• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • anila

    See also anilaḥ, anira.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 30.
    anila m. (-laḥ)

    1 Air or wind, considered also as a deity.

    2 A subordinate deity, forty-nine of whom form a class, ANILAS or winds.

    2 One of another class of demigods or Vasus.

    4 Wind, as one of the humors of the body.

    5 Rheumatism, paralysis, or any affection referred to disorder of the wind.

    E. ana to breathe, ilaṭ aff. f. (-lī) The fifteenth Nakṣatra or lunar mansion. See svāti.

    E. anila and the fem. termination: the wind being the ruling deity of the constellation.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 25, col. 1.
    a-nila (laḥ) 1. m. Air or wind. f.
    () 15th lunar mansion.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 82, col. 1.
    anila m. (-laḥ) 1 Wind, viz. a. (in its usual acceptation) the

    motion of air; b. the deity of wind; c. one of the eight

    Maruts, and in this sense distinct from māruta, vāyu &c.

    (see marut); d. one of the eight Vasus (see vasu); e. (in the

    plural anilāḥ) a class of the Gaṇadevatās, comprising

    forty-nine Anilas; f. (in medicine) one of the three Rasas

    or temperamental elements of the body (see rasa), subdi-

    vided into prāṇa, udāna, samāna, vyāna and apāna; in this

    sense used synonymously with māruta, vāta, vāyu, samīraṇa

    and other words meaning wind; g. (in the terminology of

    the Upanishads) the exterior wind or the surrounding air,

    in distinction from vāyu or prāṇa, the vital air of the body.

    2 A proper name of a. a son of Tansu and father of Du-

    shwanta; b. a Rākṣasa; c. a Ṛṣi, author of a vaidik

    hymn; d. (in the mythology of the Jainas) the seventeenth

    Arhat of the past Utsarpiṇī. 3 (In arithmetic, sometimes

    used to denote) the numeral 49 (there being forty-nine

    Anilas). 4 A mystic denomination of the letter ya. E. an,

    uṇ. aff. ilac.

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    p. 20, col. 1.
    anila an + ila, m. 1. Wind. 2.

    The deity of wind, Man. 5, 96. 3. Wind

    as one of the humors of the body. 4.

    A proper name.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 30, col. 3.
    anila anila, as, m. (fr. rt. an, cf. Irish

    anal), air or wind, considered also as a deity; one of

    the subordinate deities, forty-nine of whom form the

    class of Anilas or winds; one of the eight demi-gods,

    called Vasus; wind, as one of the humors or rasas of

    the body; rheumatism, paralysis, or any affection re-

    ferred to disorder of the wind; N. of a Ṛṣi and

    other persons; the letter y; the number forty-nine;

    (ī), f. the fifteenth Nakṣatra (?). —Anila-kumāra, ās,

    m. pl. among the Jainas, a class of deities. —Anila-ghna,

    as, ī, am, or anila-han, hā, -ghnī, ha, or anila-hṛt,

    t, t, t, or anilāpaha (°la-ap°), as, ā, am, curing dis-

    orders arising from wind. —Anila-ghnaka, as, m. a

    large tree (Terminalia Belerica). —Anila-paryaya or

    anila-paryāya, as, m. pain and swelling of the eye-

    lids and outer parts of the eye. —Anila-prakṛti, is,

    is, i, having an airy or windy nature. —Anila-vyādhi,

    is, m. derangement of the (internal) wind. —Anila-

    sakha, as, m., N. of fire (the friend of wind).

    —Anilātmaja (°la-āt°), as, m. the son of the wind,

    Hanumat or Bhīma. —Anilāntaka (°la-an°), as, m.,

    N. of a plant, Iṅgudī or Aṅgāra-puṣpa (wind-de-

    stroying). —Anilāmaya (°la-ām°), as, m. morbid

    affection of the wind, flatulence, rheumatism. —Anilā-

    yana (°la-ay°), am, n. way or course of the wind.

    —Anilāśin (°la-āś°), ī, inī, i, fasting, lit. feeding

    on the wind.

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    p. 116, col. 1.
    anila, m. wind. [√an, 1189.]

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 19.
    anila m. wind (also in the body); the god of wind.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 15, col. 1.
    anila án-ila, m. wind; Vāyu; vital air (one
    of the 3 humours of the body); N. of a Rākṣasa.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 30, col. 1.
    ánila m. (√ an cf. Irish anal), air or wind
    p. 30, col. 1.
    the god of wind
    p. 30, col. 1.
    one of the forty-nine Anilas or winds
    p. 30, col. 1.
    one of the eight demi-gods, called Vasus
    p. 30, col. 1.
    wind as one of the humors or rasas of the body
    p. 30, col. 1.
    rheumatism, paralysis, or any affection referred to disorder of the wind
    p. 1311, col. 3.
    a kind of sword, L.
    p. 30, col. 1.
    N. of a Ṛṣi and other persons
    p. 30, col. 1.
    the letter y
    p. 30, col. 1.
    the number forty-nine.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 25, col. 2.
    anila

    m. (-laḥ)

    1. Air or wind considered also as a deity.

    2. A subordinate
    deity, forty-nine of form whom a class, ANILAS or winds.

    3. One of
    another class demigods or Vasus.

    4. Wind, as one of the humors of
    the body.

    5. Rheumatism, paralysis, or any affection referred to dis-
    order of the wind.

    E. ana to breathe, ilaṭ aff.

    f. (-lī) The fifteenth
    Nakshatra or lunar mansion. See svāti.

    E. anila and the fem.
    termination: the wind being the ruling deity of the constellation.

    Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 22, col. 1.
    anila anila m. (an) souffle, vent.

    Np. un des Maruts; un des Vasus.

    F. anili, le 15e astérisme lunaire ou nakṣatra.

    anilasakha m. (sakhi ami) le feu.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 32, col. 2.
    anila- m. vent; dieu du vent; n. d'un Rākṣasa.

    °saṃbhava- °sārathi- m. feu et dieu du feu

    anilātmaja- m. Bhīma.

    anilāśana- m. serpent.

    anilāhati- f. coup de vent.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 192.
    anilá (von 2. an) Uṇ. 1, 54. ánila VS. 40, 15. aníla ŚAT. BR. 14, 8, 31. m.

