adhimāsa
See also
adhimāsaḥ.
Wilson Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 23.
adhimāsa m. (
-saḥ) An intercalary month, formed of the aggregate days omitted in reckoning the lunar year.
E. adhi, and māsa a month.
Yates Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 18, col. 2.
adhi-māsa (saḥ) 1. m. An inter-
calary month.
Goldstücker Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 56, col. 2.
adhimāsa Tatpur. m. (
-saḥ) An intercalary month, formed of the
aggregate days omitted in reckoning the lunar year, in com-
parison with the solar. See also adhikamāsa. E. adhi and māsa.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)
☞
p. 22, col. 1.
adhimāsa adhi-māsa, as, m. an intercalary
month.
Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)
☞
p. 21, col. 3.
adhi-māsa m. an additional or intercalary month.
Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary
☞
p. 19, col. 1.
adhimāsa m. (-saḥ) An intercalary month, formed of the aggregate days
omitted in reckoning the lunar year.
E. adhi, and māsa a month.
Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français
☞
p. 18, col. 1.
adhimāsa adhimāsa m. (māsa) mois intercalaire.
Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch
☞
vol. 1,
p. 151.
adhimāsa (1.
adhi + māsa) m.
Schaltmonat MALAMĀSATATTVA im
ŚKDR.
☞
vol. 7,
p. 1691.
adhimāsa SŪRYAS. 1, 40. 49.
Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung
☞
vol. 1,
p. 34, col. 2.
adhimāsa und °ka m. Schaltmonat.
Vācaspatyam
☞
p. 131, col. 2.
adhimāsa pu0 adhiko ravimāsādatiriktaḥ śuklapratipadādi-
darśāntaścāndro māsaḥ prā0 sa0 . malamāse “asaṃkrānta-
māso'dhimāso nirukta” itismṛtyukto ravisaṃkrāntivarjito
māso'dhimāsaḥ . tathā hi “mīnādistho raviryyeṣāmārambhaḥ
prathame kṣaṇe . te caitrādyā” ityuktadiśā mīnasthe ravau yasya
cāndramāsasyārambhaḥ sa caitraḥ evaṃ meṣastharavāvārabdho vaiśākha
ityevaṃ sthite yasmin cāndramāse raveḥ rāśyantarasaṃkramo na
jātaḥ, tasya taduttarasya ca cāndramāsasya ubhayormeṣasthe ravau
svārambhāt ubhayorapi vaiśākhatā, tatrādyo'dhimāsaḥ saṃkrā-
ntihīnatvāt dvitīyaḥ śuddhaḥ iti smṛtau prasiddham . yathā
malamāsatattve laghuhārītaḥ .. “indrāgnī yatra hūyate” ityuktvā
“tamatikramya tu raviryadā gacchet kathañcana . ādyomalimlu-
cojñeyodvitīyaḥ prakṛtaḥ smṛtaḥ . tasmiṃstu prakṛte māsi-
kuryyāt śrāddhaṃ yathāvidhi . tathaivābhyudayaṃ kāryyaṃ nityamekaṃ tu
sarvadā” . “yadā taṃ darśāntamāsamatikramya tatpūrvvamāsā-
ntyakṣaṇavṛttirāśisthaḥ san sūryyo'tivāhya gacchet māsā-
ntare rāśyantarasaṃyogaṃ gacchettadādyo'tikrāntomāsomalimlu-
cojñeyaḥ” . jyotiṣe . “amāvāsyādvayaṃ yatra ravisaṃkrāntivarji-
tam malamāsaḥ sa vijñeyoviṣṇuḥ svapiti karkaṭe” . “amā-
vāsyādvayam amāvāsyāntyaṃ kṣaṇadvayaṃ ravisaṃkrāntibhyāṃ kriyot-
pattirūpottarasaṃyogarūpābhyāṃ yathākramaṃ varjitaṃ tena darśāntya-
kṣaṇadvayayoreva kriyotpattyuttarasaṃyogābhyāṃ yathākramaṃ saṃyoge-
nādhimāsaḥ . saṃkrānterekakṣaṇe kriyotpattiraparakṣaṇe
pūrvvasaṃyoganāśaḥ uttarasaṃyogotpattiśceti kṣaṇadvayavṛtti-
tvamiti mīmāṃsakasiddhāntāt” . gṛhyapariśiṣṭajyotiḥ-
parāśarau . “raviṇā laṅghitomāsaścāndraḥ khyātomali-
mlucaḥ . tatra yadvihitaṃ karmma uttare māsi kārayet”
parāśaraḥ . “pakṣadvaye'pi saṃkrāntiryadi na syāt sitā-
site . tadā tanmāsavihitamuttare māsi kārayet” .
