• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • antarāya

    See also antarāyaḥ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 38.
    antarāya m. (-yaḥ) Obstacle, impediment.

    E. antara between, iṇa to go, and ghañ aff.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 30, col. 1.
    antarā_ya (yaḥ) 1. m. Obstacle.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 121, col. 2.
    antarāya Tatpur. m. (-yaḥ) 1 Obstacle, impediment. Comp. anta-

    raya, antarayaṇa. 2 (In the Sāṅkhya and Yoga philos.) A men-

    tal, moral or physical obstruction by which the mind is ab-

    stracted and the knowledge of the Transcendent prevented

    (cittavikṣepa, the reserve of cittaprasādana); there are nine,

    viz. sickness, dullness, uncertainty, careless indifference,

    laziness, covetousness, erroneous apprehension, non-at-

    tainment of the ground of meditation and having obtained

    the latter not keeping it (compare vyādhi, styāna, saṃśaya,

    pramāda, ālasya, avirati, bhrāntidarśana, alabdhabhūmikatva,

    anavasthitatva); they are accompanied by four kinds of

    pain, viz. fidget, trembling, sighing and farting (comp. duḥkha,

    daurmanasya, aṅgamejayatva, śvāsa and praśvāsa, the latter term

    thus explained: yatkaukṣyaṃ vāyuṃ niścārayati sa praśvāsaḥ).

    3 (In the doctrine of the Jainas.) Obstruction offered to

    those engaged in seeking deliverance and consequent pre-

    vention of their accomplishment of it; one of the four cate-

    gories of mischievous acts (for the others compare jñānava-

    raṇīya, darśanavaraṇīya and mohanīya). E. antara and āya

    (i, kṛt aff. aṇ).

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    p. 28, col. 1.
    antarāya antarāya, i. e. antar-i + a,

    m. Obstacle, Śiś. 9, 87.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 44, col. 3.
    Antar-āya, as, ā, am, going between; (as), m.

    intervention, obstacle, impediment.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 24.
    antarāya m. obstacle, impediment, interval, anything that comes between.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 17, col. 3.
    antarāya antar-āya, m. obstacle; interval.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 43, col. 2.
    antar—āya a See antar-√ i.
    p. 44, col. 1.
    antarāya b See antar-√ i.
    p. 44, col. 1.
    antar-āya c m. intervention, obstacle.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 31, col. 2.
    antarāya

    m. (-yaḥ) Obstacle, impediment.

    E. antara between, iṇa to go,
    and ghañ aff.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 245.
    antarāya (von i mit antar)

    1) adj. zwischen Etwas (gen.) tretend: asya khalu te vāṇapātavartinaḥ kṛṣṇasārasyāntarāyau tapasvinau saṃvṛttau ŚĀK. 6, 14, v. l.

    — 2) m. Hinderniss AK. 3, 3, 19. H. 1509. PAÑCAT. III, 102. 183, 3. RAGH. 3, 45. SĀH. D. 56, 16. Vgl. anantarāyam .

    vol. 5, p. 997.
    antarāya

    2) RAGH. 5, 5. ŚIŚ. 9, 87. YOGAS. 1, 29. 30. WILSON, Sel. Works 1, 310. 317.

    vol. 7, p. 1696.
    antarāya m. dazwischen liegende Zeit; vgl. sāntarāya .

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 62, col. 2.
    antarāya m.

    — 1) Hinderniss.

    — 2) Zwischenzeit.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 17, col. 1.
    antarāya m. Hindernis (eig. das Dazwischentreten).

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 12, col. 1.
    antarāya m. (ex antar vel antarā et aya iens, veniens, a

    r. i s. a) impedimentum. UR. 21. 8. infr. 47. 10. infr.

    SAK. 5. 10.

