• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • antaḥkaraṇa


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 37.
    antaḥkaraṇa n. (-ṇaṃ) The internal and spiritual part of man, the seat of thought and feeling, the mind, the heart, the conscience, the soul.

    E. antar within, and karaṇa an organ.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 30, col. 1.
    antaḥ-karaṇa (ṇaṃ) 1. n. The under-
    standing or heart.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 114, col. 2.
    antaḥkaraṇa Tatpur. n. (-ṇam) (In Philosophy.) 1 The interior

    sense (also called ābhyantarakaraṇa) opposed to the vāhyakaraṇa

    (q. v.) or exterior sense; this notion which in general may

    be termed ‘the faculty of thinking’ is thus modified in the

    Vedānta and in the Sāṅkhya: a (In the Vedānta it implies)

    the notion of what is the general substratum of ātman or

    Soul (Śaṅkara: taccātmana upādhibhūtamantaḥkaraṇam); its activity

    becomes manifest in two of the seventeen sūkṣmaśarīra (q. v.)

    or subtle bodies of creation, viz. in the buddhi (q. v.) or that

    mental activity which forms positive conclusions, and in

    the manas, or that mental activity which ‘discerns and doubts’;

    and as citta or ‘logical combination’ is involved by the

    activity of buddhi, and ahaṅkāra or ‘self-consciousness’ is in-

    volved by manas, the activity of the antaḥkaraṇa is fourfold,

    viz. as that of buddhi, manas, citta and ahaṅkāra. Śaṅkara in

    his commentary on the Vedānta Sūtras varies slightly in this

    respect by substituting vijñāna for ahaṅkāra; the difference

    however is merely apparent, vijñāna, worldly knowledge,

    being also one of the attributes of manas (Śaṅkara: ‘antaḥ-

    karaṇaṃ mano buddhirvijñānaṃ cittamiti cānekadhā tatra tatrābhi-

    lapyate’). b. (In the Sāṅkhya it is not the substratum of puruṣa

    or Soul but) the generic name and characteristic of three

    successive productions of prakṛti or Matter, viz. of buddhi ‘as-

    certainment or positive conclusion’, of its product ahaṅkāra

    self-consciousness’ and of the product of Ahaṅkāra, viz.

    manas which in this philosophy means ‘an organ both of sen-

    sation and of action’ (see buddhīndriya and karmendriya), ‘the

    organ of volition’ (see saṅkalpa). ‘The ten external organs

    (viz the five organs of sensation and the five of action)

    supply the objects for the ‘interior sense’, their time is the

    present time, while the interior sense embraces the past,

    present and future time’. 2 (In the non-philosophical lite-

    rature where philosophical terms are usually employed in

    a vague manner, this word means) Mind, heart, feeling,

    a synonyme of manas in its vague, unphilosophical sense;

    e. g. (in a verse of the Mālatīmādhava where an apparent

    show is made of philosophical accuracy) premārdrāḥ praṇayaspṛ-

    śaḥ…ceṣṭā bhaveyurmayi . yāsvantaḥkaraṇasya vāhyakaraṇavyāpā-

    rarodhīkṣaṇādāśaṃsāparikalpitāsvapi bhavatyānandasāndrodayaḥ

    (var. lect. °sāndro layaḥ)--E. antar and karaṇa.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 23.
    antaḥkaraṇa n. the interior sense, the heart.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 17, col. 2.
    antaḥkaraṇa antaḥ-karaṇa, n. the internal
    organ (ph.); heart; -kopa, m. internal anger;
    -pura, n. (inner city), royal citadel; harem,
    women's apartments; sg. & pl. wives of a
    king: -cara, m. harem-attendant, -jana, m.
    women of the harem, -vṛddhā, f. old female
    attendant of the harem; -purikā, f. woman
    of the harem; -prakṛti, f. pl. constituent
    elements of the state except the prince..

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 43, col. 1.
    antaḥ—karaṇa n. the internal organ, the seat of thought and feeling, the mind, the thinking faculty, the heart, the conscience, the soul.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 31, col. 1.
    antaḥkaraṇa

    n. (-ṇaṃ) The internal and spiritual part of man, the seat of
    thought and feeling, the mind, the heart, the conscience, the soul.
    E. antar within, and karaṇa an organ.

    Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 28, col. 2.
    antaḥkaraṇa antaskaraṇa n. (kṛ) sens intime, intelligence. Cf. karaṇa.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 235.
    antaḥkaraṇa (antar + karaṇa) n. das innere Organ, das Herz, der Geist TRIK. 1, 1, 114. H. 1369. sarveṣu gātreṣu sahāntaḥkaraṇeṣu ca R. 6, 82, 29. satāṃ hi saṃdehapadeṣu vastuṣu pramāṇamantaḥkaraṇapravṛttayaḥ (die Regungen des Herzens) ŚĀK. 21. ataḥ khalu sabāhyāntaḥkaraṇo mamāntarātmā prasīdati 98, 21. dayārdrabhāvamākhyātamantaḥkaraṇairviśaṅkaiḥ (hariṇīnām) RAGH. 2, 11. antaḥkaraṇaṃ trividham (Sch.: buddhyahaṃkāramanāṃsi) SĀṂKHYAK. 33. sāntaḥkaraṇā (Sch.: ahaṃkāramanaḥsahitā) buddhiḥ 35. dhīstu dvidhā matā . ekāhaṃkṛtiranyā syādantaḥkaraṇarūpiṇī BĀLAB. 6.
    vol. 5, p. 995.
    antaḥkaraṇa KAP. 1, 65.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 60, col. 3.
    antaḥkaraṇa n. das innere Organ 263,27. 29. 266,17. 287,33. 289,12. Herz Spr. 7642. °prabodha m. Titel einer Schrift.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 16, col. 2.
    antaḥkaraṇa n. das Innenorgan (ph) Herz.

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 11, col. 2.
    antaḥkaraṇa n. (KARM. ex antar intus et karaṇa instrumen-

    tum quo percipimus aliquid) mens, animus. Ur. 77. 6. infr.