atra laṅghanamasaṃkramaṇañca ravestadā bhavati yadā tanmāsa
tatpūrvvamāsāntyakṣaṇayorekarāśyavasthitasya tanmāsānantara-
saṃyogaḥ, na tvekarāśisthitasya māsavyāpanamātraṃ tathātve
caturddaśyāmekarāśau saṃkrāntasya pratipatprathamakṣaṇe'pararāśau,
tatpararāśau ca dvitīyāyāṃ pratipadi vā raveḥ saṃyoge-
'parasyāpi malamāsatā syāt” . ataeva jyotiṣe “amā-
vāsyāparicchinnaṃ ravisaṃkrāntivarjjitam . malamāsaṃ
vijānīyādgarhitaṃ sarvakarmmasu . tasyārkodarśakaścaikarāśau
darśadvayātigaḥ” . “atraikarāśisthārkasya darśadvayātigatva-
muktam . etacca pūrvvopadaśitayormāsayoḥ pūrvvasyaiva sambha-
vati na parasya” . malamāsakāraṇantu jyotiṣe . “diva-
sasya haratyarkaḥ ṣaṣṭibhāgamṛtau sadā . karotyekamaha-
śchedaṃ tathaivaikañca candramāḥ . evamarddhatṛtīyānāmabdānāma-
dhimāsakam . grīṣme janayataḥ pūrvvaṃ pañcābdānte tu paści-
mam” . “tena divasasya titheḥ ṣaṣṭibhāgaṃ daṇḍamekaṃ
ravirharati chedayati uttare chedamityabhidhānāt . tataśca
ṛtau māsadvaye ṣaṣṭināḍīcchedādahnastitheśchedamākarṣaṇaṃ
karoti . evaṃ candro'pi . evamityuktakrameṇa varṣe dvādaśa
tithyātmakakālākarṣādarddhatṛtīyānāmante arddhaṃ tṛtīyaṃ yeṣāṃ
te tathā . grīṣme mādhavādiṣu ṣaṭkeṣu pūrvvaṃ mādhavāditrika-
patitaṃ, pañcābdānte tu paścimaṃ śrāvaṇāditrikapatitaṃ mala-
māsañcandrārkau janayataḥ” . mihiraḥ . “mādhavādiṣu ṣaṭkeṣu
māsi darśadvayaṃ yadā . dvirāṣāḍhaḥ sa vijñeyaḥ śete tu
śrāvaṇe'cyutaḥ . “mithunopagato bhānuramāvāsyādvayaṃ spṛśet .
dvirāṣāḍhaḥ sa vijñeyoviṣṇuḥ svapiti karkaṭe” . “amāvā-
syādvayaṃ tadantyakṣaṇadvayaṃ spṛśet saṃyujyāt na tanmadhye rāśya-
ntarasaṃyoga ityarthaḥ” . “kanyāsiṃhakulīreṣu yadā darśadvayaṃ
bhavet . āgāmini tadā varṣe kulīre mādhavaḥ svapet” .
yadyapi “yāṃ tithiṃ samanuprāpya tulāṃ gacchati bhāskaraḥ .
tayaiva sarvasaṃkrāntiryāvanmeṣaṃ na gacchati” iti “rājamārtta-
ṇḍavacanāttulādiṣaṇmāse tithivṛddhyabhāvādvarṣe dvādaśavṛddhi-
ranupapannā tathāpi “madhye viṣuvatorbhānuryānyahāni tu
varddhayet . taiḥ sambhūyādhikomāsaḥ patatyeva trayodaśaḥ”
iti “gṛhyapariśiṣṭavākye viṣuvatormeṣatulāsaṃkrāntyormadhye
meṣādiṣaṇmāsa eva tithivṛddhiruktā ahargaṇane meṣā-
diṣaṇmāse mandabhuktyā saptadinavṛddhistulādau śīghrabhuktyā
dinadvayahrāsaḥ” iti tathā ca jyotiḥśāstram “meṣādīnā-
maharvṛndaṃ ṣaṇṇāṃ saptāṣṭacandrakam (187) . tulādīnāmaṣṭa-
saptacandrakantu (178) likhet pṛthak” . “candra ekaḥ “aṅkasya
vāmā gatiḥ” ityaṅkavidāṃ samayāt vyutkrameṇāṅkā bodhyāḥ .