    Abhidhānaratnamālā of Halāyudha

    p. 46.
    antarāya;
    vighno'ntarāyaḥ pratyūho vyavāyaśca prakīrtitaḥ .
    2.1.1.401

    Vācaspatyam

    p. 200, col. 1.
    antarāya tri0 antaraṃ vyavadhānamayate ayaac . vyava-
    dhānakārake . asya te vāṇapātapathavarttinaḥ kṛṣṇasāra-
    syāntarāyau tapasvinau saṃvṛttau śaku0 . vighne ca
    tvamantarāyo bhavasi cyuto vidhiriti raghuḥ . vairī
    na ced vepathurantarāya iti sā0 da0 samādhyantarā
    yāśca layādayaḥ vedāntasāre darśitāḥ yathā .
    asyāṅginonirvikalpakasya layavikṣepakaṣāyarasāsvāda-
    lakṣaṇāścatvārovighnāḥ sambhavanti . layastāvadakhaṇḍavastvana-
    valambanena cittavṛtternidrā . akhaṇḍavastvanavalambanena
    cittavṛtteranyāvalambanaṃ vikṣepaḥ . layavikṣepaṇābhāve'pi
    cittavṛtte rāgādivāsanayā stabdhīmāvādakhaṇḍavastvanavalambanaṃ
    kaṣāyaḥ . akhaṇḍavastvanavalambanenāpi cittavṛtteḥ savi-
    kalpānandāsvādanaṃ rasāsāsvādaḥ, samādhyārambhasamaye savi-
    kalpānandāsvādanaṃ vā . anena vighnacatuṣṭayena rahitaṃ
    cittaṃ nirvvātadīpavadacalaṃ sadakhaṇḍacaitanyamātramavatiṣṭhate
    yadā, tadā nirvvikalpakasamādhirityucyate . taduktam . laye
    saṃbovayet cittaṃ vikṣiptaṃ śamayetpunaḥ . sakaṣāyaṃ vijā-
    nīyāt śamaprāptaṃ na cālayet . nāsvādayedrasaṃ tatra niḥsaṅgaḥ
    prajñayā bhavet iti . yogaśāstroktāḥ pradhānapuruṣasākṣāt-
    kārāt prāmbhavāḥ prātibhādayaḥ siddhayaḥ vivekasākṣātkāra-
    syopasargāparaparyyāyā antarāyāḥ yathoktaṃ pātañjalasūtre tataḥ
    prātibhaśrāvaṇavedanādarśāsvādavārttā jāyante ityanena
    prātibhādisiddhīruktvā te samādhāvupasargā vyutthāne siddhaya
    iti ayamarthaḥ . yogajaśukladharmmānugṛhītena manomātreṇa
    sarvagocarajñānaṃ prātibhasiddhiḥ . divyānāṃ śabdasparśarūpa-
    rasagandhānāṃ grahaṇe yogajadharmmānugṛhītāni śravaṇādīni
    yathākramaṃ samarthāni yadā bhavanti tadā śrāvaṇavedanādarśāsvāda-
    vārttākhyāḥ siddhayaḥ . tathā ca divyaśabdagrahaṇe yadā
    yoginaḥ śravaṇaṃ samarthaṃ bhavati tadā śrāvaṇamiti saṃjñā
    evaṃ divyasparśagrahaṇasamarthā tvak vedanāsaṃjñā, divyarūpagrahaṇe
    samarthaṃ netraṃ darśasaṃjñam . divyarasāsvāde samarthā rasanā
    āsvādasaṃjñā, divyagandhagrahaṇe samarthaṃ ghrāṇaṃ vārttāsaṃjñā .
    te prātibhādayaḥ niḥśreyasaphale samādhau tasya yoginaḥ
    vyutthānasamaye yogavirāmakāle jāyamānāḥ upasargā
    bhavanti . ato mokṣārthī tānupekṣeteti upadeśaprayojanam
    nahyātmasākṣātkāraṃ vinā siddhikoṭyāpi kṛtakṛtyatā
    bhavatīti .

    Edgerton Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary

    p. 39, col. 1.
    antarāya , nt. (only m. in Skt. and Pali), hindrance:

    LV 111.6 (vs) na cāntarāyam iha. (Could perhaps be

    analyzed as °rāya-m-iha, with ‘hiatus-bridging’ m.).

    Indian Epigraphical Glossary

    p. 23.
    antar-āya (EI 22, 23; SII 1, 2), explained as ‘a tax’,

    ‘revenue’ or ‘a kind of revenue’; same as antar-ādāya; also

    explained as internal revenue or taxes levied by local bodies,

    called uḻvari in Tamil (SITI).