Blog
Sanskrit
About
anila
See also
anilaḥ ,
anira .
Sanskrit-English
Sanskrit-French
Sanskrit-German
Sanskrit-Latin
Sanskrit-Sanskrit
Specialized Dictionaries
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 30 .
anila m. (
-laḥ )
1 Air or wind, considered also as a deity.
2 A subordinate deity, forty-nine of whom form a class, ANILAS or winds.
2 One of another class of demigods or Vasus.
4 Wind, as one of the humors of the body.
5 Rheumatism, paralysis, or any affection referred to disorder of the wind.
E. ana to breathe, ilaṭ aff. f. (-lī ) The fifteenth Nakṣatra or lunar mansion. See svāti .
E. anila and the fem. termination: the wind being the ruling deity of the constellation.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 25, col. 1 .
a-nila (laḥ) 1. m. Air or wind. f. (lī ) 15th lunar mansion.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 82, col. 1 .
anila m. (
-laḥ )
1 Wind, viz.
a. (in its usual acceptation) the
motion of air; b. the deity of wind; c. one of the eight
Maruts, and in this sense distinct from māruta, vāyu &c.
(see marut ); d. one of the eight Vasus (see vasu ); e. (in the
plural anilāḥ ) a class of the Gaṇadevatās, comprising
forty-nine Anilas; f. (in medicine) one of the three Rasas
or temperamental elements of the body (see rasa ), subdi-
vided into prāṇa, udāna, samāna, vyāna and apāna; in this
sense used synonymously with māruta, vāta, vāyu, samīraṇa
and other words meaning wind; g. (in the terminology of
the Upanishads) the exterior wind or the surrounding air,
in distinction from vāyu or prāṇa, the vital air of the body.
2 A proper name of a. a son of Tansu and father of Du-
shwanta; b. a Rākṣasa; c. a Ṛṣi, author of a vaidik
hymn; d. (in the mythology of the Jainas) the seventeenth
Arhat of the past Utsarpiṇī. 3 (In arithmetic, sometimes
used to denote) the numeral 49 (there being forty-nine
Anilas). 4 A mystic denomination of the letter ya . E. an,
uṇ. aff. ilac .
Benfey Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 20, col. 1 .
anila an + ila, m. 1. Wind.
2. The deity of wind, Man. 5, 96. 3. Wind
as one of the humors of the body. 4.
A proper name.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 30, col. 3 .
anila anila, as, m. (fr. rt.
an, cf. Irish
anal), air or wind, considered also as a deity; one of
the subordinate deities, forty-nine of whom form the
class of Anilas or winds; one of the eight demi-gods,
called Vasus; wind, as one of the humors or
rasas of
the body; rheumatism, paralysis, or any affection re-
ferred to disorder of the wind; N. of a Ṛṣi and
other persons; the letter
y; the number forty-nine;
(
ī ), f. the fifteenth Nakṣatra (?).
—Anila-kumāra, ās,
m. pl. among the Jainas, a class of deities.
—Anila-ghna,
as, ī, am, or
anila-han, hā, -ghnī, ha, or
anila-hṛt,
t, t, t, or
anilāpaha (°la-ap°), as, ā, am, curing dis-
orders arising from wind.
—Anila-ghnaka, as, m. a
large tree (Terminalia Belerica).
—Anila-paryaya or
anila-paryāya, as, m. pain and swelling of the eye-
lids and outer parts of the eye.
—Anila-prakṛti, is,
is, i, having an airy or windy nature.
—Anila-vyādhi,
is, m. derangement of the (internal) wind.
—Anila-
sakha, as, m., N. of fire (the friend of wind).
—Anilātmaja (°la-āt°), as, m. the son of the wind,
Hanumat or Bhīma.
—Anilāntaka (°la-an°), as, m.,
N. of a plant, Iṅgudī or Aṅgāra-puṣpa (wind-de-
stroying).
—Anilāmaya (°la-ām°), as, m. morbid
affection of the wind, flatulence, rheumatism.
—Anilā-
yana (°la-ay°), am, n. way or course of the wind.
—Anilāśin (°la-āś°), ī, inī, i, fasting, lit. feeding
on the wind.
Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary
☞
p. 116, col. 1 .
anila, m. wind. [
√an, 1189.]
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 19 .
anila m. wind (also in the body); the god of wind.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 15, col. 1 .
anila án-ila, m. wind; Vāyu; vital air (one of the 3 humours of the body); N. of a Rākṣasa .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 30, col. 1 .
ánila m. (√
an cf. Irish
anal ), air or wind
☞
p. 30, col. 1 .
the god of wind
☞
p. 30, col. 1 .
one of the forty-nine Anilas or winds
☞
p. 30, col. 1 .
one of the eight demi-gods, called Vasus
☞
p. 30, col. 1 .
wind as one of the humors or rasas of the body
☞
p. 30, col. 1 .
rheumatism, paralysis, or any affection referred to disorder of the wind
☞
p. 1311, col. 3 .
☞
p. 30, col. 1 .
N. of a Ṛṣi and other persons
☞
p. 30, col. 1 .
the letter y
☞
p. 30, col. 1 .
the number forty-nine.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 25, col. 2 .
anila m. (-laḥ )
1. Air or wind considered also as a deity.
2. A subordinate deity, forty-nine of form whom a class, ANILAS or winds.
3. One of another class demigods or Vasus.
4. Wind, as one of the humors of the body.
5. Rheumatism, paralysis, or any affection referred to dis- order of the wind.
E. ana to breathe, ilaṭ aff.
f. (-lī ) The fifteenth Nakshatra or lunar mansion. See svāti .
E. anila and the fem. termination: the wind being the ruling deity of the constellation.
Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 22, col. 1 .
anila anila m. (an) souffle, vent.
Np. un des Maruts; un des Vasus.
F. anili, le 15e astérisme lunaire ou nakṣatra.
anilasakha m. (sakhi ami) le feu.
Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 32, col. 2 .
anila- m. vent; dieu du vent;
n. d'un Rākṣasa.