    1) Wind AK. 1, 1, 1, 57. 3, 2, 45. H. 1106. MED. l. 57. VS. 40, 15. = ĪŚOP. 17. ŚAT. BR. 14, 8, 3, 1. = BṚH. ĀR. UP. 5, 15, 1. ŚVETĀŚV. UP. 2, 11. M. 4, 102. 6, 31. 11, 236. 12, 120. DRAUP. 6, 6. ŚĀK. 171. MEGH. 20.57. 96. ṚT. 1, 8 (pl.). jalakṣīraghṛtānilān - uṣṇān heisse Dämpfe von Wasser, Milch und geklärter Butter M. 11, 214. KULL. : uṣṇodakam, uṣṇaghṛtam, uṣṇavāyum .

    — 2) der Gott des Windes M. 5, 96. 7, 4. 8, 86. R. 1, 1, 6. Wird sowohl unter den Marut ( MIT. 142, 13.), als unter den Vasu ( MED. l. 57. HARIV. 152. VP. 120.) aufgeführt. Die anilāḥ bilden eine besondere Klasse von Göttern (49 an der Zahl) AK. 1, 1, 1, 5; vgl. anilakumāra .

    — 3) die organische Luft, einer der 3 Grundsäfte des Leibes, für dessen Bezeichnung übrigens viele gleichbedeutende Namen dienen, z. B. vāyu, vāta, māruta, samīraṇa, mātariśvan u.s.w. SUŚR. 1, 250, 4. 6. 257, 5. 2, 33, 17. u. s. w. Mittel, welche den Krankheiten dieses Lebenselements wehren, heissen anilaghna 1, 226, 8. anilahan 198, 17. 2, 33, 9. anilahṛt 138, 9. anilāpaha 1, 232, 12. u. dergl.

    — 4) N. pr.

    a) der 17te Arhant der vergangenen Utsarpiṇī H. 52.

    — b) ein Sohn Taṃsu's und Vater Duṣyanta's VP. 448.

    — c) ein Rakṣas R. 5, 27, 23.

    — 5) mystische Bezeichnung des Buchstabens ya Ind. St. II, 316.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 48, col. 3.
    ánila m.

    — 1) Wind 104,5. 219,11.

    — 2) der Gott des Windes 76,24. 219,21. Wird zu den Marut und zu den Vasu gezählt. *Pl. eine best. Klasse von Göttern (49 an der Zahl).

    — 3) der Wind im Körper (einer der drei Rasa desselben).

    — 4) mystische Bez. des Lautes j.

    — 5) N.pr.

    — a) eines Sohnes des Tamsu VP. 4,19,2.

    — b) *des 17ten Arhant's der vergangenen Utsarpinī.

    — c) eines Rākṣasa.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 13, col. 2.
    anila m. Wind (auch im Körper); Gott des Windes.

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 9, col. 2.
    anila m. (r. an spirare s. ila) ventus. DR. 6. 6.

    Abhidhānaratnamālā of Halāyudha

    p. 10.
    anila;
    pavanaḥ śvasano vāyurmarudanilo māruto jagatprāṇaḥ .
    pṛṣadaśvaḥ pavamānaḥ prabhañjanaḥ sparśano vātaḥ .. 75 ..
    nabhasvānmātariśvā ca samīraśca samīraṇaḥ .
    sadāgatirgandhavaho hariḥ prokto mahābalaḥ .. 76 ..
    1.1.1.75

