• Home
  • Sanskrit
  • About
  • ana

    See also anam, anas, anaḥ, anna, annam, annaḥ, annaṃ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 25.
    ana (gha) r. 2d cl. (aniti) Also of 4th cl. (ṅa) (anyate) To breathe, to live See aṇa.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 64, col. 2.
    I. ana ind. Not. E. g. anopamā te buddhiḥ, explained by a

    commentator: ‘thy intellect is unequalled’. See also anā,

    and comp. anānukṛtya, anānuda &c.

    p. 64, col. 2.
    II. ana. Considered by some as a substitute of idam in some

    cases; viz. anena, anayā and anayoḥ. See idam and an.

    p. 64, col. 2.
    III. ana m. (-naḥ) Spiration; it is explained as the action

    which is common to the five vital airs prāṇa, apāna, udāna,

    vyāna and samāna (qq. vv.). Compare anila. E. an, kṛt

    aff. ac.

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    p. 18, col. 2.
    ana ana, cf. idam.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 24, col. 2.
    Ana, as, m. breath, spiration.

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    p. 115, col. 2.
    aná, pron. stem, see idam.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 15.
    1 ana pron. stem of 3^d pers.
    p. 15.
    2 aná m. breath, spiration.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 11, col. 2.
    ana an-á, m. breath.
    p. 11, col. 2.
    ana ana, prn. of 3 rd prs. this (in anena,
    anayā, anayoḥ).

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 24, col. 1.
    1. an-, occasionally ana-, (before a vowel) the substitute for 3. a, or a privative.
    p. 24, col. 1.
    aná b m. breath, respiration, ŚBr.; ChUp.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 21, col. 1.
    ana (-gha)

    r. 2d. cl. (aniti) Also of 4th cl. (ṅa) (anyate) To breathe, to
    live. See aṇa.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 25, col. 2.
    1 ana- thème pron., v. idam.
    p. 25, col. 2.
    2 ana- m. souffle.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 166.
    1. ana Pronominalstamm der 3ten Person, von dem sich nur der instr. sg. anêna, anâyā und der gen. loc. du. anáyos in der klass. Sprache vorfinden, P. 7, 2, 112. VOP. 3, 128. Vgl. ena und über den Gebrauch s. u. idam .
    vol. 1, p. 166.
    2. ana (von 2. an) m. Hauch, Athem: eṣā (vāk) hi na prāṇo 'pāno vyāna upānaḥ samāno 'na ityetatsarvam ŚAT. BR. 14, 4, 3, 9. (= BṚH. ĀR. UP. 1, 5, 3.) tadanamanagnaṃ (POLEY: tadenama°) kurvanto manyante 14, 9, 2, 15. (= BṚH. ĀR. UP. 6, 1, 14.) tadvā etadanasyānnamano ha vai nāma pratyakṣam CHĀND. UP. 5, 2, 1. anenaiva tadadyate ŚAT. BR. 14, 4, 1, 18. (= BṚH. ĀR. UP. 1, 3, 17.) Im letzten Beispiel kann anena auch pron. sein, DVIVED. und ŚAṂK. erklären es durch prāṇena .

    — Vgl. anavant .

    vol. 1, p. 166.
    3. ana nicht AK. 3, 5, 11, Sch. beruht auf einer spitzfindigen Erklärung.
    vol. 5, p. 977.
    2. aná ŚAT. BR. 12, 3, 2. 5.

    Grassmann Wörterbuch zum Rig Veda

    p. 50.
    aná, Deutestamm, s. idám.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 37, col. 3.
    1. ana Pron. der 3ten Person dieser , dieser hier. Davon nur anéna , anáyā und anayos (260,26. 281,27). Vgl. anā́.
    vol. 1, p. 37, col. 3.
    2. aná m. Hauch , Athem.
    vol. 1, p. 37, col. 3.
    3. *ana Adv. nicht.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 10, col. 2.
    1. ana Pron. St. Der 3 Pers.
    p. 10, col. 2.
    2. aná m. Hauch, Atem.

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 8, col. 2.
    ana stirps demonstrativa defect. v. gr. 270. (lith. ana-s vel

    an'-s ille fem. ana, slav. on, ona, ono v. gr. comp. 372;

    gr. lat. an, in; goth.

    ana (nostrum an) in, fortasse etiam ana-ks subito, slav.

    na in, supra. V. gr. comp. 372. 373.).