°saṃbhava- °sārathi- m. feu et dieu du feu
anilātmaja- m. Bhīma.
anilāśana- m. serpent.
anilāhati- f. coup de vent.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 192 .
anilá (von 2.
an )
Uṇ. 1, 54.
ánila VS. 40, 15.
aníla ŚAT. BR. 14, 8, 31. m.
1) Wind AK. 1, 1, 1, 57. 3, 2, 45. H. 1106. MED. l. 57. VS. 40, 15. = ĪŚOP. 17. ŚAT. BR. 14, 8, 3, 1. = BṚH. ĀR. UP. 5, 15, 1. ŚVETĀŚV. UP. 2, 11. M. 4, 102. 6, 31. 11, 236. 12, 120. DRAUP. 6, 6. ŚĀK. 171. MEGH. 20.57. 96. ṚT. 1, 8 (pl.). jalakṣīraghṛtānilān - uṣṇān heisse Dämpfe von Wasser, Milch und geklärter Butter M. 11, 214. KULL. : uṣṇodakam, uṣṇaghṛtam, uṣṇavāyum .
— 2) der Gott des Windes M. 5, 96. 7, 4. 8, 86. R. 1, 1, 6. Wird sowohl unter den Marut ( MIT. 142, 13.), als unter den Vasu ( MED. l. 57. HARIV. 152. VP. 120.) aufgeführt. Die anilāḥ bilden eine besondere Klasse von Göttern (49 an der Zahl) AK. 1, 1, 1, 5; vgl. anilakumāra .
— 3) die organische Luft , einer der 3 Grundsäfte des Leibes, für dessen Bezeichnung übrigens viele gleichbedeutende Namen dienen, z. B. vāyu, vāta, māruta, samīraṇa, mātariśvan u.s.w. SUŚR. 1, 250, 4. 6. 257, 5. 2, 33, 17. u. s. w. Mittel, welche den Krankheiten dieses Lebenselements wehren, heissen anilaghna 1, 226, 8. anilahan 198, 17. 2, 33, 9. anilahṛt 138, 9. anilāpaha 1, 232, 12. u. dergl.
— 4) N. pr.
a) der 17te Arhant der vergangenen Utsarpiṇī H. 52.
— b) ein Sohn Taṃsu's und Vater Duṣyanta's VP. 448.
— c) ein Rakṣas R. 5, 27, 23.
— 5) mystische Bezeichnung des Buchstabens ya Ind. St. II, 316.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 48, col. 3 .
ánila m.
— 1) Wind 104,5. 219,11.
— 2) der Gott des Windes 76,24. 219,21. Wird zu den Marut und zu den Vasu gezählt. *Pl. eine best. Klasse von Göttern (49 an der Zahl).
— 3) der Wind im Körper (einer der drei Rasa desselben).
— 4) mystische Bez. des Lautes j.
— 5) N.pr.
— a) eines Sohnes des Tamsu VP. 4,19,2.
— b) *des 17ten Arhant's der vergangenen Utsarpinī.
— c) eines Rākṣasa.
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 13, col. 2 .
anila m. Wind (auch im Körper) ; Gott des Windes.
Bopp Glossarium Sanscritum
☞
p. 9, col. 2 .
anila m. (r. an spirare s. ila ) ventus. DR. 6. 6.
Abhidhānaratnamālā of Halāyudha
☞
p. 10 .
anila; pavanaḥ śvasano vāyurmarudanilo māruto jagatprāṇaḥ . pṛṣadaśvaḥ pavamānaḥ prabhañjanaḥ sparśano vātaḥ .. 75 .. nabhasvānmātariśvā ca samīraśca samīraṇaḥ . sadāgatirgandhavaho hariḥ prokto mahābalaḥ .. 76 .. 1.1.1.75
Vācaspatyam
☞
p. 164, col. 1 .
anila pu0 anityanena ana —
ilac . vāyau, tenaiva sarveṣāṃ prāṇadhāraṇāttattvam . “
taptakṛcchraṃ caran vipro jalakṣīra- ghṛtānilān ”
iti somāgnyarkānilendrāṇāṃ vittāppatyoryamasya ceti ”
manuḥ . “
sa sakhā dīpa ivānilāhata ”
iti kumā0 . anilaśca māyāsahakṛtena brahmaṇā viyadutpādya tadrūpāviṣṭena tatodaśāṃśata utpāditaḥ dravyabhedaḥ “
tasmādetasmādvā ātmana ākāśaḥ saṃbhūtaḥ ākāśāt vāyuḥ vāyoragnirityādi- śrutiḥ, sa ca svābhāvikaśoṣasparśagativegākhyaguṇavān viyata utpannatvāt śabdaguṇavāṃśca . yathoktaṃ pañcadaśyāṃ “
māyā satyekadeśasthā yathā tatraikadeśagam . viyat, tatrā- pyekadeśagato vāyuḥ prakalpitaḥ . śoṣasparśogatirvego vāyu- dharmmā ime matāḥ . trayaḥ svabhāvāt sanmāyāvyobhrāṃ ye te'pi vāyugāḥ . vāyurastīti sadbhāvaḥ, satovāyau pṛthakkṛte . nistatvarūpo māyāyāḥ svabhāvo viyatodhvani- riti “
purāṇoktaṃ tāratamyaṃ daśāṃśe bhūtapañcake ”
iti ca . tadāviṣṭenaiva brahmaṇā vahnirutpādita iti vedāntimatam sāṃkhyamate satu sparśatanmātrādutpannaḥ . vaiśeṣikanaye tu sparśa, saṃkhyā, parimāṇa, pṛthaktvasaṃyogavibhāgaparatvāparatvavega- guṇako'nilaḥ īśvarādeva adṛṣṭavaśādutpadyate iti bhedaḥ sa ca sthūlaḥ sūkṣmaśca . tatra sthūlaḥ saptavidhaḥ saptaskandhā- śritaḥ yathoktaṃ siddhāntaśiramaṇau “