    Vācaspatyam

    p. 164, col. 1.
    anila pu0 anityanena anailac . vāyau, tenaiva sarveṣāṃ
    prāṇadhāraṇāttattvam . taptakṛcchraṃ caran vipro jalakṣīra-
    ghṛtānilān iti somāgnyarkānilendrāṇāṃ vittāppatyoryamasya
    ceti manuḥ . sa sakhā dīpa ivānilāhata iti kumā0 .
    anilaśca māyāsahakṛtena brahmaṇā viyadutpādya tadrūpāviṣṭena
    tatodaśāṃśata utpāditaḥ dravyabhedaḥ tasmādetasmādvā ātmana
    ākāśaḥ saṃbhūtaḥ ākāśāt vāyuḥ vāyoragnirityādi-
    śrutiḥ, sa ca svābhāvikaśoṣasparśagativegākhyaguṇavān
    viyata utpannatvāt śabdaguṇavāṃśca . yathoktaṃ pañcadaśyāṃ
    māyā satyekadeśasthā yathā tatraikadeśagam . viyat, tatrā-
    pyekadeśagato vāyuḥ prakalpitaḥ . śoṣasparśogatirvego vāyu-
    dharmmā ime matāḥ . trayaḥ svabhāvāt sanmāyāvyobhrāṃ
    ye te'pi vāyugāḥ . vāyurastīti sadbhāvaḥ, satovāyau
    pṛthakkṛte . nistatvarūpo māyāyāḥ svabhāvo viyatodhvani-
    riti purāṇoktaṃ tāratamyaṃ daśāṃśe bhūtapañcake iti ca .
    tadāviṣṭenaiva brahmaṇā vahnirutpādita iti vedāntimatam
    sāṃkhyamate satu sparśatanmātrādutpannaḥ . vaiśeṣikanaye tu sparśa,
    saṃkhyā, parimāṇa, pṛthaktvasaṃyogavibhāgaparatvāparatvavega-
    guṇako'nilaḥ īśvarādeva adṛṣṭavaśādutpadyate iti bhedaḥ
    sa ca sthūlaḥ sūkṣmaśca . tatra sthūlaḥ saptavidhaḥ saptaskandhā-
    śritaḥ yathoktaṃ siddhāntaśiramaṇau bhūvāyurāvaha iha prava-
    hastadūrdhvaḥ syādudvahastadanu saṃvahasaṃjñakaśca . anyastato-
    'pi suvahaḥ paripūrvako'smādvāhyaḥ parāvaha ime pavanāḥ
    prasiddhāḥ . bhūmervahirdvādaśayojanāni bhūvāyuratrāmbudavi-
    dyudādyam . tadūrdhvago yaḥ pravahaḥ sa nityaṃ pratyaggati-
    stasya tu madhyasaṃsthā . nakṣatrakakṣā khacaraiḥ sameto yasmā-
    datastena samāhato'yam . bhapañjaraḥ khecaracakrayukto bhramatya-
    jasra pravahānilena iti . bhūvāyau vidyudādaya utpadyante
    ityuktam teṣāṃ svarūpādi taṭṭīkāyāmuktaṃ śrīpativākyena .
    nirghātolkāghanasuradhanurvidyudantaḥ kuvāyoḥ saṃdṛśyante khana-
    garapurīveṣapūrvvaṃ tathānyat iti . tatra vidyutaḥ . sujala-
    jaladhimadhye vāḍavo'gniḥ sthito'smāt salilabharanimagnā-
    dutthitā dhūmamālāḥ . viyati pavananotāḥ sarvatastā dravanti
    dyumaṇikiraṇataptā vidyutastatsphuliṅgāḥ . karakāḥ ..
    uddhūtaiḥ pāṃsubhirbhūmeḥ pracaṇḍapavanoccayāt . meghamaṇḍalamā-
    nītairmālinyaparivarjitaiḥ . miśraṇājjalavindūnāṃ piṇḍabhāvo
    bhavediha . dṛṣadvannipatantyete dravante ca punaḥ kṣitau . vidyu-
    tpātasaṃbhavastu . akasmādvaidyutaṃ tejaḥ pārthivāṃśakamiśri-
    tam . vātyāvadbhramadāghāte pratikūlānukūlayoḥ . vāyvostat
    patati prāyo hyakālaṃ prāpya varṣaṇe . yataḥ prāvṛṣi naivete
    pāṃsavaḥ prasaranti hi . tat tredhā pārthivaṃ cāpyaṃ taijasaṃ,
    tattadutthitaḥ . gato nirjharadāhaiśca bhūmisthairanubhūyate .
    indradhanuḥ . sūryyasya vividhavarṇāḥ pavanena vidhaṭṭitāḥ
    karāḥ sābhre . viyati dhanuḥsaṃsthānā ye dṛśyante tadindra-
    dhanuḥ, . pariveṣaḥ . saṃmūrcchitā ravīndvoḥ kiraṇāḥ pavanena
    maṇḍalībhūtāḥ . nānāvarṇākṛtayastanvabhre vyobhri pariveṣaḥ .
    ulkā . yāsāṃ gatirdivi bhavedgaṇitena gamyāstāstārakāḥ
    sakalakhecarato'tidūre . tiṣṭhanti yā aniyatodgatayaśca
    tārāścandrādadho hi nivasanti tadāśritāstāḥ . śītāṃśuva-
    jjalamayāstapanāt sphuranti tāścāvahapravahamārutasaṃdhi-
    saṃsthāḥ . pūrbānilaistimitabhāvamupāgate'smiṃstārāḥ patanti
    kuhacidgurutāvaśena . atha rajaḥsaṃhatiḥ . varṣānte nirjalā
    meghā vāyunā viralīkṛtāḥ . īṣadbāṣpāvaśeṣāstu patanti
    vasudhātale . dhūmāvayavarūpaistaiśchādyante girayo drumāḥ .
    rāmārāmādayaste tu punararkāṃśuśobhitāḥ . bhūvāyunā viśī-
    rṇāstu vilīyante nabhastale . tadrajaḥsaṃhatirdhenumahiṣī-
    kṣīranāśakṛt . saṃdhyārāgaḥ . bhūmyutthitai rajīdhūmairdi-
    gantavyomni saṃsthitaiḥ . sūryyālpakiraṇairmiśrairāruṇyamava-
    bhāsate . viralāvayavaṃ vastu yaddṛṣṭervyavadhāyakam . tenā-
    bhramaruṇībhūtaṃ dṛśyate śakracāpavat . saṃdhyārāgaḥ sa vijñeyo
    dinādau ca dinātyaye . rākāyāṃ tu niśāvaktre tathaivendu-
    karodyame iti . tadadhiṣṭhātṛdehotpattirmanvantarabhedena
    vāmanapurāṇādau darśitā yathā pulastya uvāca . praviśya
    jaṭharaṃ śuddhodaityamātuḥ purandaraḥ . dadarśorddhvamuhaṃ vālaṃ
    kaṭinyastakaraṃ mahat .. tenaiva garbhaṃ ditijaṃ vajjeṇaṃ śata-
    parvaṇā . ciccheda saptadhā brahman! sa ruroda suvisvaram .
    śakro'pi prāha mā mūḍha! rudasveti saghargharam . ityevamuktvā
    caikaikaṃ bhūyaściccheda saptadhā .. te jātā maruto nāma
    devādityāḥ śatakratoḥ . māturevāpacāreṇa balavīryyapura-
    skṛtāḥ iti .. yadamī bhavatā proktā marutoditi sambhavāḥ .
    tat kena pūrvvamāsan vai marunmārgeṇa kathyatāmiti nārad-
    praśne pulastyoktiḥ . śrūyatām pūrvvamarutāmutpattiṃ kathayāmi
    te . svāyambmubaṃ samārabhya yāvanmanvantaraṃ tvidam .. svāvambhu-
    vasya putro'bhūnmanornāma priyavrataḥ . tasyāsīt savano
    nāma putrastrailokyapūjitaḥ .. khamutpapātātha sa kāmacārī
    samaṃ mahiṣyā vasumānaputryā . rarāma tanvyā saha kāma-
    cārī tato'mbarāt prācyavatāsya śukram .. patibhiḥ sa-
    manujñātāḥ papuḥ puskarasaṃsthitam . taṃ śukraṃ pārthivendrasya
    manyamānāstadāmṛtam .. pītamātreṇa śukreṇa pārthivendro-
    bhadbhavena ca . brahmatejovihīnāstā jātāḥ patnyastapa-
    svinām .. suṣuvuḥ sapta tanayāṃste rudanto'tha bhairavam .
    teṣāṃ ruditaśabdena sarvvamāpūritaṃ jagat .. athājagāma
    bhagavān brahmalokāt pitāmahaḥ . samabhyetyābravīdbālān
    mā rudadhvaṃ mahābalāḥ! .. maruto nāma yūyaṃ vai bhaviṣyadhvaṃ
    viyaccarāḥ . ityevamuktvā deveśo brahmā lokapitāmahaḥ ..
    tānādāya viyaccārī mārutānādideśa ha . te cāsan
    marutaścādyā manoḥ svāyambhuvāntare .. svārociṣe tu maruto
    vakṣyāmi śṛṇu nārada! . svārociṣasya putraśca śrīmānāsīt