    Abhidhānaratnamālā of Halāyudha

    p. 51.
    ana;
    anaḥ śatāṅgaḥ śakaṭaḥ syandanaḥ kathyate rathaḥ .
    2.1.1.444

    Vācaspatyam

    p. 143, col. 1.
    ana jīvane adā0 para0 aka0 seṭ . aniti ānīt . ghañ
    ānaḥ, ac anaḥ, lyuṭ ananam . ānayati aniniṣati .
    kvip at sarvaṃ khalvidaṃ brahma tajjalāniti viśve ca-
    nedanā ṛ0 430, 3, anā prāṇeneti bhā0 chā0 upa0
    yadyeṣa ākāśa ānando na syāt kohyevānyāt?
    kaḥ prāṇyāt? iti śrutiḥ prāṇivastava mānārthamiti
    bhaṭṭiḥ . prādyupasargatoviśeṣagatyarthatā . pra + prāggatau, prāṇaḥ
    apa + adhogatau apānaḥ, ud + urddhvagatau udānaḥ, vi +
    ā + viṣvaggatau vyānaḥ, sam + samantādgatau samānaḥ . yadvai
    prāṇiti sa prāṇaḥ yadapāniti so'pānaḥ iti śrutiḥ .
    jīvanaṃ ca prāṇadhāraṇaṃ tena dhātvarthagṛhītakarmakatvādakarmakaḥ
    yasya saṃyogāt dehanirmmāṇamityuktamadhiṣṭhānaśabde . upa-
    sarganimittāt halantatve'pyasya ṇatvaṃ prāṇ .
    p. 143, col. 1.
    ana jīvane divā0 ātma0 aka0 seṭ . anyate āniṣṭa .
    p. 143, col. 1.
    ana pu0 ā + nībā0 ḍa pṛ0 āṅī hrasvaḥ anabā0 ac
    vā . ānayane prāṇane ca prāṇo'pāno vyāna udānaḥ
    samāno'na ityetatsarvaṃ prāṇa iti bṛ0 upa0 . atha prāṇa
    ucyate . prāṇo mukhanāsikasañcāryyāhṛdayavṛttiḥ . praṇa-
    yanāt prāṇaḥ . apanayanānmutrapurīṣāderapāno'dhovṛttiḥ ā-
    nābhisthānaḥ . vyāno vyānayanakarmā, vyānaḥ prāṇāpānayoḥ
    sandhirvīryyavatkarmmahetuśca . udāna utkarṣorddhvagamanādiheturā-
    pādatalamastakasthāna ūrddhvavṛttiḥ . samānaḥ samaṃ nayanādbhuktasya
    pītasya ca koṣṭhasthāno'nnapaktā . ana ityeṣāṃ vṛttiviśeṣāṇāṃ
    sāmānyabhūtā sāmānyadehaceṣṭāsambandhinī vṛttirevaṃ yathoktaṃ
    praṇādivṛttijātametat sarvaṃ prāṇa eveti bhā0 . prāṇe ca sa
    hovāca kiṃ me'nnaṃ bhaviṣyatīti yatkiñcididamā śvabhya
    ā śakunibhya iti hocustaddhā etadanasyānnamano ha vai nāma
    pratyakṣamiti chā0 u0 sa hovāca mukhyaḥ prāṇaḥ, kiṃ me'nnaṃ
    bhaviṣyatīti mukhyaprāṇaṃ praṣṭāramiva kalpayitvā vāgādīn
    prativaktṝniva kalpayantī śrutirāha . yadidaṃ loke'nnajātaṃ
    sarvaprasiddhamā śvabhya ā śvabhiḥ saha, ā śakunibhyaḥ saha śaku-
    nibhiḥ sarvaṃ prāṇināṃ yadannaṃ tattavānnamiti hocurvāgādaya
    iti . prāṇasya sarvamannaṃ prāṇo'ttā sarvasyānnasyetyevaṃpratipattaye
    kalpitākhyāyikārūpādvyāvṛtya svena śrutirūpeṇāha . tadvai eta-
    dyatkiñcilloke prāṇibhirannamadyate anasya prāṇasya tadannam bhā0

    Śabdakalpadruma

    vol. 1, p. 41.
    ana gha lu prāṇane . jīvane . iti kavikalpadrumaḥ ..
    gha lu aniti loko jīvati ityarthaḥ . iti durgā-
    dāsaḥ ..
    vol. 1, p. 41.
    ana ṅa ya prāṇane . jīvane . iti kavikalpadrumaḥ ..
    ya ṅa anyate . iti durgādāsaḥ ..