bhūvāyurāvaha iha prava- hastadūrdhvaḥ syādudvahastadanu saṃvahasaṃjñakaśca . anyastato- 'pi suvahaḥ paripūrvako'smādvāhyaḥ parāvaha ime pavanāḥ prasiddhāḥ . bhūmervahirdvādaśayojanāni bhūvāyuratrāmbudavi- dyudādyam . tadūrdhvago yaḥ pravahaḥ sa nityaṃ pratyaggati- stasya tu madhyasaṃsthā . nakṣatrakakṣā khacaraiḥ sameto yasmā- datastena samāhato'yam . bhapañjaraḥ khecaracakrayukto bhramatya- jasra pravahānilena iti ”
. bhūvāyau vidyudādaya utpadyante ityuktam teṣāṃ svarūpādi taṭṭīkāyāmuktaṃ śrīpativākyena . “
nirghātolkāghanasuradhanurvidyudantaḥ kuvāyoḥ saṃdṛśyante khana- garapurīveṣapūrvvaṃ tathānyat ”
iti . tatra vidyutaḥ . “
sujala- jaladhimadhye vāḍavo'gniḥ sthito'smāt salilabharanimagnā- dutthitā dhūmamālāḥ . viyati pavananotāḥ sarvatastā dravanti dyumaṇikiraṇataptā vidyutastatsphuliṅgāḥ ”
. karakāḥ .. “
uddhūtaiḥ pāṃsubhirbhūmeḥ pracaṇḍapavanoccayāt . meghamaṇḍalamā- nītairmālinyaparivarjitaiḥ . miśraṇājjalavindūnāṃ piṇḍabhāvo bhavediha . dṛṣadvannipatantyete dravante ca punaḥ kṣitau ”
. vidyu- tpātasaṃbhavastu . “
akasmādvaidyutaṃ tejaḥ pārthivāṃśakamiśri- tam . vātyāvadbhramadāghāte pratikūlānukūlayoḥ . vāyvostat patati prāyo hyakālaṃ prāpya varṣaṇe . yataḥ prāvṛṣi naivete pāṃsavaḥ prasaranti hi . tat tredhā pārthivaṃ cāpyaṃ taijasaṃ, tattadutthitaḥ . gato nirjharadāhaiśca bhūmisthairanubhūyate ”
. indradhanuḥ . “
sūryyasya vividhavarṇāḥ pavanena vidhaṭṭitāḥ karāḥ sābhre . viyati dhanuḥsaṃsthānā ye dṛśyante tadindra- dhanuḥ, . pariveṣaḥ . “
saṃmūrcchitā ravīndvoḥ kiraṇāḥ pavanena maṇḍalībhūtāḥ . nānāvarṇākṛtayastanvabhre vyobhri pariveṣaḥ ”
. ulkā . “
yāsāṃ gatirdivi bhavedgaṇitena gamyāstāstārakāḥ sakalakhecarato'tidūre . tiṣṭhanti yā aniyatodgatayaśca tārāścandrādadho hi nivasanti tadāśritāstāḥ . śītāṃśuva- jjalamayāstapanāt sphuranti tāścāvahapravahamārutasaṃdhi- saṃsthāḥ . pūrbānilaistimitabhāvamupāgate'smiṃstārāḥ patanti kuhacidgurutāvaśena ”
. atha rajaḥsaṃhatiḥ . “
varṣānte nirjalā meghā vāyunā viralīkṛtāḥ . īṣadbāṣpāvaśeṣāstu patanti vasudhātale . dhūmāvayavarūpaistaiśchādyante girayo drumāḥ . rāmārāmādayaste tu punararkāṃśuśobhitāḥ . bhūvāyunā viśī- rṇāstu vilīyante nabhastale . tadrajaḥsaṃhatirdhenumahiṣī- kṣīranāśakṛt ”
. saṃdhyārāgaḥ . “
bhūmyutthitai rajīdhūmairdi- gantavyomni saṃsthitaiḥ . sūryyālpakiraṇairmiśrairāruṇyamava- bhāsate . viralāvayavaṃ vastu yaddṛṣṭervyavadhāyakam . tenā- bhramaruṇībhūtaṃ dṛśyate śakracāpavat . saṃdhyārāgaḥ sa vijñeyo dinādau ca dinātyaye . rākāyāṃ tu niśāvaktre tathaivendu- karodyame ”
iti . tadadhiṣṭhātṛdehotpattirmanvantarabhedena vāmanapurāṇādau darśitā yathā “
pulastya uvāca . praviśya jaṭharaṃ śuddhodaityamātuḥ purandaraḥ . dadarśorddhvamuhaṃ vālaṃ kaṭinyastakaraṃ mahat .. tenaiva garbhaṃ ditijaṃ vajjeṇaṃ śata- parvaṇā . ciccheda saptadhā brahman! sa ruroda suvisvaram . śakro'pi prāha mā mūḍha! rudasveti saghargharam . ityevamuktvā caikaikaṃ bhūyaściccheda saptadhā .. te jātā maruto nāma devādityāḥ śatakratoḥ . māturevāpacāreṇa balavīryyapura- skṛtāḥ iti .. “
yadamī bhavatā proktā marutoditi sambhavāḥ . tat kena pūrvvamāsan vai marunmārgeṇa kathyatāmiti ”
nārad- praśne pulastyoktiḥ . “