    kratudhvajaḥ .. tasya putrābhavan sapta saptārcciḥpratimā mune! .
    tapo'rthaṃ te gatāḥ śailaṃ mahāmeruṃ nabhaścarāḥ .. ārā-
    dhayanto brāhmaṇaṃ padamaindramathepsavaḥ . tato vipaścinnāmā sa
    sahasrākṣo bhayāturaḥ .. pṛtanāmapsaromukhyāṃ prāha
    nārada! vākyavit . yathā hi tapaso vighnaṃ teṣāṃ bhavati
    sundari! .. tathā kuruṣva mā teṣu, siddhirbhavatu vai yathā .
    ityevamuktā śakreṇa pṛtanā rūpaśālinī .. tatrājagāma
    tvaritā yatra tapyanti te tapaḥ . āśramasyāvidūre tu nadī-
    mandodavāhinī .. tasyāṃ snātuṃ samāyātāḥ sarvvaeva saho-
    darāḥ . sā tu snātuṃ sucārbaṅgī tvavatīrṇā mahānadīm ..
    dadṛśuste nṛpāḥ snātuṃ tataścakṣubhire mune! . teṣāñca
    prācyavat śukraṃ, tat papau jalacāriṇī .. śaṅkhinī
    grāhamukhyasya mahāśaṅkhasya vallabhā . te vai viniṣṭatapaso
    jagmū rājyantu paitṛkam .. atho bahutithe kāle sā
    grāhī śaṅkharūpiṇī . samuddhṛtā mahājālairmatsyabandhena
    mānino .. sa tāṃ dṛṣṭvā mahāśaṅkhi sthalasthāṃ matsya-
    jīvanaḥ . nivedayāmāsa tadā kratudhvajasuteṣu vai .. tathā-
    bhyetya mahātmāno yogino yogadhāriṇaḥ . nītvā svama-
    ndiraṃ sarve puravyāpyāṃ samutsṛjan .. tataḥ kramācchaṅkṣinī-
    sā suṣuve sapta vai śiśūn . jātamātreṣu putreṣu mokṣa-
    bhāvamagācca sā .. amātṛpitṛkā bālā jalamadhya
    vicāriṇaḥ . stanyārthino vai rurudurathābhyāgāt pitā-
    mahaḥ .. mā rudadhvamiti prāha maruto nāma puttrakāḥ! .
    yūyaṃ devā bhaviṣyadhvaṃ vāyavo'mbaracāriṇaḥ .. ityevamuktvā-
    thādāya sarvvāṃstān daivatān prati . niyojya ca maru-
    nmārge vairājabhavanaṃ gataḥ .. evamāsaṃśca maruto manoḥ
    svārociṣāntare . auttame maruto ye ca tān śṛṇuṣva
    tapodhana! .. auttamasyānvavāye ca rājāsīnniṣadhādhipaḥ .
    vapuṣmāniti vikhyāto vapuṣā bhāskaropamaḥ .. tasya puttro
    gaṇaśreṣṭho jyotiṣmān dhārmmiko'bhavat . sa puttrārthī tapa-
    stepe nadīṃ mandākinīmanu .. tasya bhāryyā ca suśroṇī devācāryya-
    sutā śubhā . tapaścaraṇayuktasya babhūva paricārikā .. tejo-
    yuktā sucārvvaṅgī dṛṣṭā saptarṣibhirvvane . tāṃ tathā cāru
    sarvvāṅgīṃ dṛṣṭvātha tapasā kṛśām . papracchustapaso hetu-
    ntasyāstadbharttureva ca . sā'bravīttanayārthāya āvābhyāṃ vai
    tapaḥ kriyā .. te cāsyai varadā brahman! jātāḥ sapta maha-
    rṣayaḥ . vrajadhvaṃ tanayāḥ sapta bhaviṣyanti na saṃśayaḥ .. yuvayo
    rguṇasaṃyuktā maharṣīṇāṃ prasādataḥ . ityevamuktvā jagmuste
    sarva eva maharṣayaḥ .. so'pi rājarṣiragamat sabhāryyo
    nagaraṃ nijam . tato vahutithe kāle sā rājño mahiṣī
    priyā .. avāpa garbhaṃ tanvaṅgī tasmāt nṛpatisattamāt .
    gurviṇyāmatha bhāryyāyāṃ mamārāsau narādhipaḥ .. sā cāpyā-
    roḍhumicchantī bharttāraṃ vai pativratā . nivāritā tadā-
    mātyairna tathāpi vyatiṣṭhata .. taṃ samāliṅgya bharttāraṃ citāyā-
    māruroha sā . tato'gnimadhyāt salile māṃsapeśyapata-
    nmune! .. sāmbhasā sukhaśītena saṃsiktā saptadhā'bhavat .
    te'jāyantātha maruta auttamasyāntare manoḥ .. tāmasasyā-
    ntare ye ca maruto'pyabhavan purā . tānahaṃ kīrttayiṣyāmi
    gītanṛtyakalipriya! .. tāmasasya manoḥ puttra ṛtadhvaja
    iti śrutaḥ . sa puttrārthī juhāvāgnau svamāṃsaṃ rudhiraṃ
    tathā .. asthīni roma keśāṃśca snāyumajjāyakṛdvraṇam .
    śukraṃ ca vitraso rājā sutārthī ceti naḥ śrutam ..
    saptārccirmadhyācca tataḥ śukrapātādanantaram . mā mā kṣipa-
    svetyasarat śabdaḥ so'pi nṛpo mṛtaḥ .. tatastasmāddhutavahāt
    sapta tattejasopamāḥ . śiśavaḥ samajāyanta te rudantaśca
    tanmune! .. teṣāntu dhvanimākarṇya bhagavān padmasambhavaḥ .
    samāgamya nivāryyātha sa cakre marutaḥ sutān .. te tvāsa-
    nmaruto brahmam̐ stāmase devatāgaṇāḥ . ye'bhavanraivate tāṃśca
    śṛṇuṣva tvaṃ tapodhana! .. revatasyānvavāye tu rājāsīdiṣu-
    jidbalī . ripujinnāma sa khyāto na tasyāsīt sutaḥ
    kila .. sa samārādhya tapasā bhāskaraṃ tejasāṃ nidhim .
    avāpa kanyāṃ suratiṃ tāṃ pragṛhya gṛhaṃ yayau .. tasyāṃ
    pitṛgṛhe brahman! vasatyāñca pitā mṛtaḥ . sāpi duḥkha-
    parītāṅgī svāṃ tanuṃ tyaktumudyatā .. tatastāṃ vārayāmāsu-
    rṛṣayaḥ sapta mānasāḥ . tasyāmāsaktacittāstu sarvva eva
    tapodhanāḥ .. apārayantī tadduḥkhaṃ prajjvālyāgniṃ viveśa ha .
    te cāpaśyanta ṛṣayastaccittā bhāvitāstathā .. tāṃ mṛtāṃ
    ṛṣayo dṛṣṭvā kaṣṭaṃ kaṣṭeti vādinaḥ . prajagmurjvalanāccāpi
    saptājāyanta dārakāḥ .. te ca mātrā vinā bhūtā rurudu-
    stān pitāmahaḥ . nivārayitvā kṛtavān lokanātho maru-
    dgaṇān .. revatasyāntare jātā maruto'mī tapodhana! . śṛṇuṣva
    kīrttayiṣyāmi cākṣuṣasyāntare manoḥ .. āsīnmāṅkīti
    vikhyāto tapasvī satyavāk śuciḥ . saptasārasvate tīrthe so-
    'tapyata mahattapaḥ .. vighnārthaṃ tasya tapaso devāḥ sampraiṣayan
    badhūm . sā cābhyetya nadītīraṃ kṣobhayāmāsa bhāvinī .. tato-
    'sya prācyavacchukraṃ saptasārasvate jale . tāṃ caivāpyaśapanmūḍhāṃ
    munirmmāṅkaniko badhūm .. gacchālajje'timūḍhe! tvaṃ pāpa-
    syāsya phalaṃ mahat . vidhvaṃsayiṣyati hayo bhavatīṃ yajña-
    saṃsadi .. evaṃ śaptvā ṛṣiḥ śrīmān jagāmātha svamāśra-
    mam . svarasvatībhyaḥ saptabhyaḥ sapta vai maruto'bhavan . ete
    tavoktā marutaḥ purā yathā jātā viyadvyāptikarā maharṣe! .
    yeṣāṃ śrute janmani pāpahānirbhavecca dharmmābhyudayo mahānvai ..
    ataḥparaṃ pravakṣyāmi maruto'gnīn pitṝn grahān . āvaho
    nivahaścaiva udvahaḥ saṃvahastathā .. vivahaḥ pravahaścaiva pari-
    vāhastathaiva ca . antarīkṣe ca vāhye te pṛthaṅmārgavicā-
    riṇaḥ .. mahendrapravibhaktāṅgā marutaḥ sapta kīrttitāḥ .
    sūryyāgniśca śucirnāmā vaidyutaḥ pāvakaḥ smṛtaḥ .. nirmathya
    pacamāno'gnistrayaḥ proktā ime'gnayaḥ . agnīnāṃ puttra-
    pauttrāśca catvāriṃśannavaiva tu . marutāmapi sarveṣāṃ bijñeyāḥ
    sapta saptakā iti .. teṣāṃ nāmānyuktāni vahnipurāṇe yathā