    Vācaspatyam

    p. 195, col. 1.
    antaḥkaraṇa na0 kṛkaraṇe lyuṭ antarabhyantarasthaṃ karaṇaṃ, karmma0,
    tadvṛttipadārthānāṃ sukhādīnāṃ karaṇaṃ jñānasādhanaṃ 6 ta0
    vā . jñānasukhādisādhane ābhyantare manobuddhicittādi-
    padābhilapyamāne indriye . taccāntaḥkaraṇam vedāntimate
    caturvidham . mano buddhirahaṅkāraścittaṃ karaṇamānta-
    ram . saṃśayo niścayo garvaḥ smaraṇaṃ viṣayā ime
    ityuktakāryyabhedāt . anyatra vyaktamuktam yadā tu saṃkalpa-
    vikalpakṛtyaṃ tadā bhavettanmana ityabhikhyam . syādbuddhi
    saṃjñaṃ ca yadā tu vetti suniścitaṃ saṃśayarūpahīnam . anu-
    sandhānarūpaṃ taccittañca parikīrttitam . ahaṃkṛtyātmavṛttyā
    tu tadahaṅkāratāṃ gatamiti . etadanusāreṇaiva śārādāyāmuktam
    antaḥkaraṇamātmanaḥ . manobuddhirahaṅkāraścittañceti prakī-
    rttitamiti . tasya ca jñānādipratyakṣakaraṇatvādantaḥkaraṇa-
    tvam . tatsādhakamanumānañcettham jñānasukhādipratyakṣaṃ
    svagrāhakendriyasāpekṣaṃ pratyakṣatvāt rūpādipratyakṣavat .
    naca cakṣurādīnāṃ tatkaraṇatvaṃ sambhavati rūpāditvābhāvā-
    dityantaḥkaraṇasiddhiriti naiyāyikādayaḥ . sāṃkhyādayastu
    mahattattvāparaparyyāyamevāntaḥkaraṇamaṅgīcakruḥ . pañcatanmā-
    trebhyo bhūtebhyaścāhaṅkārarūpadravyasiddhimuktvā tenā-
    'ntaḥkaraṇasyeti sāṃ0 sū0 tatsiddhiruktā tadanumāne ca
    bhāṣye evaṃ prayogādikaṃ darśitam . ahaṅkāradravyaṃ niścaya-
    vṛttimaddravyopādānakaṃ niścayakāryadravyatvāt yannaivaṃ
    tannaivaṃ yathā puruṣādiriti . atrāpyayaṃ tarkaḥ, sarvo'pi
    lokaḥ padārthamādau svarūpato niścitya paścādabhimanyate
    ayamahaṃ, mayedaṃ karttavyamityādirūpeṇeti, tāvat siddhameva .
    tatrāhaṅkāradravyakāraṇākāṅkṣāyāṃ vṛttyoḥ kāryakāraṇabhāvena
    tadāśrayayoreva kāryakāraṇabhāvo lāghavāt kalpyate kāre-
    ṇasya vṛttilābhena kāryavṛttilābhasyautsargikatvāditi .
    yadyapi antaḥkaraṇamekaṃ tathāpi vaṃśaparvasvivāntarabheda-
    māśrityāntaḥkaraṇatraye kramaḥ, kāryakāraṇabhāvaścoktaḥ yogo-
    payogiśrutismṛtiparibhāṣānusārāditi mantavyam . taduktaṃ
    vāśiṣṭhe . ahamarthodayo yo'yaṃ cittātmā vedanātmakaḥ .
    etaccittadrumasyāsya vījaṃ viddhi mahāmate! .. etasmāt
    prathamodbhinnādaṅkuro'bhinavākṛtiḥ . niścayātmā nirākāro
    buddhirityabhidhīyate .. asya buddhyabhidhānasya yāṅkurasya prapī-
    natā . saṅkalparūpiṇī tasyāścittacetomanobhidhā iti .
    ahamartho'gtaḥkaraṇasāmānyam . atra vākye bījāṅkura-
    nyāyenaikasyaivāntaḥkaraṇavṛkṣasya vṛttimātrarūpeṇa cittādyava-
    sthābhedāḥ kramikāstrividhāḥ pariṇāmā uktā iti .
    sāṅkhyaśāstre ca cintanāvṛttikasya cittasya buddhāvevāntarbhāvaḥ .
    ahaṅkārasya cātra vākye buddhāvantarbhāvaḥ iti .. kārikāyā-
    mapi antaḥkaraṇaṃ trividhaṃ daśadhā vāhyaṃ trayasya viṣa-
    yākhyamiti traividhyamuktvā sāntaḥkaraṇā buddhiḥ sarvaṃ viṣaya-
    mavagāhate yasmāt, tasmāttribidhaṃ karaṇaṃdvāri, dvārāṇi śeṣā-
    ṇīti tattrayasyaiva prādhānyamuktam . evañca puruṣasya
    sannidhimātrādadhiṣṭhātṛtvaṃ gauṇaṃ mukhyamadhiṣṭhātṛtvantu
    antaḥkaraṇasyaiva yathoktam antaḥkaraṇasya tadujjvalitatvā-
    llauhavadadhiṣṭhātṛtvam sāṃ0 sū0 .. antaḥkaraṇasyānupaca-
    ritamadhiṣṭhātṛtvaṃ saṅkalpādidvārakaṃ pratyetavyam . nanvadhi-
    ṣṭhātṛtvaṃ ghaṭādivadacetanasya na yuktaṃ tatrāha . lauha-
    vat tadujjvalitatvāditi . antaḥkaraṇaṃ hi taptalauhava-
    ccetanojjva litaṃ bhavati . atastasya cetanāṃyamānatayādhi-
    ṣṭhātṛtvaṃ ghaṭādivyāvṛttamupapadyata ityarthaḥ . nanvevaṃ caitanyenā-
    ntaḥkaraṇasyojjva lane citeḥ saṅgitvamagnivadeva syāditi
    cenna nityojjvalacaitanyasaṃyogaviśeṣamātrasya saṃyogaviśeṣa
    janyacaitanyaprativimbasya vāntaḥkaraṇojjvalanarūpatvāt . na tu
    caitanyamantaḥkaraṇe saṃkrāmati yena saṅgitā syāt .. agne-
    rapi hi prakāśādikaṃ na lauhe saṃkrāmati, kintvagni-
    saṃyogaviśeṣa eva lauhasyojjvalanamiti . nanvevamapi saṃyo-
    gena pariṇāmitvamiti cenna sāmānyaguṇātiriktadharmmotpa-
    ttāveva pariṇāmavyavahārāditi . ayaṃ ca saṃyogaviśeṣo-
    'ntaḥkaraṇasyaiva sattvodrekarūpāt pariṇāmādbhavatīti phala-
    balāt kalpyate puruṣasyāpariṇāmitvena saṃyoge tannimitta-
    kaviśeṣāsambhavāditi . ayameva ca saṃyogaviśeśo buddhyā-
    tmanoranyo'nyaprativimbane heturiti sā0 pra0 bhā0 .
    antaḥkaraṇasya ca vṛttayastridhā śāntāghorāstathāmūḍhā
    manaso vṛttayastridhā . vairāgyaṃ kṣantiraudāryyamityādyāḥ
    śāntavṛttayaḥ . tṛṣṇā snehorāgalobhāvityādyā ghoravṛttayaḥ .
    sammohobhayamityādyā kathitā mūḍhavṛttayaḥ iti tāsveva
    vṛttiṣu jñānatvopacārāt tatsādhanatvamindriyāṇām antaḥ-
    karaṇavṛttau jñānatvopacārāditi pañcapādikāvivaraṇam .
    śāntādīnāmeva sātvikyādirūpeṇa vyavahāraḥ . tāśca vṛttayaḥ
    kramaśo'kramaśaśca vṛttaya iti sāṃ0 sū0 ukteḥ yugapadapi
    bhavantīti sāṃkhyādayaḥ . naiyāyikādayastu ayaupadyājjñā-
    nānā mityukteḥ kramikatvamevāṅgīcakruḥ . taccāntaḥkaraṇamaṇu-
    parimāṇamiti naiyāyikādayaḥ . yāvaddehakāryya kāritvāt
    jalāvagāhe ekadaiva sarvadehagataśaityādyupalabdhermadhyaparimāṇa-
    miti sāṃkhyādayaḥ . teṣāṃ ca caturṇṇāṃ candracaturmukhaśa-
    ṅkarācyutā adhiṣṭhātārodevā iti .