śrūyatām pūrvvamarutāmutpattiṃ kathayāmi te . svāyambmubaṃ samārabhya yāvanmanvantaraṃ tvidam .. svāvambhu- vasya putro'bhūnmanornāma priyavrataḥ . tasyāsīt savano nāma putrastrailokyapūjitaḥ .. khamutpapātātha sa kāmacārī samaṃ mahiṣyā vasumānaputryā . rarāma tanvyā saha kāma- cārī tato'mbarāt prācyavatāsya śukram .. patibhiḥ sa- manujñātāḥ papuḥ puskarasaṃsthitam . taṃ śukraṃ pārthivendrasya manyamānāstadāmṛtam .. pītamātreṇa śukreṇa pārthivendro- bhadbhavena ca . brahmatejovihīnāstā jātāḥ patnyastapa- svinām .. suṣuvuḥ sapta tanayāṃste rudanto'tha bhairavam . teṣāṃ ruditaśabdena sarvvamāpūritaṃ jagat .. athājagāma bhagavān brahmalokāt pitāmahaḥ . samabhyetyābravīdbālān mā rudadhvaṃ mahābalāḥ! .. maruto nāma yūyaṃ vai bhaviṣyadhvaṃ viyaccarāḥ . ityevamuktvā deveśo brahmā lokapitāmahaḥ .. tānādāya viyaccārī mārutānādideśa ha . te cāsan marutaścādyā manoḥ svāyambhuvāntare ”
.. svārociṣe tu maruto vakṣyāmi śṛṇu nārada! . svārociṣasya putraśca śrīmānāsīt kratudhvajaḥ .. tasya putrābhavan sapta saptārcciḥpratimā mune! . tapo'rthaṃ te gatāḥ śailaṃ mahāmeruṃ nabhaścarāḥ .. ārā- dhayanto brāhmaṇaṃ padamaindramathepsavaḥ . tato vipaścinnāmā sa sahasrākṣo bhayāturaḥ .. pṛtanāmapsaromukhyāṃ prāha nārada! vākyavit . yathā hi tapaso vighnaṃ teṣāṃ bhavati sundari! .. tathā kuruṣva mā teṣu, siddhirbhavatu vai yathā . ityevamuktā śakreṇa pṛtanā rūpaśālinī .. tatrājagāma tvaritā yatra tapyanti te tapaḥ . āśramasyāvidūre tu nadī- mandodavāhinī .. tasyāṃ snātuṃ samāyātāḥ sarvvaeva saho- darāḥ . sā tu snātuṃ sucārbaṅgī tvavatīrṇā mahānadīm .. dadṛśuste nṛpāḥ snātuṃ tataścakṣubhire mune! . teṣāñca prācyavat śukraṃ, tat papau jalacāriṇī .. śaṅkhinī grāhamukhyasya mahāśaṅkhasya vallabhā . te vai viniṣṭatapaso jagmū rājyantu paitṛkam .. atho bahutithe kāle sā grāhī śaṅkharūpiṇī . samuddhṛtā mahājālairmatsyabandhena mānino .. sa tāṃ dṛṣṭvā mahāśaṅkhi sthalasthāṃ matsya- jīvanaḥ . nivedayāmāsa tadā kratudhvajasuteṣu vai .. tathā- bhyetya mahātmāno yogino yogadhāriṇaḥ . nītvā svama- ndiraṃ sarve puravyāpyāṃ samutsṛjan .. tataḥ kramācchaṅkṣinī- sā suṣuve sapta vai śiśūn . jātamātreṣu putreṣu mokṣa- bhāvamagācca sā .. amātṛpitṛkā bālā jalamadhya vicāriṇaḥ . stanyārthino vai rurudurathābhyāgāt pitā- mahaḥ .. mā rudadhvamiti prāha maruto nāma puttrakāḥ! . yūyaṃ devā bhaviṣyadhvaṃ vāyavo'mbaracāriṇaḥ .. ityevamuktvā- thādāya sarvvāṃstān daivatān prati . niyojya ca maru- nmārge vairājabhavanaṃ gataḥ .. evamāsaṃśca maruto manoḥ svārociṣāntare . auttame maruto ye ca tān śṛṇuṣva tapodhana! .. auttamasyānvavāye ca rājāsīnniṣadhādhipaḥ . vapuṣmāniti vikhyāto vapuṣā bhāskaropamaḥ .. tasya puttro gaṇaśreṣṭho jyotiṣmān dhārmmiko'bhavat . sa puttrārthī tapa- stepe nadīṃ mandākinīmanu .. tasya bhāryyā ca suśroṇī devācāryya- sutā śubhā . tapaścaraṇayuktasya babhūva paricārikā .. tejo- yuktā sucārvvaṅgī dṛṣṭā saptarṣibhirvvane . tāṃ tathā cāru sarvvāṅgīṃ dṛṣṭvātha tapasā kṛśām . papracchustapaso hetu- ntasyāstadbharttureva ca . sā'bravīttanayārthāya āvābhyāṃ vai tapaḥ kriyā .. te cāsyai varadā brahman! jātāḥ sapta maha- rṣayaḥ . vrajadhvaṃ tanayāḥ sapta bhaviṣyanti na saṃśayaḥ .. yuvayo rguṇasaṃyuktā maharṣīṇāṃ prasādataḥ . ityevamuktvā jagmuste sarva eva maharṣayaḥ .. so'pi rājarṣiragamat sabhāryyo nagaraṃ nijam . tato vahutithe kāle sā rājño mahiṣī priyā .. avāpa garbhaṃ tanvaṅgī tasmāt nṛpatisattamāt . gurviṇyāmatha bhāryyāyāṃ mamārāsau narādhipaḥ .. sā cāpyā- roḍhumicchantī bharttāraṃ vai pativratā . nivāritā tadā- mātyairna tathāpi vyatiṣṭhata .. taṃ samāliṅgya bharttāraṃ citāyā- māruroha sā . tato'gnimadhyāt salile māṃsapeśyapata- nmune! .. sāmbhasā sukhaśītena saṃsiktā saptadhā'bhavat . te'jāyantātha maruta auttamasyāntare manoḥ .. tāmasasyā- ntare ye ca maruto'pyabhavan purā . tānahaṃ kīrttayiṣyāmi gītanṛtyakalipriya! .. tāmasasya manoḥ puttra ṛtadhvaja iti śrutaḥ . sa puttrārthī juhāvāgnau svamāṃsaṃ rudhiraṃ tathā .. asthīni roma keśāṃśca snāyumajjāyakṛdvraṇam . śukraṃ ca vitraso rājā sutārthī ceti naḥ śrutam .. saptārccirmadhyācca tataḥ śukrapātādanantaram . mā mā