Blog
Sanskrit
About
antaraṅga
See also
antaraṅgaḥ .
Sanskrit-English
Sanskrit-French
Sanskrit-German
Sanskrit-Sanskrit
Specialized Dictionaries
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 38 .
antaraṅga mfn. (
-ṅgaḥ-ṅgā-ṅgaṃ )
1 Own, belonging to.
2 Internal, interior.
3 Of kin.
E. antara , and ga what goes.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 30, col. 1 .
antara_ṅga (ṅgaḥ-ṅgā-ṅgaṃ) a. Own, of kin.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 119, col. 2 .
antaraṅga I. Tatpur. m. f. n. (
-ṅgaḥ-ṅgā-ṅgam ) Comprehended,
included, with a noun in the ablative; e. g. trayamantaraṅgaṃ
pūrvebhyaḥ ‘the three (viz. dhāraṇā, dhyāna and samādhi ) are in-
cluded in the former’ (instruments or parts of the Yoga
viz. yama &c.) 2 Essential, indispensable; e. g. antaraṅgasā-
dhanāni viz. śamadamanididhyāsanādīni, opposed to the ex-
traneous or unessential āśramayajñādīni . 3 (In Grammar.)
Concerning the essential portion of the aṅga q. v. or base
of a word, affecting this (and not another portion of the
word) as a rule, an ādeśa, an affix &c. See the follow-
ing.--The reverse of vahiraṅga q. v.
II. m. (-ṅgaḥ ) A proper name of a minister of Sangrama-
deva, a king of Kashmir. E. antar and aṅga .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 1181, col. 3 .
Antar-aṅga; add — (
am ), n. an inner part (of the
body); the heart.
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 24 .
antaraṅga a. inner, inmost, essential; near, related. n.
m. inner part or organ,
esp. the heart.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 17, col. 3 .
antaraṅga antar-aṅga, a. inner; intimate; akin; n. internal organ, heart.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 43, col. 2 .
antar—aṅga mfn. interior, proximate, related, being essential to, or having reference to the essential part of the aṅga or base of a word
☞
p. 43, col. 2 .
antar—aṅga n. any interior part of the body,
VarBṛS.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 31, col. 2 .
antaraṅga mfn. (-ṅgaḥ-ṅgā-ṅgaṃ )
1. Own, belonging to.
2. Internal, interior.
3. Of kin.
E. antara, and ga what goes.
Renou Terminologie grammaticale du Sanskrit
☞
vol. 1,
p. 37 .
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 243 .
antaraṅga (
antar + 3.
aṅga ) adj.
1) innerlich (Gegens. bahiraṅga ) MADHUS. in Ind. St. I, 20, 10.
— 2) nahe stehend, verwandt (ātmīya, svasaṃparka): caramagirikuraṅgīśṛṅgakaṇḍūyanena svapiti sukhamidānīmantaraṅgaḥ kuraṅgaḥ . KĀLID. im ŚKDR. Kann hier nicht antaraṅga mit eingezogenen , d. h. mit ansichgezogenen Gliedern bedeuten?
— 3) im Thema (3. aṅga 7.) befindlich, stattfindend (Gegens. bahiraṅga): ekadeśasvaro 'ntaraṅgaḥ P. 8, 2, 6, Vārtt. 1. antaraṅgo visarjanīyaḥ P. 8, 3, 15, Vārtt. 2, Sch. kāryamantaraṅgam SIDDH. K. zu P. 8,3,74. Davon nom. abstr. antaraṅgatva P. 7, 2, 98, Sch. SIDDH. K. zu P. 6, 1, 135.
☞
vol. 5,
p. 996 .
antaraṅga 1) adj.
a) das Innere —, das Wesen einer Sache betreffend, wesentlich, vor allem Andern in Betracht kommend PARIBHĀṢĀ zu P. 7,2,98. P. 8,2,6, Vārtt. 1.8,3,15, Vārtt.2, Sch. SIDDH. K. zu 8,3,74. Verz. d. Oxf. H. 229,a,31. 33. MADHUS. in Ind. St. 1,20,10. mokṣāntaraṅge parivrajyāśrame zur Erlösung in nächster Beziehung stehend KULL. zu M. 6, 35. fg. Davon nom. abstr. °tva n. P. 7, 2, 98, Sch. SIDDH. K. zu P. 6, 1, 135.
— b) Jmd nahe stehend, mit Jmd vertraut, wohl bekannt : antaraṅgāśca caṅgādyā ye 'bhūvaṃstatra mantriṇaḥ RĀJA-TAR. 7, 87 (nach TROYER und GOLDST. N. pr. eines Ministers!). antaraṅgairapāṅgaiḥ Spr. 1579. kuraṅga KĀLID. im ŚKDR.
