Home
Sanskrit
About
ana
See also
anam ,
anas ,
anaḥ ,
anna ,
annam ,
annaḥ ,
annaṃ .
Sanskrit-English
Sanskrit-French
Sanskrit-German
Sanskrit-Latin
Sanskrit-Sanskrit
Specialized Dictionaries
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 25 .
ana (gha ) r. 2d cl. (aniti ) Also of 4th cl. (ṅa ) (anyate ) To breathe, to live See aṇa .
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 64, col. 2 .
I.
ana ind. Not. E. g.
anopamā te buddhiḥ, explained by a
commentator: ‘thy intellect is unequalled’. See also anā,
and comp. anānukṛtya, anānuda &c.
☞
p. 64, col. 2 .
II.
ana . Considered by some as a substitute of
idam in some
cases; viz. anena, anayā and anayoḥ . See idam and an .
☞
p. 64, col. 2 .
III.
ana m. (
-naḥ ) Spiration; it is explained as the action
which is common to the five vital airs prāṇa, apāna, udāna,
vyāna and samāna (qq. vv.). Compare anila . E. an, kṛt
aff. ac .
Benfey Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 18, col. 2 .
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 24, col. 2 .
Ana, as, m. breath, spiration.
Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary
☞
p. 115, col. 2 .
aná, pron. stem, see idam.
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 15 .
1
ana pron. stem of 3^d
pers.
☞
p. 15 .
2 aná m. breath, spiration.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 11, col. 2 .
ana an-á, m. breath.
☞
p. 11, col. 2 .
ana ana, prn. of 3 rd prs. this (in anena, anayā, anayoḥ).
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 24, col. 1 .
1. an- , occasionally ana- , (before a vowel) the substitute for 3. a , or a privative.
☞
p. 24, col. 1 .
aná b m. breath, respiration,
ŚBr. ;
ChUp.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 21, col. 1 .
ana (
-gha )
r. 2d. cl. (aniti ) Also of 4th cl. (ṅa) (anyate) To breathe, to live. See aṇa .
Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 25, col. 2 .
1 ana- thème
pron. ,
v. idam.
☞
p. 25, col. 2 .
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 166 .
1.
ana Pronominalstamm der 3ten Person, von dem sich nur der instr. sg.
anêna, anâyā und der gen. loc. du.
anáyos in der klass. Sprache vorfinden,
P. 7, 2, 112.
VOP. 3, 128. Vgl.
ena und über den Gebrauch s. u.
idam .
☞
vol. 1,
p. 166 .
2.
ana (von 2.
an ) m.
Hauch, Athem :
eṣā (vāk) hi na prāṇo 'pāno vyāna upānaḥ samāno 'na ityetatsarvam ŚAT. BR. 14, 4, 3, 9. (=
BṚH. ĀR. UP. 1, 5, 3.)
tadanamanagnaṃ (
POLEY :
tadenama°) kurvanto manyante 14, 9, 2, 15. (=
BṚH. ĀR. UP. 6, 1, 14.)
tadvā etadanasyānnamano ha vai nāma pratyakṣam CHĀND. UP. 5, 2, 1.
anenaiva tadadyate ŚAT. BR. 14, 4, 1, 18. (=
BṚH. ĀR. UP. 1, 3, 17.) Im letzten Beispiel kann
anena auch pron. sein,
DVIVED. und
ŚAṂK. erklären es durch
prāṇena .
— Vgl. anavant .
☞
vol. 1,
p. 166 .
3.
ana nicht AK. 3, 5, 11,
Sch. beruht auf einer spitzfindigen Erklärung.
☞
vol. 5,
p. 977 .
2.
aná ŚAT. BR. 12, 3, 2. 5.
Grassmann Wörterbuch zum Rig Veda
☞
p. 50 .
aná, Deutestamm,
s. idám.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 37, col. 3 .
1.
ana Pron. der 3ten Person
dieser , dieser hier. Davon nur
anéna , anáyā und
anayos (260,26. 281,27).
Vgl. anā́ .
☞
vol. 1,
p. 37, col. 3 .
2. aná m. Hauch , Athem.
☞
vol. 1,
p. 37, col. 3 .
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 10, col. 2 .
1. ana Pron. St. Der 3 Pers.
☞
p. 10, col. 2 .
2. aná m. Hauch, Atem.
