• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • anadhyāya

    See also anadhyāyaḥ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 26.
    anadhyāya m. (-yaḥ) Intermission of study.

    E. an neg. adhyāya reading.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 21, col. 2.
    ana_dhyāya (yaḥ) 1. m. Intermission of
    study.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 67, col. 1.
    anadhyāya Bahuvr. m. (-yaḥ) Time on which it is improper

    and forbidden to read or to study the Vedas; also used in

    the sense of ‘a holy-day’ or ‘vacation’. E. a priv. and

    adhyāya, sc. kāla.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 25, col. 1.
    An-adhyāya, as, m. = the preceding; time when

    there is or ought to be an intermission of study.

    —Anadhyāya-divasa, as, m. a vacation day.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 15.
    anadhyāya m. = anadhyayana.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 11, col. 3.
    anadhyāya an-adhyāya, m. prohibition of
    study; adjournment of study.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 24, col. 3.
    an-adhyāya m. id.
    ☞ p. 24, col. 3.
    a time when there is intermission of study, Mn.
    ☞ p. 1311, col. 1.
    non-recitation, silence, Naiṣ.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 22, col. 1.
    anadhyāya

    m. (-yaḥ) Intermission of study.

    E. an neg. adhyāya reading.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    ☞ p. 26, col. 2.
    an-adhyāya- m. vacances; moment ou lieu impropre à l'étude; -in- a. qui n'étudie pas.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    ☞ vol. 1, p. 39, col. 2.
    anadhyāya m. Unterlassung — , Einstellung des Studiums M. 2,105. fg. 4,103.

    Schmidt Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch

    ☞ p. 27, col. 3.
    anadhyāya m. das Schweigen, Naiṣ. 9, 61.

    — Eine zum Studium ungeeignete Zeit oder ein solcher Ort, MBh. 13, 93, 117 f.; 94, 25.

