• Home
  • Sanskrit
  • About
  • ajñāna

    See also ajñānam, ajñānaṃ.


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 13.
    ajñāna n. (-naṃ)

    1 Ignorance.

    2 Spiritual ignorance, wordly illusion or belief in external appearances. mfn. (-naḥ-nā-naṃ) Ignorant, unwise.

    E. a neg. and jñāna knowledge.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 12, col. 1.
    ajñāna (naṃ) 1. n. Ignorance; or
    ajñatva. a. (naḥ-nā-naṃ) ignorant.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 27, col. 2.
    ajñāna I. Tatpur. n. (-nam) 1 Ignorance. 2 Spiritual ignorance,

    worldly illusion or belief in external appearances.

    II. Bahuvr. m. f. n. (-naḥ-nā-nam) Ignorant, unwise.

    E. a neg. and jñāna.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 10, col. 3.
    ajñāna a-jñāna, am, n. non-cognisance;

    ignorance, especially (in philosophy) spiritual ignor-

    ance; not merely a negative, but an active principle,

    which consisting of the three Guṇas (fetters or qualities)

    sattva, rajas, and tamas, and preventing the soul

    from realizing its identity with Brahma, causes self to

    appear a distinct personality, and matter to appear a

    reality; hence equivalent to Prakṛti or Nature, and

    termed a divine Śakti (power), synonymous with Māyā,

    Illusion; (as, ā, am), ignorant, unwise. —Ajñāna-tas

    or ajñānāt, ind. unawares, ignorantly, inadvertently.

    —Ajñāna-kṛta, as, ā, am, done inadvertently.

    —Ajñāna-tva, am, n. or ajñāna-tā, f. ignorance.

    —Ajñāna-bandhana, am, n. the bond of ignorance.

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    p. 113, col. 1.
    a-jñāna, n. ignorance; -āt and -atas, out of ignorance.

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 25, col. 3.
    ajñāna a. [na. ba.] Ignorant, unwise.

    naṃ [na. ta.] Ignorance, unconsciousness; especially, spiritual ignorance (avidyā) which makes one consider his self as distinct from the Supreme spirit and the material world as a reality. According to the Vedāntins, ajñāna is not merely a negative principle (jñānasya abhāvaḥ), but a distinct positive principle; oft. identified with māyā, prakṛti &c. See avidyā also. In compounds ajñāna may be translated by ‘unawares,’ ‘inadvertently,’ ‘unconsciously’; °ācarita, °uccārita &c.; °nataḥ, -°nena, °nāt unawares, inadvertently, unconsciously, unwillingly; °taḥ svacaritaṃ (pb) nṛpatiḥ śaśaṃsa R. 9. 77 committed unintentionally or unconsciously.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 7.
    ájñāna a. ignorant. n. ignorance; ájñāna°nāt & ájñāna°natas unknowingly, unawares.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 5, col. 2.
    ajñāna a-jñāna, n. ignorance; inadvertence:
    ab. inadvertently; non-intelligence:
    name of primeval matter as the ultimate material
    cause; a. ignorant, foolish, inexperienced.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 10, col. 3.
    a-jñāna n. non-cognizance
    p. 10, col. 3.
    ignorance, (in philosophy) spiritual ignorance (or a power which, consisting of the three Guṇas sattva, rajas, and tamas, and preventing the soul from realizing its identity with Brahma, causes self to appear a distinct personality, and matter to appear a reality)
    p. 10, col. 3.
    Prakṛti, Māyā, Illusion
    p. 10, col. 3.
    a-jñāna mfn. ignorant, unwise

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 11, col. 2.
    ajñāna

    n. (-naṃ)

    1. Ignorance.

    2. Spiritual ignorance, worldly illusion or
    belief in external appearances.

    mfn. (-naḥ-nā-naṃ) Ignorant, unwise.
    E. a neg. and jñāna knowledge.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    vol. 1, p. 34.
    ajñāna a. [na. ba.] Ignorant, unwise. -nam [na. ta.] Ignorance, unconsciousness; especially, spirtual ignorance (avidyā) which makes one consider his self as distinct from the Supreme spirit and the material world as a reality. According to the Vedāntins, ajñāna is not merely a negative principle; (jñānasya abhāvaḥ), but a distinct positive principle; oft. identified with māyā, prakṛti &c. See avidyā aiso In compounds ajñāna may be translated by 'unawares,' 'inadvertently', 'unconsciously'; ˚ācarita, ˚uccārita &c.; ˚nataḥ, -˚nena, ˚nāt unawares, inadvertently, unconsciously, unwillingly ˚taḥ svacaritaṃ nṛpatiḥ śaśaṃsa R.9.77. committed unintentionally or unconsciously. -parīkṣā See ajñātavastuśāstra.

    Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 12, col. 1.
    ajñāna ajñāna n. (jñā) ignorance; fausse croyance.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 9, col. 1.
    a-jñāna- nt. non connaissance; ignorance; -āt -tas sans (le) savoir; a. qui ne sait pas, inexpérimenté.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 75.
    1. ajñāna (3. a + jñāna) n.

    1) Nichtwissen: ajñānātkṣetrikasya ohne Wissen des Feldbesitzers M. 8, 243. jñānājñānakṛtam 11, 145. 160. ajñānāt ohne Wissen, ohne es zu wissen M. 8, 264. 11, 146. 150. 232. DAŚ. 2, 18. R. 2, 12, 75. = ajñānatas M. 6, 69. 8, 288. 11, 175.

    — 2) Unwissenheit AK. 1, 1, 4, 16. H. 1374. M. 8, 118. 121. 12, 26. ajñānāvṛtacetasāṃ tiraścām PAÑCAT. II, 34.

    vol. 1, p. 75.
    2. ajñāna (3. a + jñāna) adj. ohne Kenntniss, unerfahren AMAR. 14.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 17, col. 1.
    1. ajñāna n.

    — 1) das Nichtwissen ; Unwissenheit , Unverstand 211,32. 257,14. Spr. 110. 7853. ajñānāt und ajñānatas ohne Wissen 43,9. 153,25. 28.

    — 2) Bez. der Urmaterie als der letzten materiellen Ursache. Je nachdem sie als ein Gesammt- oder als ein Einzelding betrachtet wird , steht ihr als ein von ihr bedingter Intellect der allwissende Gott oder der sogenannte Vernünftige ( prajña) gegenüber. 258,11. fgg.

    vol. 1, p. 17, col. 1.
    2. ajñāna Adj. unklug , unerfahren Spr. 112.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 5, col. 1.
    ajñāna unklug; n. Unkenntnis, Unwissenheit (ph.); °tas ohne Wissen, unwissentlich.

    Schmidt Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch

    p. 12, col. 2.
    ajñāna n. °Mangel des Bewußtseins, Daśar. IV, 26 [Haas "inconsciousness"].