    ekajyotiśca dvijyotistrijyotirjyotireva ca . eka-
    śakro dviśakraśca triśakraśca mahābalaḥ .. indraśca gatya-
    dṛśyaśca tataḥ patisakṛtparaḥ . mitaśca sammitaścaiva sumi-
    taśca mahābalaḥ .. ṛtajit satyajiccaiva suṣeṇaḥ senaji-
    ttathā . antimitro'namitraśca purumitro'parājitaḥ ..
    ṛtaśca ṛtavāhaśca dharttā ca dharuṇo dhruvaḥ . vidhāraṇo nāma
    tathā devadevo mahābalaḥ .. īdṛkṣaścāpyadṛkṣaśca ete daśa
    mitāśinaḥ . vratinaḥ prasadṛkṣaśca sabharaśca mahāyaśāḥ .. dhātā
    durgodhitirbhīmastvabhiyuktastvapāt sahaḥ . ghutirghapuranāyyo'tha
    vāsaḥ kāmo jayo virāṭ .. ityekonāśca pañcāśanmarutaḥ
    pūrvvamambhavāḥ iti .. evañca anilasya ūnapañcāśadbhedavattvena
    saptabhedavattvena ca gaṇadevatātvam ayañcānilādhiṣṭhātā dik-
    pālabhedaḥ tasya ca gandhavatīnāmikā purī meroḥ śṛṅgevaruṇa-
    kuverapurayormadhye'sti . tasya pūrvvādidigbhedena vahanabhedena ca
    śubhāśubhasūcakatvamuktaṃ pūrvvaḥ pūrvasamudravīciśikharaprasphāla-
    nāghūrṇitaścandrārkāṃśusaṭābhighātakalito vāyuryadākāśataḥ .
    naikāntasthitanīlameghapaṭalāṃ śāradyasaṃvardhitāṃ vāsantotkaṭa-
    sasyamaṇḍitatalāṃ vidyāttadā medinīm .. yadāgneyo vāyu-
    rmalayaśikharāsphālanapaṭuḥ plavatyasminyoge bhagavati pataṅge
    pravasati . tadā nityoddīptā jvalanaśikharāliṅgitatalā
    svagātroṣmocchāsairvamati vasudhā bhasmanikaram .. tālīpatra-
    latāvitānatarubhiḥ śāsvāmṛgānnartayan yoge'smin plavati
    dhvanan suparuṣo vāyuryadā dākṣiṇaḥ . sarvodyogasamunnatāśca
    gajavattālāṅkuśairghaṭṭitāḥ kīnāśā iva mandavārikaṇikā-
    nmuñcanti meghāstadā .. sūkṣmailālavalīlavaṅganicayān
    vyāghūrṇayat sāgare bhānorastamaye plavatyavirato vāyuryadā
    nairṛtaḥ . kṣuttuṣṇābhṛtamānuṣāsthiśakalaprastārabhāracchadā
    mattā pretavadhūrivogracapalā bhūmistadā lakṣyate .. yadā
    reṇūtpātaiḥ pravikaṭasaṭāṭopacapalaḥ pravātaḥ paścārdhe dina-
    karakarāpātasamaye . tadā sasyopetā pravaranṛvarābaddhasamarā
    dharā sthāne sthāneṣvaviratavasāmāṃsarudhirā .. āṣāḍhīparva-
    kāle yadi kiraṇapaterastakālopapattau vāyavyo vṛddhavegaḥ
    plavati ghanaripuḥ pannagādānukārī . jānīṃyādvāridhārā-
    pramuditamuditāṃ muktamaṇḍūkakaṇṭhāṃ sasyodbhāsaikacihnāṃ sukha-
    bahulatayā bhāgyasenāmivorvīm . merugrastamarīcimaṇḍalatale
    grīṣmāvasāne ravau vātyāmīdikadambagandhasurabhirvāyuryadā
    cottaraḥ . vidyudbhrāntisamastakāntikalanāmattāstadā toyadā
    unmattā iva naṣṭacandrakiraṇāṃ gāṃ pūrayantyambubhiḥ ..
    aiśāno yadi śītalo'maragaṇaiḥ saṃsevyamāno bhavet punnā-
    gāgurupārijātasurabhirvāyuḥ pracaṇḍadhvaniḥ . āpūrṇo-
    dakayauvanā vasumatī sampannasasyākulā dharmmiṣṭhāḥ praṇatārayo
    nṛpatayo rakṣanti varṇāṃstadā iti vṛhatsaṃhitāyām ..
    atha vedyakoktā digbhavavāyuguṇāḥ . prāgvāto madhuraḥ kṣāro
    vahnimāndyakaro guruḥ . verasya gauravauṣṇāni karotyapsvoṣa-
    dhīṣu ca .. bhagnotpiṣṭakṣatādyeṣu rāgaśvayathudāhakṛt . sanni-
    pātajvaraśvāsatvagdoṣārśoviṣakramīn .. kopayedāmavātañca
    ghanasaṃghātakāraṇam, .. dākṣiṇo mārutobalyaścakṣuṣyaḥ śasya-
    ghātakaḥ . madhuraścāmladāhī ca kaṣāyānuraso laghuḥ .. rakta-
    pittapraśamanī na ca mārutakopanaḥ . gaṇḍūpadādikīṭānāṃ
    janakaḥ prāṇakārakaḥ, .. pāścimo'gnivapurvarṇabalārogyaviva-
    rddhanaḥ . kaṣāyaḥ śoṣaṇaḥ svaryyo rocano viśado laghuḥ ..
    apāṃ laghutvavaiśadyaśaityavaimalyakārakaḥ . sarvvadravyeṣvabhivyakta-
    prabhāvarasavīryyakṛt .. vraṇasaṃropaṇastvacyo dāhaśothatṛṣā-
    pahaḥ, .. auttaro mārutaḥ snigdho mṛdurmadhura eva ca .
    kaṣāyānurasaḥ śītaḥ sarvadoṣaprakopa(ṇaḥ)naḥ .. kṣīṇakṣata
    viṣārttānāṃ hitodāhatṛṣāpahaḥ . śītādhikaḥ sanīhāraḥ
    sa vidyutstanayitnumān, .. viṣvagvāyuranāyuṣyaḥ prāṇināṃ
    naikadoṣakṛt . sarvarttunindako hantā kṛtyotpātapuraḥsaraḥ
    iti .. tālādivyajanavāyuguṇāḥ . mūrcchādāhatṛṣāsveda-
    śramaghno vyajanānilaḥ . tālavṛntamayo vātastridoṣaśamano
    laghuḥ . vaṃśavyajanajo vāto rūkṣoṣṇo vātapittadaḥ .
    bālavyajanamaujasyaṃ makṣikādīn vyapohati .. māyūrā
    vastrajā vaitrā vātā doṣatrayāpahā iti .