    Vācaspatyam

    ☞ p. 145, col. 2.
    anadhyāya pu0 adhyāyo'dhyayanamabhāvārthe na0 ta0 . adhyaya-
    nābhāve . na adhīyate'smin kāle iti adhikaraṇe ghañ .
    adhyayanāya niṣiddhe “cāturmāsyadvitīyādau smṛtiṣūktāna-
    dhyāyakāle “aṣṭakāsu ca saṃkrāntau śayane bodhane hareḥ .
    anadhyāyaṃ prakurvvī” tetyādyukte kāle, “nirghāte bhūmicalane”
    ityādyākālikānadhyāyakāle ca . anadhyāyakālāśca smṛtau
    darśitāḥ yathā “prekocaicā dvitīyāstāḥ pretapakṣe gate tu
    yā . yā tu kojāgare yāte caitrāvalyāḥ pare'pi yā .
    cāturmāsye samāpte ca dvitīyā yā bhavettithiḥ . parāsvetā-
    svanadhyāyaḥ purāṇaiḥ parikīrttita” iti rājamārttaṇḍaḥ .
    “caitrakṛṣṇadvitīyāyāṃ tisṛṣvevāṣṭakāsu ca mārge ca phālgune
    caiva āṣāḍhe kārttike tathā . pakṣayormāghamāsasya dvitīyāṃ
    parivarjjayediti” bhujabalaḥ . “manvādau ca yugādau ca
    śiṣyānnādhyāpayedbudhaḥ” . nirṇayāmṛte “rātrau yāma-
    dvayādarvvāk saptamī ca trayodaśī . pradoṣaḥ sa tu vijñeyo
    vedādhyayanagarhitaḥ .. rātrau navasu nāḍīṣu caturthī yadi
    dṛśyate . pradoṣaḥ sa tu vijñeyovedādhyayanagarhita” iti ..
    nirṇayasindhau prajāpatiḥ . “ṣaṣṭhī ca dvādaśī caiva arddharātro-
    nanāḍikā . pradoṣe tvanadhīyīta tṛtīyā navanāḍikā” ..
    vṛddhagargaḥ . “smṛtiṣūktānanadhyāyān saptamīñca trayodaśīm .
    pakṣayormāghamāsasya dvitīyāṃ parivarjayet” iti . anadhyā-
    yāstu dvividhā nityā naimittikāśceti tatra nityāḥ . “ā-
    ṣāḍhephālgune jyeṣṭhe yā dvitīyā vidhukṣaye . cāturmāsya-
    dvitīyāstāḥ pravadanti maharṣayaḥ” .. gargo'pi .. “kṛṣṇapakṣe
    dvitīyāyāṃ phālgunāṣāḍhakārttike . śuklāśvayugdvitīyāyāṃ
    naivādhyayanamācaret” iti .. “etāyugādayaḥ proktāḥ svādhyāyaṃ
    varjayedbudha” iti uśa0 . gautamaḥ . “cāturmāsyadvitīyāsu,
    manvādiṣu yugādiṣu . aṣṭakāsu ca saṃkrāntau śayane bodhane
    hareḥ . anadhyāyaṃ prakurvīta tathā sopapadāsu ceti” . sopa-
    padāstu . “sitā jyaiṣṭhe dvitīyā ca āśvine daśamī tathā .
    caturthī dvādaśī māghe etāḥ sopapadāḥ smṛtā iti” gargoktāḥ .
    bṛhanmanuḥ “pakṣadvaye caturdaśyoraṣṭamīdvitīye tathā . pakṣā-
    dāvapi pakṣānte brahma nādhīyate naraiḥ .. aṣṭamī hantyupā-
    dhyāyaṃ śiṣyaṃ hanti caturddaśī . amāvasyobhayaṃ hanti pratipat
    pāṭhamātrata” iti . manuḥ naimittikānadhyāyānāha sma .
    “sandhyāgarjitanirghātabhūkampolkānipātane . vratabandhaṃ na
    kurvvīta” iti .. tathāpastambaḥ .. “ulkāyāmagnyut-
    pāte ca sarvāsāṃ vidyānāmākālikamiti” .. smṛtyantare ..
    “vidyudgarjitavṛṣṭīnāṃ sannipātoyadā bhavet . anadhyāyaṃ
    prakurvvītetyādi” . “vrate'hni pūrvasandhyāyāṃ vārido yadi
    garjjati . taddinaṃ syādanadhyāyaṃ vrataṃ tatra vivarjayet .. “sāyaṃ
    sandhyāstanite, prātaḥsandhyāstanite ahorātrau, vidyutyapara-
    rātrāvadhi vidyuti, naktañcāpararātrāditi gauta0 .
    smṛtiratnāvalyām “kālavṛṣṭau ca tatkālamakāle ca
    trirātrakam . atimātrāthavā vṛṣṭirnādhīyīta dinatrayam .