kṣipa- svetyasarat śabdaḥ so'pi nṛpo mṛtaḥ .. tatastasmāddhutavahāt sapta tattejasopamāḥ . śiśavaḥ samajāyanta te rudantaśca tanmune! .. teṣāntu dhvanimākarṇya bhagavān padmasambhavaḥ . samāgamya nivāryyātha sa cakre marutaḥ sutān .. te tvāsa- nmaruto brahmam̐ stāmase devatāgaṇāḥ . ye'bhavanraivate tāṃśca śṛṇuṣva tvaṃ tapodhana! .. revatasyānvavāye tu rājāsīdiṣu- jidbalī . ripujinnāma sa khyāto na tasyāsīt sutaḥ kila .. sa samārādhya tapasā bhāskaraṃ tejasāṃ nidhim . avāpa kanyāṃ suratiṃ tāṃ pragṛhya gṛhaṃ yayau .. tasyāṃ pitṛgṛhe brahman! vasatyāñca pitā mṛtaḥ . sāpi duḥkha- parītāṅgī svāṃ tanuṃ tyaktumudyatā .. tatastāṃ vārayāmāsu- rṛṣayaḥ sapta mānasāḥ . tasyāmāsaktacittāstu sarvva eva tapodhanāḥ .. apārayantī tadduḥkhaṃ prajjvālyāgniṃ viveśa ha . te cāpaśyanta ṛṣayastaccittā bhāvitāstathā .. tāṃ mṛtāṃ ṛṣayo dṛṣṭvā kaṣṭaṃ kaṣṭeti vādinaḥ . prajagmurjvalanāccāpi saptājāyanta dārakāḥ .. te ca mātrā vinā bhūtā rurudu- stān pitāmahaḥ . nivārayitvā kṛtavān lokanātho maru- dgaṇān .. revatasyāntare jātā maruto'mī tapodhana! . śṛṇuṣva kīrttayiṣyāmi cākṣuṣasyāntare manoḥ .. āsīnmāṅkīti vikhyāto tapasvī satyavāk śuciḥ . saptasārasvate tīrthe so- 'tapyata mahattapaḥ .. vighnārthaṃ tasya tapaso devāḥ sampraiṣayan badhūm . sā cābhyetya nadītīraṃ kṣobhayāmāsa bhāvinī .. tato- 'sya prācyavacchukraṃ saptasārasvate jale . tāṃ caivāpyaśapanmūḍhāṃ munirmmāṅkaniko badhūm .. gacchālajje'timūḍhe! tvaṃ pāpa- syāsya phalaṃ mahat . vidhvaṃsayiṣyati hayo bhavatīṃ yajña- saṃsadi .. evaṃ śaptvā ṛṣiḥ śrīmān jagāmātha svamāśra- mam . svarasvatībhyaḥ saptabhyaḥ sapta vai maruto'bhavan . ete tavoktā marutaḥ purā yathā jātā viyadvyāptikarā maharṣe! . yeṣāṃ śrute janmani pāpahānirbhavecca dharmmābhyudayo mahānvai ”
.. ataḥparaṃ pravakṣyāmi maruto'gnīn pitṝn grahān . āvaho nivahaścaiva udvahaḥ saṃvahastathā .. vivahaḥ pravahaścaiva pari- vāhastathaiva ca . antarīkṣe ca vāhye te pṛthaṅmārgavicā- riṇaḥ .. mahendrapravibhaktāṅgā marutaḥ sapta kīrttitāḥ . sūryyāgniśca śucirnāmā vaidyutaḥ pāvakaḥ smṛtaḥ .. nirmathya pacamāno'gnistrayaḥ proktā ime'gnayaḥ . agnīnāṃ puttra- pauttrāśca catvāriṃśannavaiva tu . marutāmapi sarveṣāṃ bijñeyāḥ sapta saptakā iti ”
.. teṣāṃ nāmānyuktāni vahnipurāṇe yathā “ekajyotiśca dvijyotistrijyotirjyotireva ca . eka- śakro dviśakraśca triśakraśca mahābalaḥ .. indraśca gatya- dṛśyaśca tataḥ patisakṛtparaḥ . mitaśca sammitaścaiva sumi- taśca mahābalaḥ .. ṛtajit satyajiccaiva suṣeṇaḥ senaji- ttathā . antimitro'namitraśca purumitro'parājitaḥ .. ṛtaśca ṛtavāhaśca dharttā ca dharuṇo dhruvaḥ . vidhāraṇo nāma tathā devadevo mahābalaḥ .. īdṛkṣaścāpyadṛkṣaśca ete daśa mitāśinaḥ . vratinaḥ prasadṛkṣaśca sabharaśca mahāyaśāḥ .. dhātā durgodhitirbhīmastvabhiyuktastvapāt sahaḥ . ghutirghapuranāyyo'tha vāsaḥ kāmo jayo virāṭ .. ityekonāśca pañcāśanmarutaḥ pūrvvamambhavāḥ iti ” .. evañca anilasya ūnapañcāśadbhedavattvena saptabhedavattvena ca gaṇadevatātvam ayañcānilādhiṣṭhātā dik- pālabhedaḥ tasya ca gandhavatīnāmikā purī meroḥ śṛṅgevaruṇa- kuverapurayormadhye'sti . tasya pūrvvādidigbhedena vahanabhedena “ca śubhāśubhasūcakatvamuktaṃ “pūrvvaḥ pūrvasamudravīciśikharaprasphāla- nāghūrṇitaścandrārkāṃśusaṭābhighātakalito vāyuryadākāśataḥ . naikāntasthitanīlameghapaṭalāṃ śāradyasaṃvardhitāṃ vāsantotkaṭa- sasyamaṇḍitatalāṃ vidyāttadā medinīm .. yadāgneyo vāyu- rmalayaśikharāsphālanapaṭuḥ plavatyasminyoge bhagavati pataṅge pravasati . tadā nityoddīptā jvalanaśikharāliṅgitatalā svagātroṣmocchāsairvamati vasudhā bhasmanikaram .. tālīpatra- latāvitānatarubhiḥ śāsvāmṛgānnartayan yoge'smin plavati dhvanan suparuṣo vāyuryadā dākṣiṇaḥ . sarvodyogasamunnatāśca