    Edgerton Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary

    p. 19, col. 1.
    an-a- , double neg. prefix, = a(n)-, as in Pali (CPD).

    In Mv i.14.10 (gambhīro) 'nasamuttaro (see samuttara;

    Senart assumes na used in comp.); anaparāmṛśant (q.v.);

    and Mmk 53.21 an-a-patnīkam, one who has no wife (after

    this a word has been lost from the text; it must have

    named the place where the appropriate ceremony, to get

    a wife, was performed, as in the surrounding parallel

    phrases).

    Kṛdantarūpamālā

    p. 21.
    (23) “ana prāṇane” (II-adādiḥ-1070-aka. se. para.)

    prapūrvako'yaṃ prāyeṇa .

    ānakaḥ-nikā, ānakaḥ-nikā, aniniṣakaḥ-ṣikā;

    anitā-trī, ānayitā-trī, aniniṣitā-trī;

    anan-tī, 3 prāṇan A, ānayan-ntī, prāṇayan B aniniṣan-ntī;

    prāṇiṣyan-tī-ntī, prāṇayiṣyan-tī-ntī, 4 prāṇiṇiṣiṣyan-ntī-tī;

    prāṇayamānaḥ, prāṇayiṣyamāṇaḥ;

    he 5 prāṇ; prā- 6 prāṇau-prāṇaḥ;

    prāṇitam-taḥ-tavān; ānitam-taḥ, aniniṣitam-taḥ-tavān;

    prāṇaḥ, prāṇaḥ, aniniṣuḥ, C prāṇiṇiṣuḥ, āninayiṣuḥ;

    prāṇitavyam, prāṇayitavyam, prāṇiṇiṣitavyam;

    prāṇanīyam, ānanīyam, aniniṣaṇīyam;

    prāṇyam, prāṇyam, prāṇiṇiṣyam;

    īṣadanaḥ-duranaḥ-svanaḥ;

    anyamānaḥ, ānyamānaḥ, aniniṣyamāṇaḥ;

    prāṇaḥ D, apānaḥ, vyānaḥ, udānaḥ, samānaḥ, prāṇaḥ, aniniṣaḥ;

    anitum, ānayitum, aniniṣitum;

    āntiḥ 1, prāṇanā, aniniṣā, āninayiṣā;

    ananam, prāṇanam, ānanam, aniniṣaṇam;

    anitvā, ānayitvā, aniniṣitvā;

    prāṇya, prāṇya, prāṇiṇiṣya;

    prāṇam 2, anitvā 2, prāṇam 2, ānayitvā 2, aniniṣam 2, aniniṣitvā 2

    [Footnote]3. ‘aniteḥ’ (8-4-19) iti ṇatvam .

    [Footnote]A. ‘na jijīvāsukhī tātaḥ prāṇatā

    rahitastvayā’ bha. . 14-58.

    [Footnote]B. ‘prāṇayantamariṃ proce rākṣasendro

    vibhīṣaṇam’ bha. . 9-101.

    [Footnote]4. ‘ubhau sābhyāsasya’ (8-4-21) iti

    ṇatvam .

    [Footnote]5. ‘padāntasya’ (8-4-37) iti niṣedhaṃ

    bādhitvā ‘antaḥ’ (8-4-20) iti

    ṇatvam .

    [Footnote]6. kvipi, ‘anunāsikasya kvi—’

    (6-4-15) iti dīrghaḥ . ‘nalo-

    paḥ prātipadikāntasya’ (8-2-7)

    iti nakāralopaḥ .

    [Footnote]C. ‘prāṇiṇiṣurna pāpo'yaṃ yo'bhāṅkṣīt

    pramadāvanam .’ bha. . 9-101.

    [Footnote]D. ‘udaśvasan prāṇamivāpya kāścit

    dṛṣṭvā salīlaṃ mṛdu jakṣataṃ tam’

    dhā. . 2-51.

    [Footnote]1. ‘anunāsikasya kvi—’ (6-4-15)

    iti dīrghaḥ .