    anurādharkṣamārabhyya ṣoḍaśarkṣeṣu bhāskaraḥ . yāvaccarati
    caitāvadakālaṃ munayo viduḥ .. tathā ca varāhaḥ . mārgā-
    nmāsāt prabhṛti munayovyāsavālmīkigargāścaitraṃ yāvat prava-
    rṣaṇavidhau netikālaṃ vadanti . nāḍījaṅghaḥ suragurumuniḥ
    prāha vṛṣṭerakālau māsāvetāvaśubhaphaladau pauṣamāghau na
    śeṣāḥ” . tatrākālavṛṣṭau paśumartyacaraṇāṅkitāyāmeva doṣo-
    nānyathā uktañca muhūrttacintāmaṇau “yadi māssu caturṣu
    pauṣamāsādiṣu bhavedakālavṛṣṭiḥ . paśumartyacaraṇāṅkitāyāṃ
    yāvadvasudhā nahi tāvadadoṣa” iti . tatra dinasaṃkhyāpyuktā
    tatraiva . ekainaikamahaḥ proktaṃ dvitīyena trirātrakam . tṛtīye-
    na tu saptāhaṃ daśarātramataḥ paramiti, pauṣe dinatrayaṃ varjyaṃ
    māghe caiva dinadvayam . phālgune dinamekantu caitretu ghaṭikā-
    dvaya” mityāvaśyakakāryyaviṣayam . “anadhyāyasya pūrvvedyustasya
    caivāpare'hani . vratabandhaṃ visargañca vidyārambhaṃ na kāra-
    yet, iti naimittikānadhyāyaḥ . manurapi nityādyanadhyāya-
    māha sma . “imānnityānadhyāyānadhīyāno vivarjayet .
    adhyāpanañca kurvvāṇaḥ śiṣyāṇāṃ vidhipūrvvakam .. karṇaśrave-
    'nile rātrau divā pāṃśusamūhane . etau varṣāsvanadhyāyāvadhya-
    yajñāḥ pracakṣate . vidyutstanitavarṣeṣu maholkānāñca saṃplave .
    ākālikamanadhyāyameteṣu manurabravīt . etāṃstvabhyuditān
    vidyāt yadā prāduṣkṛtāgniṣu . tadā vidyādanadhyāyamanṛtau
    cābhradarśane . nirghāte bhūmicalane jyotiṣāñcopasarjane .
    etānākālikān vidyādanadhyāyānṛtāvapi . prāduṣkṛte-
    ṣvagniṣu tu vidyutstanitanisvane . sajyotiḥ syādanadhyāyaḥ
    śeṣe rātrau yathā divā . nityānadhyāyaeva syādgrāmeṣu
    nagareṣu ca . dharmmanaipuṇyakāmānāṃ pūtigandhe ca sarvvadā .
    antargataśave grāme vṛṣalasya ca sannidhau . anadhyāyo
    rudyamāne samavāye janasya ca . udake madhyarātre ca
    viṇmūtrasya visarjane . ucchiṣṭaḥ śrāddhabhuk caiva manasāpi
    na cintayet . pratigṛhya dvijo vidvānekoddiṣṭasya keta-
    nam . tryahaṃ na kīrttayedbrahma rājño rāhośca sūtake .
    yāvadekānuddiṣṭasya gandho lepaśca tiṣṭhati . viprasya viduṣo
    dehe tāvadbrahma na kīrttayet . śayānaḥ prauḍhapādaśca kṛtvā
    caivāvaśakthikām . nādhīyītāmiṣaṃ jagdhvā sūtakānnādya-
    meva ca . nīhāre bāṇaśabde ca sandhyayoreva cobhayoḥ .
    amāvāsyācaturddaśyoḥ paurṇamāsyaṣṭakāsu ca . amā-
    vāsyā guruṃ hanti śiṣyaṃ hanti caturddaśī . brahmāṣṭakā-
    paurṇamāsyau tasmāttāḥ parivarjayet . pāṃśuvarṣe diśāṃ dāhe
    gomāyuvirute tathā . śvakharoṣṭre ca ruvati paṅktau ca na
    paṭhed dvijaḥ . nādhīyīta śmaśānānte grāmānte govraje'pi
    vā . vasitvā maithunaṃ vāsaḥ śrāddhikaṃ pratigṛhya ca .
    prāṇi vā yadi vā prāṇi yatkiñcicchrāddhikaṃ bhavet . tadā-
    labhyāpyanadhyāyaḥ pāṇyāsyo hi dvijaḥ smṛtaḥ . caurai-
    rupaplute grāme saṃbhrame cāgnikārite . ākālikamanadhyāyaṃ
    vidyāt sarvādbhuteṣu ca . upākarmaṇi cotsarge trirātraṃ
    kṣapaṇaṃ smṛtam . aṣṭakāsu tvahorātramṛtvantāsu ca rātriṣu .