Bopp Glossarium Sanscritum
☞
p. 8, col. 2 .
ana stirps demonstrativa defect. v. gr. 270. (lith.
ana-s vel
an'-s ille fem. ana, slav. on, ona, ono v. gr. comp. 372;
gr. lat. an, in; goth.
ana (nostrum an ) in, fortasse etiam ana-ks subito, slav.
na in, supra. V. gr. comp. 372. 373.).
Abhidhānaratnamālā of Halāyudha
☞
p. 51 .
ana; anaḥ śatāṅgaḥ śakaṭaḥ syandanaḥ kathyate rathaḥ . 2.1.1.444
Vācaspatyam
☞
p. 143, col. 1 .
ana jīvane adā0 para0 aka0 seṭ . aniti ānīt . ghañ ānaḥ, ac anaḥ, lyuṭ ananam . ānayati aniniṣati . kvip at “sarvaṃ khalvidaṃ brahma tajjalāniti viśve ca- nedanā ṛ0 430, 3, anā prāṇeneti bhā0 chā0 upa0 “yadyeṣa ākāśa ānando na syāt kohyevānyāt? kaḥ prāṇyāt? iti śrutiḥ “prāṇivastava mānārthamiti ” bhaṭṭiḥ . prādyupasargatoviśeṣagatyarthatā . pra + prāggatau, prāṇaḥ apa + adhogatau apānaḥ, ud + urddhvagatau udānaḥ, vi + ā + viṣvaggatau vyānaḥ, sam + samantādgatau samānaḥ . “yadvai prāṇiti sa prāṇaḥ yadapāniti so'pānaḥ ” iti śrutiḥ . jīvanaṃ ca prāṇadhāraṇaṃ tena dhātvarthagṛhītakarmakatvādakarmakaḥ yasya saṃyogāt dehanirmmāṇamityuktamadhiṣṭhānaśabde . upa- sarganimittāt halantatve'pyasya ṇatvaṃ prāṇ .
☞
p. 143, col. 1 .
ana jīvane divā0 ātma0 aka0 seṭ . anyate āniṣṭa .
☞
p. 143, col. 1 .
ana pu0 ā + nī —bā0 ḍa pṛ0 āṅī hrasvaḥ ana —bā0 ac vā . ānayane prāṇane ca “prāṇo'pāno vyāna udānaḥ samāno'na ityetatsarvaṃ prāṇa iti ” bṛ0 upa0 . “atha prāṇa ucyate . prāṇo mukhanāsikasañcāryyāhṛdayavṛttiḥ . praṇa- yanāt prāṇaḥ . apanayanānmutrapurīṣāderapāno'dhovṛttiḥ ā- nābhisthānaḥ . vyāno vyānayanakarmā, vyānaḥ prāṇāpānayoḥ sandhirvīryyavatkarmmahetuśca . udāna utkarṣorddhvagamanādiheturā- pādatalamastakasthāna ūrddhvavṛttiḥ . samānaḥ samaṃ nayanādbhuktasya pītasya ca koṣṭhasthāno'nnapaktā . ana ityeṣāṃ vṛttiviśeṣāṇāṃ sāmānyabhūtā sāmānyadehaceṣṭāsambandhinī vṛttirevaṃ yathoktaṃ praṇādivṛttijātametat sarvaṃ prāṇa eveti ” bhā0 . prāṇe ca “sa hovāca kiṃ me'nnaṃ bhaviṣyatīti ” yatkiñcididamā śvabhya ā śakunibhya iti hocustaddhā etadanasyānnamano ha vai nāma pratyakṣamiti chā0 u0 “sa hovāca mukhyaḥ prāṇaḥ, kiṃ me'nnaṃ bhaviṣyatīti ” mukhyaprāṇaṃ praṣṭāramiva kalpayitvā vāgādīn prativaktṝniva kalpayantī śrutirāha . yadidaṃ loke'nnajātaṃ sarvaprasiddhamā śvabhya ā śvabhiḥ saha, ā śakunibhyaḥ saha śaku- nibhiḥ sarvaṃ prāṇināṃ yadannaṃ tattavānnamiti hocurvāgādaya iti . prāṇasya sarvamannaṃ prāṇo'ttā sarvasyānnasyetyevaṃpratipattaye kalpitākhyāyikārūpādvyāvṛtya svena śrutirūpeṇāha . tadvai eta- dyatkiñcilloke prāṇibhirannamadyate anasya prāṇasya tadannam bhā0
Śabdakalpadruma
☞
vol. 1,
p. 41 .
ana gha lu prāṇane . jīvane . iti kavikalpadrumaḥ .. gha lu aniti loko jīvati ityarthaḥ . iti durgā- dāsaḥ ..