    sūkṣmastu vāyuḥ śarīrasthaḥ prāṇādibhedena daśavidhaḥ daśa-
    vidhakāryya karaṇāt . yathoktam vaidyake
    prāṇo'pānaḥ samānaścodānavyānau ca vāyavaḥ .
    nāgaḥ kūrmmaśca kṛkaro devadatto dhanañjayaḥ .. prāṇastu
    prathamo vāyurnarāṇāmadhipaḥ prabhuḥ . nityamāvāpayet
    sarvvān prāṇināmurasi sthitaḥ .. niḥśvāsocchvāsakaścaiva
    prāṇo jīvaṃ samāśritaḥ . prasārākuñcano vāyuḥ prakāśo
    dhāraṇastathā .. prāṇastvevaṃvidhaṃ kuryyāt prāṇināṃ prāṇa-
    dhārakaḥ . prāṇanaṃ kurute yasmāt tasmāt prāṇaḥ prakī-
    rttitaḥ . prāṇo hi bhagavān īśaḥ prāṇo viṣṇuḥ pitā-
    mahaḥ . prāṇena dhāryyate lokaḥ sarvaṃ prāṇamayaṃ jagat ..
    indriyāṇi pravarttante yāvat prāṇānilo hṛdi . naṣṭe na
    dṛśyate sarvaṃ tasmāt prāṇantu rakṣayet, .. rajjubaddho vathā
    śyeno gato'pyākṛṣyate punaḥ . guṇavaddhastathā jīvaḥ prāṇā-
    pānena kṛṣyate, .. apānayaṃstathāhāraṃ manujānāṃ yato'-
    dhamaḥ . śukramūtravraje vāyurapānastena kīrttitaḥ, .. pītaṃ
    bhakṣitamāghrāta raktaṃ pittakaphānilān . samaṃ nayati
    gātreṣu samāno nāma mārutaḥ .. samāno'gnisamīpasthaḥ
    koṣṭhe ca vāti sarvataḥ . annaṃ gṛhṇāti pacati virecayati
    muñcati .. spandayatyadharaṃ vaktraṃ netragātraprakopa(naḥ)ṇaḥ, .
    udvejayati marmmāṇi udāno nāma mārutaḥ .. vyāno-
    vināmayatyaṅgaṃ vyāno vyādhiprakopa(naḥ)ṇaḥ . prītervinā-
    śakaścāyaṃ vārddhakotpādakastridhā iti ..