tena dinavṛddhi 5 kramasañcayābhyāṃ 6 meṣādiṣaṭke eva ekā-
daśatithivṛddhiḥ” . evañca “gate'bdadvitaye sārddhe pañcapakṣe
dinadvaye . divasasyāṣṭame bhāge patatyeko'dhimāsakaḥ” . iti
“rājamārttaṇḍoktaḥ saptadaśadinādhikāṣṭamāsādhikavarṣadvaye'dhi-
māsaḥ . sa ca saure māsi saptadaśadinottaraṃ cāndramāsalaṅgha-
nāsambhavāt sāvanamānena jñeyaḥ iti” . siddhāntaśiromaṇau tu
4320000000 kalpapramāṇavarṣeṣu 1593300000
etanmitā adhimāsābhavantītyuktam yathā “lakṣāhatā deva-
naveṣucandrāḥ kalpe'dhimāsāḥ kathitāḥ sudhībhiriti” .
“atropapattiḥ prakṛtāstāvadravimāsāstebhyaścāndramāsā yāva-
dbhiradhikāstāvanto'dhimāsā” iti . tadevāha . “raveḥ
koṭinighnāḥ kṛtā'ṣṭendubāṇāḥ” 51840000000
“surāgnyabdhirāmeṣavo lakṣanighnāḥ 53433300000 .
śāśāṅkasya māsāḥ pṛthak sūryyamāsairvihīnāstu kalpe'thavā
te'dhimāsāḥ iti” .. iṣṭavarṣeadhimāsānayanaṃ tatraivoktaṃ yathā
“kathitakalpagatārkasamāgaṇo raviguṇo gatamāsasamanvitaḥ .
khadahanai (30) rguṇitastithisaṃyutaḥ pṛthagato'dhikamāsasamā-
hatāt (1593300000) .. ravidinā (1555200-
000000) ptagatādhikamāsakaiḥ kṛtadinaiḥ sahito dyugaṇo
vidhoḥ” iti . atra vāsanā kalpagatābdā dvādaśaguṇitā
ravimāsā jātāste caitrādigatacāndratulyaiḥ sauraireva yutā-
striṃśadguṇā iṣṭamāsapratipadādigatatithitulyaiḥ sauraireva
dinairyutāḥ evante saurā jātāstebhyaḥ pṛthak sthitebhyo'dhi-
māsānayanaṃ trairāśikena, yadi kalpasauradinaiḥ kalpādhimāsā
labhyante tadaibhiḥ kimiti phalam gatādhimāsāḥ . tai rdinī-
kṛtaiḥ pṛthak sthitaḥ saurāhargaṇasahitaścāndro bhavati yataḥ
sauracāndrāntaramadhimāsadinānyeva” iti . sūryyasiddhānte'pyu-
ktam . “bhavanti śaśino māsāḥ sūryyendu bhagaṇāntaram . ravi-
māsonitāste tu śeṣāḥ syuradhimāsakāḥ” iti .. sūryyacandra-
bhagaṇayorantaraṃ candrasya māsā bhavanti te cāndramāsā ravimāso
nitāḥ santaḥ śeṣā avaśiṣṭā ye cāndramāsāste'dhikamāsā eva
bhavanti nānye . anena cāndratvamadhimāsānāṃ spaṣṭīkṛtam .
atropapattiḥ . triṃśattithyātmakasya ravīnduyutikālarūpa-
darśāntāvadheścāndrasya, dvādaśarāśimitena sūryyendvantareṇaiva siddhiḥ
kathamanyathā darśānte jātasya mandaśīghrayoḥ sūryyendvoryogasya
punardarśānte sambhavaḥ . dvādaśarāśyantaraṃ tvekaṃ bhagaṇāntaramato
bhagaṇāntareṇa cāndro māsaḥ siddhaḥ . sauramāsāpekṣayā
yadantareṇa cāndramāsānāmadhikatvaṃ ta evādhimāsā iti .
The Purāṇa Index
☞
vol. 1,
p. 46.
Adhimāsa — the intercalary month;
1 fit for
piṇḍa at
Gayā.
2 [Footnote] 1) Vā. 50. 201.
[Footnote] 2) Vā. 83. 42; 105. 18.