☞
vol. 1,
p. 41 .
ana ṅa ya prāṇane . jīvane . iti kavikalpadrumaḥ .. ya ṅa anyate . iti durgādāsaḥ ..
Edgerton Buddhist Hybrid Sanskrit Dictionary
☞
p. 19, col. 1 .
an-a- , double neg. prefix, = a(n)-, as in Pali (CPD).
In Mv i.14.10 (gambhīro) 'nasamuttaro (see samuttara ;
Senart assumes na used in comp.); anaparāmṛśant (q.v.);
and Mmk 53.21 an-a-patnīkam, one who has no wife (after
this a word has been lost from the text; it must have
named the place where the appropriate ceremony, to get
a wife, was performed, as in the surrounding parallel
phrases).
Kṛdantarūpamālā
☞
p. 21 .
(23)
“ana prāṇane” (II
-adādiḥ -1070
-aka .
se .
para .)
prapūrvako'yaṃ prāyeṇa .
ānakaḥ-nikā, ānakaḥ-nikā, aniniṣakaḥ-ṣikā ;
anitā-trī, ānayitā-trī, aniniṣitā-trī ;
anan-tī , 3 prāṇan A , ānayan-ntī, prāṇayan B aniniṣan-ntī ;
prāṇiṣyan-tī-ntī, prāṇayiṣyan-tī-ntī , 4 prāṇiṇiṣiṣyan-ntī-tī ;
prāṇayamānaḥ, prāṇayiṣyamāṇaḥ ;
he 5 prāṇ; prā - 6 prāṇau-prāṇaḥ ;
prāṇitam-taḥ-tavān; ānitam-taḥ, aniniṣitam-taḥ-tavān ;
prāṇaḥ, prāṇaḥ, aniniṣuḥ , C prāṇiṇiṣuḥ, āninayiṣuḥ ;
prāṇitavyam, prāṇayitavyam, prāṇiṇiṣitavyam ;
prāṇanīyam, ānanīyam, aniniṣaṇīyam ;
prāṇyam, prāṇyam, prāṇiṇiṣyam ;
īṣadanaḥ-duranaḥ-svanaḥ ;
anyamānaḥ, ānyamānaḥ, aniniṣyamāṇaḥ ;
prāṇaḥ D , apānaḥ, vyānaḥ, udānaḥ, samānaḥ, prāṇaḥ, aniniṣaḥ ;
anitum, ānayitum, aniniṣitum ;
āntiḥ 1 , prāṇanā, aniniṣā, āninayiṣā ;
ananam, prāṇanam, ānanam, aniniṣaṇam ;
anitvā, ānayitvā, aniniṣitvā ;
prāṇya, prāṇya, prāṇiṇiṣya ;
prāṇam 2, anitvā 2, prāṇam 2, ānayitvā 2, aniniṣam 2, aniniṣitvā 2
[Footnote] 3. ‘aniteḥ’ (8-4-19) iti ṇatvam .
[Footnote] A. ‘na jijīvāsukhī tātaḥ prāṇatā
rahitastvayā’ bha . kā . 14-58.
[Footnote] B. ‘prāṇayantamariṃ proce rākṣasendro
vibhīṣaṇam’ bha . kā . 9-101.
[Footnote] 4. ‘ubhau sābhyāsasya’ (8-4-21) iti
ṇatvam .
[Footnote] 5. ‘padāntasya’ (8-4-37) iti niṣedhaṃ
bādhitvā ‘antaḥ’ (8-4-20) iti
ṇatvam .
[Footnote] 6. kvipi, ‘anunāsikasya kvi—’
(6-4-15) iti dīrghaḥ . ‘nalo -
paḥ prātipadikāntasya’ (8-2-7)
iti nakāralopaḥ .
[Footnote] C. ‘prāṇiṇiṣurna pāpo'yaṃ yo'bhāṅkṣīt
pramadāvanam .’ bha . kā . 9-101.
[Footnote] D. ‘udaśvasan prāṇamivāpya kāścit
dṛṣṭvā salīlaṃ mṛdu jakṣataṃ tam’
dhā . kā . 2-51.
[Footnote] 1. ‘anunāsikasya kvi—’ (6-4-15)
iti dīrghaḥ .