    prāṇādīnāṃ sthānāni . śiraso nāsikāgrāntamudāna-
    sthānamucyate . nābheḥ pādatalaṃ yāvadapānasya prakīrttitam ..
    śarīravyāpako vyānaḥ prāṇaḥ sakalanāyakaḥ . udgāre nāga
    ityuktaḥ kūrmmaśconmīlane sthitaḥ .. kṛkaraḥ kṣudhite caiva devadatto
    vijṛmbhite . dhanañjayasthito meḍhre mṛtasyāpi na mañcati ..
    bhūtāvāptistatastasyājāyatendriyagocarāt .. utsāho-
    cchvāsaniḥśvāsaceṣṭā dhātugatiḥ samā . samo mokṣe
    gatimatāṃ vāyoḥ karmmāvikārajam iti sukhabodhaḥ ..
    prāṇādayaśca pañcasūkṣmabhūtarajoguṇebhyaḥ samastebhya utpadyante
    iti vedāntimatam sakalendriyāṇāṃ vyāpāra eva prāṇo na
    padārthāntaramiti sāṃkhyamataṃ vivaraṇaṃ prāṇaśabde dṛśyam .

    udānādīnāṃ karmmaviśeṣā uktā yathā udāno nāma
    yam̐stūrddhvamupaiti pavanottamaḥ . tena bhāṣitagītādipravṛtti-
    kupitastu saḥ .. ūrddhvajatrugatān rīgān vidadhāti
    viśeṣataḥ .. yo vāyuḥ prāṇanāmāsau sukhaṃ gacchati
    dehaghṛk .. so'nnaṃ praveśayatyantaḥ prāṇāṃścāpyavalambate .
    prāyaśaḥ kurute duṣṭo hikkāśvāsādikān gadān ..
    āmapakkāśayacaraḥ samāno vahnisaṃgataḥ . so'nnaṃ pacati
    tajjāṃśca viśeṣān vivinakti hi .. sa duṣṭo vahni-
    māndyātisāragulmān karoti hi . pakvāśayālayo'pānaḥ
    kāle karṣati cāpyayam .. samīraṇaḥ śakṛnmūtraśukragarbhārttavā-
    nyadhaḥ . kruddhastu kurute rogān ghorān vastigudāśrayān ..
    śukradoṣapramehāṃśca vyānāpānaprakopajān . kṛtsnadehacaro
    vyāno rasasaṃvyūhano yataḥ .. svedāsṛksrāvaṇañcāpi pañcadhā
    ceṣṭayatyapi . gatyapakṣepaṇotkṣepanimeṣonmeṣaṇādikāḥ ..
    prāyaḥ sarvvāḥ kriyāstasmin pratibaddhāḥ śarīriṇām .
    prasyandanaṃ codvahanaṃ pūraṇañca virecanam .. dhāraṇañceti
    pañcaitāśceṣṭāḥ proktā nabhasvataḥ . kruddhaḥ sa kurute rogān
    prāyaśaḥ sarvadehagān .. yugapat kupitā ete dehaṃ
    bhindyurasaṃśayam iti ca vaidyake uktam .

    tatra dehasthasya vāyorvikārahetulakṣaṇādikamuktaṃ vaidyake
    vyāyāmādapatarpaṇāt prapatanādbhaṅgāt kṣayājjāgarāt
    vegānāñca vidhāraṇādatiśucaḥ śaityādatitrāsataḥ . rūkṣakṣā
    rakaṣāyatiktakakukairobhiḥ prakopaṃ vrajet vāyurvāridharāgame
    pariṇate cānne'parāhṇe'pi ca .. vikṛtavāyulakṣaṇam .
    ādhmānastambharaukṣyasphuṭanavimathanakṣobhakampapratodāḥ kaṇṭha-
    dhvaṃsāvasādau śramakavilapanaṃ śraṃsaśūlaprabhedāḥ . pāruṣyaṃ
    karṇanādo viṣamapariṇatibhraṃsadṛṣṭipramohā vispandodghaṭṭa-
    nādiglapanamanaśanaṃ tāḍanaṃ pīḍanañca .. nāmonnāmau
    viṣādo bhramapariṣadanaṃ jṛmbhaṇaṃ romaharṣo vikṣepākṣepaśoṣa-
    grahaṇaśuṣiratā chedanaṃ veṣṭanañca . varṇaḥ śyāvo'ruṇo
    vā tṛḍapi ca mahatī svāpaviśleṣasaṅgā vidyāt
    karmmāṇyamūni prakupitapavane syāt kaṣāyo rasaśca .. kiñca
    vadanavirasatā syādvarcasaḥ karkaśatvaṃ bhavati vapuṣi kārśyaṃ
    rātrinidrānivṛttiḥ . tvaci ca paruṣatā syāt syācca
    vaiṣamyamagneriti pavanavikāre lakṣaṇaṃ proktametat .. tat-
    praśamanakāraṇam yathā . rūkṣaḥ śīto laghuḥ sūkṣmaścalo-
    'tha viśadaḥ kharaḥ . viparītaguṇairdravyairmārutaḥ saṃpra-
    śāmyati .. snigdhoṣṇasthiravṛṣyabalyalavaṇasvādvamlatailā-
    tapasnānābhyañjanavastimāṃsamadirāsaṃvāhanonmarddanaiḥ . snigdha-
    svedanirūhaṇopaśamanaḥ snehopanāhādikaṃ pānāhāra-
    vihārabheṣajamidaṃ vātaṃ praśāntaṃ nayet .. ṛtubhedena
    vihārādinā ca tasya prakopapracayapraśamādyuktaṃ yathā grīṣme
    sañcīyate vāyuḥ prāvṛṭkāle prakupyati . prāyeṇopaśamaṃ
    yāti svayameva sabhīraṇaḥ .. śaratkāle vasante ca pittaṃ
    prāvṛḍṛtau kaphaḥ . cayakopaśamāndoṣān vihārāhāra
    sevanaiḥ .. samānairyāntyakāle'pi viparītairviparyyayaḥ iti ..
    narapatijayacaryyoktamanilacakrantu cakraśabde vakṣyate . anā-
    hatacakrasthavāyumaṇḍaṃlavivaraṇaṃ tantroktaṃ ṣaṭcakraśabde
    dṛśyam . taddevatāke svātinakṣatre, aṣṭavasumadhye pañcame vasau
    ca . yarodhruvaḥ somanāmā tathāpo'pyanilo nalaḥ .
    pratyūṣaśca prabhāsaśca vasavo'ṣṭau prakīrttitā iti viṣṇudharmmo0
    purā0 . viṣṇau, tasya prāṇātmanā sarvadehadhāraṇāt tathātvam
    ahaḥ saṃvarttako vahniranilo dharaṇīdhara iti viṣṇu0
    sa0 . śarīrasthe dhātubhede ca . tasya vivaraṇamuktaprāyam .
    pittaṃ paṅguḥ kaphaḥ paṅguḥ paṅgavo maladhātavaḥ . vāyunā
    yatra nīyante tatra varṣanti meghavat .. vāyurāyurbalaṃ vāyu-
    rvāyurdhātā śarīriṇām . vāyurviśvamidaṃ sarvaṃ prabhurvvāyuḥ
    prakīrttitaḥ .. vāhyamaṇḍalacakreṣu yathā rājā praśasyate .
    tathā śarīramadhye'pi vāyurekaḥ paro vibhuriti vaidyakam ..
    doṣadhātumalādīnāṃ netā śīghraḥ samīraṇaḥ .. rajoguṇabhayaḥ
    sūkṣmo rūkṣaśīto laghuścalaḥ .. utsāhocchāsaniḥśvāsaceṣṭā-
    vegapravarttanaiḥ . samyaggatyā ca dhātūnāmindriyāṇāñca pāṭavaiḥ ..
    anugṛhṇātyavikṛto hṛdayendiyacittadhṛk . svaro mṛduryoga-
    vāhī saṃyogādubhayārthakṛt . dāhahṛttejasā yuktaḥ śītakṛt
    somasaṃśrayāt .. vibhāgakaraṇādvāyuḥ pradhānaṃ doṣasaṃgrahaiḥ .
    pakkāśayakaṭīsakthiśrotrāsthisparśanendriyam .. sthānaṃ vātasya
    tatrāpi pakvādhānaṃ viśeṣataḥ iti .