— 2) n. ein innerer Körpertheil (wie Zunge, Herz) VARĀH. BṚH. S. 51, 27. Herz : yatra dravatyantaraṅgaṃ sa sneha iti kathyate Spr. 4167.
☞
vol. 7,
p. 1696 .
antaraṅga adj.
3) (vgl. Nachträge 1)
a) erklärt PAT. a. a. O. 6,50,b. 56,b. °tara 1,207,a. °taraka 6,56,b.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 62, col. 1 .
1.
antaraṅga n.
— 1) ein innerer Körpertheil.
— 2) Herz 176,4.
☞
vol. 1,
p. 62, col. 1 .
2.
antaraṅga Adj.
— 1) das Innere — , das Wesen einer Sache betreffend , wesentlich , vor allem Andern in Betracht kommend. Dazu Nom.abstr. °tva n.
— 2) Jmd nahe stehend , mit Jmd vertraut , wohlbekannt.
— 3) in der Gramm. das Thema betreffend , — berührend. Comp. °tara und °taraka , Nom.abstr. °tva n.
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 17, col. 1 .
antaraṅga innerlich, nahe stehend, verwandt; n. innerer Körperteil, Herz.
Vācaspatyam
☞
p. 198, col. 2 .
antaraṅga pu0 antaraṃ sadṛśamaṅgaṃ yasya . atyantapriye, “samīpa- go'ntaraṅgaḥpriyo bhavatīti ” chā0 upa0 bhā0 . “caramagiri- kuraṅgīśṛṅgakaṇḍūyanena svapiti sukhamidānīmantaraṅgaḥ kuraṅgaḥ ” iti . vahiraṅgaśāstrīyanimittasamudāyamadhye antabhūtāni aṅgāni nimittāni yasya . vyākaraṇokte paranityavahiraṅgabādhake naimittikakāryyabhede, tadbodhakaśāstre ca . yathā grāmaṇinī kule ityādau “iko'cīti ” pā0 nityaprāpta numaṃ bādhitvā “hrasvo napuṃsake ” iti pā0 hrasvaḥ . pūrvvaṃ kṛte tu numi ajantatvābhāvāt hrasvo na syāt . tataśca numrūpakāryyaṃ pratyayasthājrūpaṃ nimittamapekṣateiti tadvahiraṅga, hrasvastu prakṛtimātrasāpekṣatvāt antaraṅga iti tasya vahiraṅga- nimittakakāryyabādhakatve vījam . “paranityāntaraṅgāpavādā- nāmuttarottaraṃ baloya iti ” “asiddhaṃ vahiraṅgamantaraṅga ” iti ca pari0 si0 ko0 . etanmūlikaiva “vahiraṅgavidhibhyastu antaraṅgavidhirbalīti ” kārikā . antaḥ āsannamaṅgaṃ karmma0 . ārādupakārake na0 yathā brahmasākṣātkāre śravaṇamanana nididhyāsanāni, saṃprajñātasamāghau ca dhāraṇādīni trīṇi antaraṅgāṇi . yamādayastu pañca vahiraṅgāṇi . tathā hi yamaniyamāsanaprāṇāyāmapratyāhāradhāraṇādhyānasamādhayaityaṣṭau saṃprajñātasamādheraṅgāni tatra yamādayaḥ vahiraṅgāṇi, prati- bandhakasya cittakāyaprāṇendriyamalasya nivarttanena paramparayā upakārakatvāt, dhāraṇādayastu saṃprajñātasamādheḥ samāna- viṣayatayā sākṣātsvarūpopakārakatvādantaraṅgāṇīti ata eva dhāraṇāditrayamabhidhāya “trayamantaraṅgaṃ pūrvvebhya ” iti pāta0 sūtre dhāraṇāditrayasyāntaraṅgatvamuktam . dhāraṇādi- svarūpādi tattacchabde vakṣyate . asaṃprajñātasamādhau tu sarvvā- ṇyeva vahiraṅkāṇi asamānaviṣayatvāditi bodhyam .
Indian Epigraphical Glossary
☞
p. 23 .
Antaraṅga (IE 8-3; BL), explained as ‘a privy councillor
or a physician’, though the same person is known to be called
Rāja-vaidya (i. e. the royal physician) and Antaraṅga; probably
a private secretary; but mentioned along with Vaiśvāsika
(EI 3); regarded by some as a class of royal servants very
intimate with the king, probably the same as Ābhyantara (HD).
Cf. Ep. Ind., Vol. XI, p. 286; Vol. XII, p. 99.