adhyāsa
See also
adhyāsaḥ.
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 25.
adhyāsa n. (
-saṃ)
1 Inhabiting as chief, residing in, presiding over or ruling.
2 Sitting on or upon.
3 Transferring.
4 Attributing erroneously the nature of one thing to another, as of eternity to matter, &c.
E. adhi before, āsa sit, affix ghañ.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 20, col. 2.
adhyā_sa (saḥ) 1. m. Presiding over;
sitting on; transferring.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 62, col. 1.
adhyāsa Tatpur. m. (
-saḥ)
1 Putting, throwing in or upon.
2 (In
philosophy.) Transferring or attributing erroneously the
predicates, nature &c. of one object to another, as of a ser-
pent to a rope &c. See adhyāropa. 3 (In vaidik grammar.)
The appendage to a vaidik verse; according to some the
same as ekapadā q. v. E. as, to throw, in the caus., with
adhi, kṛt aff. ghañ.
Benfey Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 18, col. 1.
adhyāsa adhyāsa, i. e. adhi- 2.
as + a, m. Putting on; pādādhyāse, ‘for putting
the foot on a person,’ Yājñ. 2, 217.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 23, col. 3.
adhyāsa adhy-āsa, as, m. (rt. 2.
as), impos-
ing; erroneously attributing; an appendage.
Cappeller Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 14.
adhyāsa m. putting in or upon; also = adhyāropa.
Macdonell Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 11, col. 1.
adhyāsa adhi_āsa, m. placing upon; erroneous
predication.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 23, col. 2.
☞
p. 23, col. 3.
adhy-āsa b m. (√
2. as), imposing (as of a foot),
Yājñ.
☞
p. 23, col. 3.
☞
p. 23, col. 3.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 21, col. 1.
adhyāsa n. (-saṃ)
1. Inhabiting as chief, residing in, presiding over or
ruling.
2. Sitting on or upon.
3. Transferring.
4. Attributing
erroneously the nature of one thing to another, as of eternity
to matter, &c.
E. adhi before, āsa to sit, affix ghañ.
Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 19, col. 1.
adhyāsa adhyāsa m. stance védique constituant une addition à une stance précédente.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 160.
adhyāsa (von
as, asyati mit
adhi) m.
1) das Aufsetzen, Aufstellen: pādādhyāse (wenn er den Fuss auf ihn setzt) śataṃ damaḥ YĀJÑ. 2, 217.
— 2) Anhang, Zusatz ṚV. PRĀT. 17, 25.
☞
vol. 5,
p. 976.
adhyāsa 3) Uebertragung, insbes. eine unrichtige KAP.1,153. Verz. d. Oxf. H. 230,a,8. 10. PRAB. 71,2. ŚAṂK. zu BRAHMAS. S. 12. fgg.
— 4) adhyāse MBH. 13, 867 fehlerhaft für abhyāse (abhyāśe), wie die ed. Bomb. (abhyāśe) hat.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 36, col. 3.
adhyāsa m.
— 1) das Aufsetzen , Aufstellen.
— 2) falsche Uebertragung.
— 3) Anhang , Zusatz.
Cappeller Sanskrit Wörterbuch
☞
p. 10, col. 2.
adhyāsa m. das Außetzen, die Übertragung.
Schmidt Nachträge zum Sanskrit-Wörterbuch
☞
p. 26, col. 1.
adhyāsa 4. * =
śūrpa, Zach. Beitr.
— 5. ° = adhiṣṭhāna, H 43, 61.
Vācaspatyam
☞
p. 140, col. 2.
adhyāsa pu0 adhi + asa—kṣepe ghañ . mithyājñāne “āha
ko'yamadhyāso? nāmeti praśne “smṛtirūpaḥ paratra
pūrvvadṛṣṭāvabhāsa” iti śā0 bhāṣyam . smṛteḥ rūpamiva rūpa-
masya saṃskāraprabhavatvāt . paratra anyasmin svabhinne svābhā-
vavati ca pūrvvadṛṣṭasya pūrvvānubhūtasyāvabhāso jñānam .
yathā śuktau rajatabhinnāyāṃ pūrvvadṛṣṭasya rajatasyābhedajñānam,
svābhāvavati ca sphaṭike pūrvvānubhūtasya lohitarūpasya vā
jñānam . tathābhūte mithyābhūtajñāne . tatra cādhyāse adhi-
ṣṭhānaśuktyādau indriyasaṃprayoge satyapi tasya viśeṣarūpeṇā-
jñānāt sāmānyākāreṇa idantvādirūpeṇa jñānaṃ, sādṛ-
śyajñānam, āropyamāṇasya saṃskāraśceti kāraṇatrayaṃ sati
ca tasmin cākacakyādidoṣaviśeṣāt adhiṣṭhānaviśeṣa-
jñānaṃ pratirudhya, rajatādisaṃskāre codbodhite tatrānirvacanīyaṃ
rajatādikaṃ śuktyādyajñānenotpādyate tadākāravṛttiśca janyate
tatra āvidyikarajatādyanutpattau idaṃ rajataṃ paśyāmītyādyanu-
bhavānupapattiḥ naca smaraṇena tasyopapattiḥ smaraṇasya viṣayā-
pravarttakatvāt taduttaraṃ pravarttate ca tattadgrahaṇāya sarvaḥ .
nāpi alaukikapratyakṣarūpatā sākṣātkaromītyanubhavasya
sākṣātkāraviṣayatvāt anyathānumānādīnāmapi alauki-
kapratyakṣatvāpatteḥ tatpūrvvaṃ niyataṃ tattajjñānasyāvaśyambhāvena
viśiṣṭālaukikapratyakṣāpatterdurnivāratvāt ataḥ tattadgraha-
ṇāya pravarttakasya tattajjñānasya pratyakṣatvasamarthanāya ani-
rvacanīyaṃ rajatādikam adhiṣṭhānājñānena tatrādhiṣṭhāne ut-
padyate iti kalpyaṃ pratyakṣe hi viṣayasannikarṣaḥ kāraṇatvena kḷptaḥ
deśāntarastharajatādikaṃ tu na indriyasannikṛṣṭamityagatyā tathā
kalapyate . ataeva śrutau “yatra dvaitamiva bhavati taditara
itarat paśyatīti” “atha rathān rathayogān pathaḥ sṛjate”
iti ca jāgare dvaitasya ivaśabdena mithyātvaṃ sūcitam .
svapne ca rathādeḥ spaṣṭaṃ sṛṣṭiruktā . tathāca brahmaṇi jagadāde-
ranirvacanīyasya tadajñānenotpattiḥ . iyāṃstu viśeṣaḥ
rajatādeḥ svapnarathādeśca pratītisamakālatvaṃ, viyadādestu vyava-
hārikatvam . “dehātmapratyayo yadvat pramāṇatvena kalpitaḥ
laukikaṃ tadvadevedaṃ pramāṇaṃ tvātmaniścayādityukteḥ vyava-
hārakāle viṣayādiprameyāṇāṃ satyatvaṃ, “paramārthadṛṣṭyā
tu mithyātvamiti” “anyadārttamityādi” śrutyā ca
brahmabhinnānāṃ mithyātvāvagamāt . adhikamākare dṛśyam .
Renou Vocabulaire du rituel védique
☞
p. 9.