gajavattālāṅkuśairghaṭṭitāḥ kīnāśā iva mandavārikaṇikā- nmuñcanti meghāstadā .. sūkṣmailālavalīlavaṅganicayān vyāghūrṇayat sāgare bhānorastamaye plavatyavirato vāyuryadā nairṛtaḥ . kṣuttuṣṇābhṛtamānuṣāsthiśakalaprastārabhāracchadā mattā pretavadhūrivogracapalā bhūmistadā lakṣyate .. yadā reṇūtpātaiḥ pravikaṭasaṭāṭopacapalaḥ pravātaḥ paścārdhe dina- karakarāpātasamaye . tadā sasyopetā pravaranṛvarābaddhasamarā dharā sthāne sthāneṣvaviratavasāmāṃsarudhirā .. āṣāḍhīparva- kāle yadi kiraṇapaterastakālopapattau vāyavyo vṛddhavegaḥ plavati ghanaripuḥ pannagādānukārī . jānīṃyādvāridhārā- pramuditamuditāṃ muktamaṇḍūkakaṇṭhāṃ sasyodbhāsaikacihnāṃ sukha- bahulatayā bhāgyasenāmivorvīm . merugrastamarīcimaṇḍalatale grīṣmāvasāne ravau vātyāmīdikadambagandhasurabhirvāyuryadā cottaraḥ . vidyudbhrāntisamastakāntikalanāmattāstadā toyadā unmattā iva naṣṭacandrakiraṇāṃ gāṃ pūrayantyambubhiḥ .. aiśāno yadi śītalo'maragaṇaiḥ saṃsevyamāno bhavet punnā- gāgurupārijātasurabhirvāyuḥ pracaṇḍadhvaniḥ . āpūrṇo- dakayauvanā vasumatī sampannasasyākulā dharmmiṣṭhāḥ praṇatārayo nṛpatayo rakṣanti varṇāṃstadā ” iti vṛhatsaṃhitāyām .. atha vedyakoktā digbhavavāyuguṇāḥ . “prāgvāto madhuraḥ kṣāro vahnimāndyakaro guruḥ . verasya gauravauṣṇāni karotyapsvoṣa- dhīṣu ca .. bhagnotpiṣṭakṣatādyeṣu rāgaśvayathudāhakṛt . sanni- pātajvaraśvāsatvagdoṣārśoviṣakramīn .. kopayedāmavātañca ghanasaṃghātakāraṇam, .. dākṣiṇo mārutobalyaścakṣuṣyaḥ śasya- ghātakaḥ . madhuraścāmladāhī ca kaṣāyānuraso laghuḥ .. rakta- pittapraśamanī na ca mārutakopanaḥ . gaṇḍūpadādikīṭānāṃ janakaḥ prāṇakārakaḥ, .. pāścimo'gnivapurvarṇabalārogyaviva- rddhanaḥ . kaṣāyaḥ śoṣaṇaḥ svaryyo rocano viśado laghuḥ .. apāṃ laghutvavaiśadyaśaityavaimalyakārakaḥ . sarvvadravyeṣvabhivyakta- prabhāvarasavīryyakṛt .. vraṇasaṃropaṇastvacyo dāhaśothatṛṣā- pahaḥ, .. auttaro mārutaḥ snigdho mṛdurmadhura eva ca . kaṣāyānurasaḥ śītaḥ sarvadoṣaprakopa(ṇaḥ)naḥ .. kṣīṇakṣata viṣārttānāṃ hitodāhatṛṣāpahaḥ . śītādhikaḥ sanīhāraḥ sa vidyutstanayitnumān, .. viṣvagvāyuranāyuṣyaḥ prāṇināṃ naikadoṣakṛt . sarvarttunindako hantā kṛtyotpātapuraḥsaraḥ ” iti .. tālādivyajanavāyuguṇāḥ . mūrcchādāhatṛṣāsveda- śramaghno vyajanānilaḥ . tālavṛntamayo vātastridoṣaśamano laghuḥ . vaṃśavyajanajo vāto rūkṣoṣṇo vātapittadaḥ . bālavyajanamaujasyaṃ makṣikādīn vyapohati .. māyūrā vastrajā vaitrā vātā doṣatrayāpahā ” iti .
sūkṣmastu vāyuḥ śarīrasthaḥ prāṇādibhedena daśavidhaḥ daśa- vidhakāryya karaṇāt . yathoktam vaidyake “prāṇo'pānaḥ samānaścodānavyānau ca vāyavaḥ . nāgaḥ kūrmmaśca kṛkaro devadatto dhanañjayaḥ .. prāṇastu prathamo vāyurnarāṇāmadhipaḥ prabhuḥ . nityamāvāpayet sarvvān prāṇināmurasi sthitaḥ .. niḥśvāsocchvāsakaścaiva prāṇo jīvaṃ samāśritaḥ . prasārākuñcano vāyuḥ prakāśo dhāraṇastathā .. prāṇastvevaṃvidhaṃ kuryyāt prāṇināṃ prāṇa- dhārakaḥ . prāṇanaṃ kurute yasmāt tasmāt prāṇaḥ prakī- rttitaḥ . prāṇo hi bhagavān īśaḥ prāṇo viṣṇuḥ pitā- mahaḥ . prāṇena dhāryyate lokaḥ sarvaṃ prāṇamayaṃ jagat .. indriyāṇi pravarttante yāvat prāṇānilo hṛdi . naṣṭe na dṛśyate sarvaṃ tasmāt prāṇantu rakṣayet, .. rajjubaddho vathā śyeno gato'pyākṛṣyate punaḥ . guṇavaddhastathā jīvaḥ prāṇā- pānena kṛṣyate, .. apānayaṃstathāhāraṃ manujānāṃ yato'- dhamaḥ . śukramūtravraje vāyurapānastena kīrttitaḥ, .. pītaṃ bhakṣitamāghrāta raktaṃ pittakaphānilān . samaṃ nayati gātreṣu samāno nāma mārutaḥ .. samāno'gnisamīpasthaḥ koṣṭhe ca vāti sarvataḥ . annaṃ gṛhṇāti pacati virecayati muñcati .. spandayatyadharaṃ vaktraṃ netragātraprakopa(naḥ)ṇaḥ, . udvejayati marmmāṇi udāno nāma mārutaḥ .. vyāno- vināmayatyaṅgaṃ vyāno vyādhiprakopa(naḥ)ṇaḥ . prītervinā- śakaścāyaṃ vārddhakotpādakastridhā iti ..
