellipsis of vasti .
2. n. (-nam ) 1 Administering an oily enema. 2 Fumigat-
ing, perfuming, scenting in general. E. 1. vas cl. 10, 2. vās
with anu, kṛt aff. lyuṭ .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 38, col. 2 .
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 29, col. 2 .
anuvāsana n. (-naṃ )
1. Affection, attachment.
2. Perfuming the clothes, especially dipping the ends of the cloth in perfumes.
3. Perfuming, scenting in general.
4. An oily enema.
5. Administering oily enemata.
E. anu after, vāsa to fumigate, and lyuṭ aff.
Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 26, col. 1 .
anuvāsana anuvāsana n. (vās) action de parfumer, surtout les vêtements, les étoffes.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 220 .
anuvāsana gaṇa
anupravacanādi . n.
1) das Beräuchern (dhūpana ) H. an. 5, 24. MED. n. 229.
— 2) ein öliges Klystier (snehavasti MED. snehana H. an. ), das in der Regel nach einem ausleerenden (nirūha ) gegeben wird. Auch m. tatra yathāpramāṇaguṇavihitaḥ snehavastivikalpo 'nuvāsanaḥ pādāvakṛṣṭaḥ . anuvasannapi na duṣyatyanudivasaṃ vā dīyata ityanuvāsanaḥ . SUŚR. 2, 198, 7. 8. 21. 31, 10. 205, 16. 209, 14. 210, 4. 379, 2. u. s. w. — In der ersten Bedeutung von vāsay (vās ), vāsayati , in der zweiten wohl von vas, vasati im caus. mit anu ; vgl. anuvāsa, anuvāsya, anvāsana, āsthāpana .
☞
vol. 5,
p. 991 .
anuvāsana Bez.
eines best. Processes, der mit Mineralien vorgenommen wird ,
Verz. d. Oxf. H. 320,a,11. 20.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 57, col. 1 .
anuvāsana — 1) m. und n. öliges Klystier , n. das Setzen eines öligen Klystiers CARAKA. 10,4.
— 2) n. ein best. mit Mineralien vorgenommener Process.
— 3) n. *das Beräuchern.
Vācaspatyam
☞
p. 185, col. 2 .
anuvāsana na0 anu + vāsa —sorabhye lyuṭ . dhūpādibhiḥ sura- bhīkaraṇe, vaidyaukokte snehādyaiḥ vastikarmmaṇi ca . “dvidhā- vastiḥ parijñeyo niruhaścānuvāsanam . kaṣāyādyairniruhaḥ syāt snehādyairanuvāsanam ” iti vaidyakam . anuvasati, anuvāsaraṃ dīyate vā pṛ0 . suśrutokte anuvāsanadravye pu0 . tatra yathāpramāṇaguṇavihitaḥ snehavastivikalpo'nuvā- sanaḥ pādāvakṛṣṭaḥ . anuvasannapi na duṣyatyanudivasaṃ vā dīyata ityanuvāsanaḥ . tasyāpi vikalpo'rddhārddhamātrāva- kṛṣṭo'parihāryyo mātrāvastiriti ” . “niruhaḥ śodhano lekhī snehano vṛṃhaṇo mataḥ . niruhaśodhitān mārgān samyak sneho'nugacchati . apetasarvadoṣāsu nāḍīṣviva vahañjalam . sarvadoṣaharaścāsau śarīrasya ca jīvanaḥ . tasmāddhi śuddhadehasya snehavastirvidhīyate ” iti . “tatro- nmādabhayaśokapipāsārocakājīrṇāśapāṇḍurogabhramamadamūrcchā cchardi —kuṣṭha —mehodara —sthaulyaśvāsakāsakaṇṭhaśoṣaśokoṣasṛṣṭa- kṣatakṣīṇacatustrimāsagarbhiṇī durbalāgnyutsahā bālavṛddhau ca vātarogāddhate kṣīṇā nānuvāsyā nāsthāpayitavyā udarī ca pramehī ca kuṣṭhī sthūlaśca mānavaḥ . asādhyatā vikārāṇāṃ syādeṣāmanuvāsanāt ” iti ca suśrutam . ajādivasti- carmmadhanavastrādinirmitena (pickārīti) prasiddhayantreṇa dhātuvaiṣamyadoṣanāśāya liṅgadvāreṇa yonidvāreṇa vā dīya- mānaṃ snehādidravyamanuvāsana iti vaidyakaprasiddhiḥ . adhikaṃ vastikarmmaśabde vakṣyate . anuvāsanaṃ prayojanamasya anupravaca0 cha . anuvāsanīyaḥ anuvāsanahetau tri0 .