    Vācaspatyam

    p. 93, col. 1.
    ajñāna na0 na jñānam . jñānābhāve, jñānavirodhini tadabhāve
    tatrājñānaṃ dhiyā naśyediti vedāntimatasiddhe padā-
    rthāntare ca ajñānenāvṛtaṃ jñānaṃ tena muhyanti jantava
    iti gītā . ajñānatimirāndhasya jñānāñjanaśalākayeti,
    gurunatiḥ . ajñānañca jñānābhāva iti naiyāyikāḥ .
    padārthāntaramiti vedāntinaḥ . tathāhi ahaṃ na jānāmi
    ahamajña ityādiviśiṣṭānubhavaḥ sārvalaukikaḥ sa ca jñānā-
    bhavaviṣaya iti naiyāyikairyaduktaṃ tanna yuktaṃ viśiṣṭabuddhau viśeṣaṇa
    jñānasya hetutāyāḥ sarvavādisiddhatayā ātmadharmmikajñā-
    nābhāvaprakārakajñāne janayitavye tadviśiṣṭajñānābhāvaghaṭaka-
    jñānarūpasya viśeṣaṇasya jñānaṃ pūrvvamapekṣitam ātmani
    tādṛśe jñāne ca tadānīṃ sati kathaṅkāraṃ jñānābhāvaviśiṣṭa
    buddhiḥ syāt yasmin dharmmiṇi jñānamasti tatra jñānābhāva-
    jñānasya bādhitatvameva abhāvabuddheḥ pratiyogijñānarodhi-
    tāyāḥ sarvasammatatvāt . kiñca jñānābhāvaḥ kiṃ jñānasāmā-
    nyābhāva uta tatprāgabhāvaḥ atha taddhvaṃso vā tatra viṣayo
    bhavati, nādyaḥ pūrvvoktayuktyā jñānābhāvānubhavāsambhavena
    pratyākhyātatvāt . na dvitīyaḥ prāgabhāvasya sāmānya-
    dharmmānavacchinnapratiyogitākatayā tattajjñānaprāgabhāvasyaiva
    viṣayatā vācyā sā ca na sambhavati sāmānyākāreṇa
    jñānābhāvasyaiva pratīyamānatvāt anyathā jñānavatyapi puruṣe
    tādṛśapratītiḥ syāt agre janiṣyamānānantajñānaprāga-
    bhāvānāmātmani sattve'pi teṣāñca tattajjñānapratiyogi-
    katvena jñānasāmānyaviśiṣṭabuddhau virodhitābhāvāt . nāntyaḥ
    prāgabhāvarītyā tasyāpi pratyākhyātatvāt . atastādṛśānubhavasya
    viṣayarakṣārthaṃ jñānābhāvātiriktamajñānaṃ kalpanīyam .
    taccānumānenaiva . anumānañcetthamuktaṃ prameyavivaraṇopanyāse .
    vivādādhyāsitaṃ jñānaṃ svaprāgabhāvātiriktasvaviṣayāvaraka
    saviṣayakavastupūrvvakaṃ bhavitumarhati prakāśatvāt andha-
    kāre prathamotpannapradīpaprabhāvaditi . yathā andhakāre
    prathamotpannā pradīpaprabhā svaviṣayasya ghaṭāderāvarakatamo-
    rūpapadārthapūrvvikā evaṃ jñānamapi prakāśatvasāmyāt svavi-
    ṣayasya ghaṭāderāvarakaṃ kañcit padārthaṃ samānaviṣayakaṃ niyatam
    pūrvvamapekṣate . utpanne ca jñāne pradīpaprabhayā tama iva
    tannivarttate jñānaprāgabhāvena siddhasādhanatāvāraṇāya svaprāga-
    bhāvātirikteti viśeṣaṇam . tacca ajñānaṃ jñānavirodhi
    sattvāsattvābhyāmanirvacanīyam . tacca śuktikādyajñānaṃ śuktau
    rajatādikamiva brahmaṇi prapañcamutpādayati . ataeva tadbhāva-
    rūpaṃ bhāvasyaiva bhāvapadārthopādānatvasambhavāt . abhāvasya tu
    adhikaraṇasvarūpatvāṅgīkārāt na bhāvasyābhāvopādānatvavyā-
    ghātaḥ . tasya bhāvarūpatve'pi na traikālikābādhyatvarūpam
    sattvaṃ tattvajñānena bādhyatvāt nāpi prātītikarajatādivada-
    sattvam vyavahārayogyatvāt . ataḥ sadasadbhyāmanirva-
    canīyaṃ vyavahārikasattvavat yat kiñcit bhāvarūpaṃ padā-
    rthāntaramevājñānamiti susthitam . asya cājñānasya
    dve śaktī āvaraṇaṃ vikṣepaśca tatra yā kadācit svavi-
    ṣayamāvṛṇoti (viṣayatvasaṃprāptyanarhaṃ karoti) sā āvaraṇa-
    śaktiḥ yā tu svakāryyabuddhivṛttyā indriyādidvārā
    viṣayadeśaṃ prāpya viṣayagataṃ svakāraṇaniṣṭhāvaraṇaśaktiṃ nāśa-
    yati sā vikṣepaśaktiḥ yathoktaṃ buddhivṛtticidābhāsau dvāvetau
    vyāpnuto ghaṭam . tatrājñānaṃ dhiyā naśyet ābhāsāttu ghaṭaḥ
    sphurediti . yathā ca śuktiviṣayājñānaṃ svaviṣayaśukti
    māvṛtya svaśaktyaiva tatra utpāditaṃ rajataṃ viṣayīkṛtya
    tadgatamāvaraṇaśaktiṃ nāśayati evaṃ brahmaviṣayakājñānaṃ svaśa-
    ktyaiva brahmaṇi utpāditaṃ prapañcaṃ viṣayīkṛtya tattadākāra-
    buddhivṛttirūpā vikṣepaśaktiḥ tadgatāvaraṇaśaktiṃ nivārayatīti
    dṛṣṭānusāriṇīyaṃ kalpanā . adhikamākare draṣṭavyam . nāsti-
    viśiṣṭajñānamasya . viśiṣṭajñānābhāvavati ajñe tri0 .

    Tāntrikābhidhānakośa

    vol. 1, p. 97.