prāṇādīnāṃ sthānāni . “śiraso nāsikāgrāntamudāna- sthānamucyate . nābheḥ pādatalaṃ yāvadapānasya prakīrttitam .. śarīravyāpako vyānaḥ prāṇaḥ sakalanāyakaḥ . udgāre nāga ityuktaḥ kūrmmaśconmīlane sthitaḥ .. kṛkaraḥ kṣudhite caiva devadatto vijṛmbhite . dhanañjayasthito meḍhre mṛtasyāpi na mañcati .. bhūtāvāptistatastasyājāyatendriyagocarāt .. utsāho- cchvāsaniḥśvāsaceṣṭā dhātugatiḥ samā . samo mokṣe gatimatāṃ vāyoḥ karmmāvikārajam ” iti sukhabodhaḥ .. prāṇādayaśca pañcasūkṣmabhūtarajoguṇebhyaḥ samastebhya utpadyante iti vedāntimatam sakalendriyāṇāṃ vyāpāra eva prāṇo na padārthāntaramiti sāṃkhyamataṃ vivaraṇaṃ prāṇaśabde dṛśyam .
udānādīnāṃ karmmaviśeṣā uktā yathā “udāno nāma yam̐stūrddhvamupaiti pavanottamaḥ . tena bhāṣitagītādipravṛtti- kupitastu saḥ .. ūrddhvajatrugatān rīgān vidadhāti viśeṣataḥ .. yo vāyuḥ prāṇanāmāsau sukhaṃ gacchati dehaghṛk .. so'nnaṃ praveśayatyantaḥ prāṇāṃścāpyavalambate . prāyaśaḥ kurute duṣṭo hikkāśvāsādikān gadān .. āmapakkāśayacaraḥ samāno vahnisaṃgataḥ . so'nnaṃ pacati tajjāṃśca viśeṣān vivinakti hi .. sa duṣṭo vahni- māndyātisāragulmān karoti hi . pakvāśayālayo'pānaḥ kāle karṣati cāpyayam .. samīraṇaḥ śakṛnmūtraśukragarbhārttavā- nyadhaḥ . kruddhastu kurute rogān ghorān vastigudāśrayān .. śukradoṣapramehāṃśca vyānāpānaprakopajān . kṛtsnadehacaro vyāno rasasaṃvyūhano yataḥ .. svedāsṛksrāvaṇañcāpi pañcadhā ceṣṭayatyapi . gatyapakṣepaṇotkṣepanimeṣonmeṣaṇādikāḥ .. prāyaḥ sarvvāḥ kriyāstasmin pratibaddhāḥ śarīriṇām . prasyandanaṃ codvahanaṃ pūraṇañca virecanam .. dhāraṇañceti pañcaitāśceṣṭāḥ proktā nabhasvataḥ . kruddhaḥ sa kurute rogān prāyaśaḥ sarvadehagān .. yugapat kupitā ete dehaṃ bhindyurasaṃśayam iti ca vaidyake uktam .
tatra dehasthasya vāyorvikārahetulakṣaṇādikamuktaṃ vaidyake “vyāyāmādapatarpaṇāt prapatanādbhaṅgāt kṣayājjāgarāt vegānāñca vidhāraṇādatiśucaḥ śaityādatitrāsataḥ . rūkṣakṣā rakaṣāyatiktakakukairobhiḥ prakopaṃ vrajet vāyurvāridharāgame pariṇate cānne'parāhṇe'pi ca ” .. vikṛtavāyulakṣaṇam . “ādhmānastambharaukṣyasphuṭanavimathanakṣobhakampapratodāḥ kaṇṭha- dhvaṃsāvasādau śramakavilapanaṃ śraṃsaśūlaprabhedāḥ . pāruṣyaṃ karṇanādo viṣamapariṇatibhraṃsadṛṣṭipramohā vispandodghaṭṭa- nādiglapanamanaśanaṃ tāḍanaṃ pīḍanañca .. nāmonnāmau viṣādo bhramapariṣadanaṃ jṛmbhaṇaṃ romaharṣo vikṣepākṣepaśoṣa- grahaṇaśuṣiratā chedanaṃ veṣṭanañca . varṇaḥ śyāvo'ruṇo vā tṛḍapi ca mahatī svāpaviśleṣasaṅgā vidyāt karmmāṇyamūni prakupitapavane syāt kaṣāyo rasaśca ” .. kiñca “vadanavirasatā syādvarcasaḥ karkaśatvaṃ bhavati vapuṣi kārśyaṃ rātrinidrānivṛttiḥ . tvaci ca paruṣatā syāt syācca vaiṣamyamagneriti pavanavikāre lakṣaṇaṃ proktametat ” .. tat- praśamanakāraṇam yathā . “rūkṣaḥ śīto laghuḥ sūkṣmaścalo- 'tha viśadaḥ kharaḥ . viparītaguṇairdravyairmārutaḥ saṃpra- śāmyati ” .. “snigdhoṣṇasthiravṛṣyabalyalavaṇasvādvamlatailā- tapasnānābhyañjanavastimāṃsamadirāsaṃvāhanonmarddanaiḥ . snigdha- svedanirūhaṇopaśamanaḥ snehopanāhādikaṃ pānāhāra- vihārabheṣajamidaṃ vātaṃ praśāntaṃ nayet ” .. ṛtubhedena vihārādinā ca tasya prakopapracayapraśamādyuktaṃ yathā “grīṣme sañcīyate vāyuḥ prāvṛṭkāle prakupyati . prāyeṇopaśamaṃ yāti svayameva sabhīraṇaḥ .. śaratkāle vasante ca pittaṃ prāvṛḍṛtau kaphaḥ . cayakopaśamāndoṣān vihārāhāra sevanaiḥ .. samānairyāntyakāle'pi viparītairviparyyayaḥ ” iti .. narapatijayacaryyoktamanilacakrantu cakraśabde vakṣyate . anā- hatacakrasthavāyumaṇḍaṃlavivaraṇaṃ tantroktaṃ ṣaṭcakraśabde dṛśyam . taddevatāke svātinakṣatre, aṣṭavasumadhye pañcame vasau ca . “yarodhruvaḥ somanāmā tathāpo'pyanilo nalaḥ . pratyūṣaśca prabhāsaśca vasavo'ṣṭau prakīrttitā ” iti viṣṇudharmmo0 purā0 . viṣṇau, tasya prāṇātmanā sarvadehadhāraṇāt tathātvam “ahaḥ saṃvarttako vahniranilo dharaṇīdhara ” iti viṣṇu0 sa0 . śarīrasthe dhātubhede ca . tasya vivaraṇamuktaprāyam . “pittaṃ paṅguḥ kaphaḥ paṅguḥ paṅgavo maladhātavaḥ . vāyunā yatra nīyante tatra varṣanti meghavat .. vāyurāyurbalaṃ vāyu- rvāyurdhātā śarīriṇām . vāyurviśvamidaṃ sarvaṃ prabhurvvāyuḥ prakīrttitaḥ .. vāhyamaṇḍalacakreṣu yathā rājā praśasyate . tathā śarīramadhye'pi vāyurekaḥ paro vibhuriti ” vaidyakam .. doṣadhātumalādīnāṃ netā śīghraḥ samīraṇaḥ .. rajoguṇabhayaḥ sūkṣmo rūkṣaśīto laghuścalaḥ .. utsāhocchāsaniḥśvāsaceṣṭā- vegapravarttanaiḥ . samyaggatyā ca dhātūnāmindriyāṇāñca pāṭavaiḥ .. anugṛhṇātyavikṛto hṛdayendiyacittadhṛk . svaro mṛduryoga- vāhī saṃyogādubhayārthakṛt . dāhahṛttejasā yuktaḥ śītakṛt somasaṃśrayāt .. vibhāgakaraṇādvāyuḥ pradhānaṃ doṣasaṃgrahaiḥ . pakkāśayakaṭīsakthiśrotrāsthisparśanendriyam .. sthānaṃ vātasya tatrāpi pakvādhānaṃ viśeṣataḥ ” iti .
Index to the Names in the Mahābhārata
☞
p. 41, col. 1 .
*Anila 1 (“Wind”). § 116 (Aṃśāvat.): I,
66 , 2582 (one
of the eight Vasus, son of Prajāpati(?) or Dharma(?) and
Śvāsā, husband of Śivā, and father of Manojava and Avijñāta-
gatiḥ), 2589.—§ 485 (Pativratop.): III, 213 , 13959.—
§ 615u (Skanda): IX, 45 , 2506 (Anilānalau, came to the
investiture of Skanda).—§ 770 (Ānuśāsanik.): XIII, 151 δ,
7094 (one of the eight Vasus). Cf. Vāyu.
☞
p. 41, col. 1 .
Anila 2 = Śiva, Viṣṇu (1000 names).
☞
p. 41, col. 1 .
Anila 3 , a Suparṇa, son of Garuḍa. § 564 (Mātalīyop.):
V, 101 , 3594.
The Purāṇa Index
☞
vol. 1,
p. 55 .
Anila (I) — The God of Wind invoked.
1 A surname of
Vāyu;
2 father of Bhīmasena.
3 [Footnote] 1) Bhā. III. 6. 16.
[Footnote] 2) Br. II. 25. 12.
[Footnote] 3) Vi. IV. 14. 35;
Bhā. IX. 22. 27.
☞
vol. 1,
p. 55 .
Anila (II) — a Vāsava: married Śivā and had two sons
— Manojava and Avijñatagati. See
Iśāna.
Br. II. 10. 80; III. 3. 21; M. 5. 21; 203. 3; Vā. 66. 20, 25;
Vi. I. 15. 110, 114.
☞
vol. 1,
p. 55 .
Anila (III) — The
Vāyu Purāṇa narrated by Wind-god
with
samāsa bandhas and rhythm;
1 23,000 stanzas.
2 [Footnote] 1) Vā. 3. 8.
[Footnote] 2) Vā. 104. 7.
☞
vol. 1,
p. 55 .
Anila (IV) — a son of Kṛṣṇa and Mitravindā.
Bhā. X. 61. 16.
Puranic Encyclopedia
☞
p. 42, col. 1 .
ANILA I . One of the Aṣṭa (8) Vasus. His father was
Dharma and mother Śvāsā. Anila married Śivā and had
two sons, Manojava and Avijñāti. (M.B., Ādi Parva,
Chapter 66, Verses 17-25).
☞
p. 42, col. 1 .
ANILA II . Garuḍa had a son called Anila. (M.B.,
Udyoga Parva, Chapter 101, Verse 9).
☞
p. 42, col. 1 .
ANILA III . A word used as a synonym of Śiva. (M.B.,
Anuśāsana Parva, Chapter 149, Verse 100).
☞
p. 42, col. 1 .
ANILA IV . A word used as a synonym of Viṣṇu. (M.B.,
Anuśāsana Parva, Chapter 149, Verse 38).
☞
p. 42, col. 1 .
ANILA V . A Kṣatriya King. His father, Vṛṣādarbhi
presented him as Dakṣiṇā to the Saptarṣis (7 sages) at
a yajña performed by him (father). The King expired
soon after this. There was then a famine in the country.
The Saptarṣis, tortured by hunger and thirst got ready
to prepare food with the corpse of the King. But the
corpse retained its form and they could not cook food
with it. (M.B., Anuśāsana Parva, Chapter 96)
Mahābhārata Cultural Index
☞
p. 2, col. 2 .
Anila m.: A mythical bird, living in the
world of Suparṇas 5. 99. 9, 1.
Born in the kula of Vainateya (Garuḍa),
in the vaṃśa of Kaśyapa; feeding on serpents;
marked by śrīvatsa; his deity Viṣṇu; by
action a Kṣatriya, not obtaining Brahminhood
because engaged in destroying his kinsmen 5.
99. 2-8.