    nādhīyītāśvamārūḍho na vṛkṣaṃ, na ca hastinam . na nāvaṃ,
    na kharaṃ, noṣṭraṃ, neriṇastho, na yānagaḥ . na vivāde, na
    kalahe, na senāyāṃ, na saṅgare . na bhuktamātre, nājīrṇe, na
    vamitvā, na sūktake . atithiñcānanujñāpya, mārute vāta
    vā bhṛśam . rudhire ca srute gātrācchastreṇa ca pari-
    kṣate . sāmadhvanāvṛgyajuṣī nādhīyīta kadācana . veda-
    syādhītya vāpyantamāraṇyakamadhītya ca” iti . yājñavalkyastu .
    “tryahaṃ preteṣvanadhyāyaḥ śiṣyartviggurubandhuṣu . upākarmaṇi,
    cotsarge, svaśākhaśrotriye mṛte . sandhyāgarjitanirghāta
    bhūkampolkānipātane . samāpya vedaṃ dyuniśamāraṇyakama-
    dhītya ca . pañcadaśyāṃ caturddaśyāmaṣṭamyāṃ rāhusūtake .
    ṛtusandhiṣu bhuktvā vā śrāddhikaṃ pratigṛhya ca . paśu-
    maṇḍūkanakulamārjāraśvāhimūṣikaiḥ . kṛte'ntare tvaho-
    rātraṃ, śakrapāte, tathocchraye . śvakroṣṭugarddabholūkasāma-
    vāṇārttanisvane . amedhyaśavaśūdrāntyaśmaśānapatitāntike .
    deśe'śucāvātmani ca vidyutstanitasaṃplave . bhuktvārdra-
    pāṇirambho'ntararddharātre'timārute . pāṃśuvarṣe diśāṃ dāhe
    sandhyānīhārabhītiṣu . dhāvataḥ pūtigandhe ca śiṣṭe ca
    gṛhamāgate . kharoṣṭrayānahastyaśvanauvṛkṣeriṇarohaṇe . sapta-
    triṃśadanadhyāyānetāṃstātkālikān viduḥ” iti . vaśiṣṭhaḥ .
    “tasyānadhyāyāḥ sandhyāstamite syustatra śave divākorttau
    nagareṣu kāma gomayaparyyuṣite parilikhite vā śmaśānānte
    śayānasā śrāddhikasya . mānavañcātra ślokamudāharanti .
    phalāgvāpastilān bhakṣyamathānyacchrāddhikaṃ bhavet . prati-
    gṛhyāpyanadhyāyaḥ pāṇyāsyā, brāhmaṇāḥ smṛtā iti ..
    dhāvataḥ pūtigandhiprasṛteriṇavṛkṣamārūḍhasya, nāvi, senāyāñca,
    bhuktvā cārddhaghrāṇe, vāṇaśabde, caturddaśyāmamāvāsyāyāmaṣṭamyā-
    maṣṭakāsu prasāritapādopasthasyopāśritasya gurusamīpe mithu-
    navyapetāyāṃ vāsasā mithunavyapetenānirmukte na grāmānte-
    charditasya, mūtritasyoccaritasya, yajuṣāñca sāyaṃśabde,
    vājīrṇe nirghātabhūmau ca na candrasūryyoparāgeṣu, diṅ-
    nādaparvatanādakamprayāteṣūpalarudhirapāṃśuvarṣeṣvākālikam .
    ulkāvidyutsajyotipamaparttvākālikaṃ vā . ācāryye ca
    prete trirātrarmācāryyaputraśiṣyabhāryyāsvahorātram . ṛtvig-
    yonisambandheṣu ca” iti . śaṅkhyo'pyāha . anavyāyeṣvavya-
    yanaṃ varjayecca prayatnataḥ . caturdaśīṃ pañcadaśīmaṣṭamīṃ rāhu-
    sūtakam . ulkāpātaṃ mahīkampamaśaucaṃ grāmaviplavam . indra-
    prayāgaṃ surataṃ ghanasaṃghātanisvanam . vādyakolāhalaṃ yuddha-
    manadhyāyaṃ vivarjayet . nādhīyītābhiyukto'pi prayatnānna
    ca vegata” iti . “yaddinamahaḥ kriyate taddinamanadhyāya”
    ityukteḥ devotsavādidine'pi anadhyāya iti kecit tena
    sārasvatotsaveśrīpañcamīdivase rathayātrosavādau cānadhyāyaḥ .
    “mahānavamyāṃ dvādaśyāṃ bharaṇyāmapi parvasu . tathākṣaya-
    tṛtīyāyāṃ śiṣyānnādhyāpayedbudhaḥ . māghamāse tu saptamyāṃ
    rathākhyāyāñca varjayediti” hārītaḥ . evaṃ nānāsmṛtyukte-
    ṣveṣu ca yena sarvasaṃgrahastathācaraṇīyam .