    Index to the Names in the Mahābhārata

    p. 41, col. 1.
    *Anila1 (“Wind”). § 116 (Aṃśāvat.): I, 66, 2582 (one

    of the eight Vasus, son of Prajāpati(?) or Dharma(?) and

    Śvāsā, husband of Śivā, and father of Manojava and Avijñāta-

    gatiḥ), 2589.—§ 485 (Pativratop.): III, 213, 13959.—

    § 615u (Skanda): IX, 45, 2506 (Anilānalau, came to the

    investiture of Skanda).—§ 770 (Ānuśāsanik.): XIII, 151δ,

    7094 (one of the eight Vasus). Cf. Vāyu.

    p. 41, col. 1.
    Anila2 = Śiva, Viṣṇu (1000 names).
    p. 41, col. 1.
    Anila3, a Suparṇa, son of Garuḍa. § 564 (Mātalīyop.):

    V, 101, 3594.

    The Purāṇa Index

    vol. 1, p. 55.
    Anila (I) — The God of Wind invoked.1 A surname of

    Vāyu;2 father of Bhīmasena.3 [Footnote] 1) Bhā. III. 6. 16. [Footnote] 2) Br. II. 25. 12. [Footnote] 3) Vi. IV. 14. 35;

    Bhā. IX. 22. 27.
    vol. 1, p. 55.
    Anila (II) — a Vāsava: married Śivā and had two sons

    — Manojava and Avijñatagati. See Iśāna.

    Br. II. 10. 80; III. 3. 21; M. 5. 21; 203. 3; Vā. 66. 20, 25;

    Vi. I. 15. 110, 114.
    vol. 1, p. 55.
    Anila (III) — The Vāyu Purāṇa narrated by Wind-god

    with samāsa bandhas and rhythm;1 23,000 stanzas.2 [Footnote] 1) Vā. 3. 8. [Footnote] 2) Vā. 104. 7.
    vol. 1, p. 55.
    Anila (IV) — a son of Kṛṣṇa and Mitravindā.

    Bhā. X. 61. 16.

    Puranic Encyclopedia

    p. 42, col. 1.
    ANILA I . One of the Aṣṭa (8) Vasus. His father was

    Dharma and mother Śvāsā. Anila married Śivā and had

    two sons, Manojava and Avijñāti. (M.B., Ādi Parva,

    Chapter 66, Verses 17-25).
    p. 42, col. 1.
    ANILA II . Garuḍa had a son called Anila. (M.B.,

    Udyoga Parva, Chapter 101, Verse 9).
    p. 42, col. 1.
    ANILA III . A word used as a synonym of Śiva. (M.B.,

    Anuśāsana Parva, Chapter 149, Verse 100).
    p. 42, col. 1.
    ANILA IV . A word used as a synonym of Viṣṇu. (M.B.,

    Anuśāsana Parva, Chapter 149, Verse 38).
    p. 42, col. 1.
    ANILA V . A Kṣatriya King. His father, Vṛṣādarbhi

    presented him as Dakṣiṇā to the Saptarṣis (7 sages) at

    a yajña performed by him (father). The King expired

    soon after this. There was then a famine in the country.

    The Saptarṣis, tortured by hunger and thirst got ready

    to prepare food with the corpse of the King. But the

    corpse retained its form and they could not cook food

    with it. (M.B., Anuśāsana Parva, Chapter 96)

    Mahābhārata Cultural Index

    p. 2, col. 2.
    Anila m.: A mythical bird, living in the

    world of Suparṇas 5. 99. 9, 1.

    Born in the kula of Vainateya (Garuḍa),

    in the vaṃśa of Kaśyapa; feeding on serpents;

    marked by śrīvatsa; his deity Viṣṇu; by

    action a Kṣatriya, not obtaining Brahminhood

    because engaged in destroying his kinsmen 5.

    99. 2-8.