• Home
  • Sanskrit
  • About
  • adhikaraṇaṃ

    See also adhikaraṇa, adhikaraṇam.


    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 46, col. 3.
    adhikaraṇaṃ [kṛ-lyuṭ]

    1 Placing at the head of, appointing &c.

    2 Relation, reference, connection; rāmādhikaraṇāḥ kathāḥ Rām. referring to.

    3 (In gram.) Agreement, concord, government or grammatical relation (as of subject and predicate &c.); tatpuruṣaḥ samānādhikaraṇaḥ karmadhārayaḥ P. I. 2. 42 having the members (of the compound) in the same relation or apposition; samānādhikaraṇo or (pb) vyadhikaraṇo bahuvrīhiḥ; pītāṃbaraḥ, cakrapāṇiḥ &c.

    4 A receptacle or subject, technically substratum; jñānādhikaraṇaṃ ātmā T. S. the soul is the substratum of knowledge.

    5 Location, place, the sense of the locative case; ādhārodhikaraṇaṃ P. I. 4. 45; kartṛkarmavyavahitāmasākṣāddhārayat kiyām . upakurvat kriyāsiddhau śāstredhikaraṇaṃ smṛtam .. Hariv.; as gehe sthālyāmannaṃ pacati.

    6 A topic, subject; section, article or paragraph; a complete argument treating of one subject; the Sūtras of Vyāsa and Jaimini are divided into Adhyāyas, the Adhyāyas into Pādas and the Pādas into Adhikaraṇas or sections. According to the Mīmāṃsakas a complete Adhikaraṇa consists of five members:

    viṣaya the subject or matter to be explained, viśaya or saṃśaya the doubt or question arising upon that matter, pūrvapakṣa the first side or prima facie argument concerning it, uttara or uttarapakṣa or siddhāṃta the answer or demonstrated conclusion, and saṃgati pertinency or relevancy, or (according to others nirṇaya the final conclusion); viṣayo viśayaścaiva pūrvapakṣastathottaraṃ . nirṇayaśceti siddhāṃtaḥ śāstre' dhikaraṇaṃ smṛtam .. The Vedāntins put saṃgati in the 3rd place, and siddhāṃta last; tatra ekaikamadhikaraṇaṃ paṃcāvayavaṃ, viṣayaḥ saṃdehaḥ saṃgatiḥ pūrvapakṣaḥ siddhāṃtaśca. Generally speaking, the five members may be taken to be viṣaya, saṃśaya, pūrvapakṣa, uttarapakṣa and siddhāṃta or rāddhāṃta.

    7 Court of justice, court, tribunal; svāndoṣān kathayaṃti nādhikaraṇe Mk. 9. 3; °raṇe ca sādhanaṃ Dk. 40.

    8 Stuff, material; vipratiṣiddhaṃ cānadhikaraṇavāci P. II. 4. 13 (adravyavāci); °etāvattveca 15 fixed number of things, as daśa daṃtoṣṭhāḥ Sk.

    9 A claim.

    10 Supremacy.

    ṇī One who superintends.

    Comp.

    bhojakaḥ a judge, Mk. 9.

    maṃḍapaḥ court or hall of justice Mk. 9.

    vicālaḥ [adhikaraṇasya vicālaḥ anyathākaraṇaṃ] changing the quantity of any thing, increasing or decreasing it so many times; °vicāle ca P. V. 3. 43; dravyasya saṃkhyāṃtarāpādane saṃkhyāyā dhā syāt; ekaṃ rāśiṃ paṃcadhā kuru Sk.

    siddhāṃtaḥ a conclusion which involves others.

    Śabdakalpadruma

    vol. 1, p. 37.
    adhikaraṇaṃ , klī, (adhi + kṛ + adhikaraṇe lyuṭ .)
    ekanyāyopapādanaṃ . iti hemacandraḥ .. adhi-
    kriyate atra . viṣayādipañcāvayavavivecanopeta-
    granthaḥ . yathā,
    viṣayo viśayaścaiva pūrvvapakṣastathottaraṃ .
    nirṇayaśceti pañcāṅgaṃ śāstre'dhikaraṇaṃ smṛtaṃ ..
    viṣayo vicārārhavākyaṃ . viśayo'syāyamartho na
    veti saṃśayaḥ . pūrvvapakṣaḥ prakṛtārthavirodhitarkopa-
    nyāsaḥ . uttaraṃ siddhāntānukūlatarkopanyāsaḥ .
    nirṇayo mahāvākyārthatātparyyaniścayaḥ . evaṃ krameṇa
    vivecanamatrādhikriyate ityadhikaraṇaṃ . iti ti-
    thyāditattvaṃ .. adhikriyate'rthādvicāro'sminnane-
    neti vā adhikaraṇaṃ vedavicāragranthātmikā mī-
    māṃsā . sā ca dvidhā karmmamīmāṃsā brahmamī-
    māṃsā ceti . karmmakāṇḍavedavicāragranthaḥ karmma-
    mīmāṃsā jaiminipraṇītā saiva mīmāṃsātvena pra-
    siddhā pūrvvamīmāṃsā ityucyate . brahmakāṇḍaveda-
    vicāragranthaśca brahmamīmāṃsā vedavyāsapraṇītā sā
    ca vedāntatvena prasiddhā uttaramīmāṃsā ityucyate .
    itthañca mīmāṃsāpadamapi karaṇādhikaraṇavyutpattyā
    granthaparaṃ jñeyaṃ . bhāvavyutpattyā tu vicārapūrvvaka-
    nirṇayaparamiti . yattu adhikriyate vicāro'smai
    iti vyutpattyā adhikaraṇaṃ mīmāṃsāsiddhānta
    ityudīcyenābhihitaṃ tanna . siddhāntasyādhikaraṇa-
    caramāvayavatvenādhikaraṇāṅgatvāt adhikaraṇatvā-
    nupapatteḥ . yathā nyāyamate nigamanasya nyāyāva-
    yavatvaṃ na tanmātrasya nyāyatvaṃ tathehāpīti sudhībhi-
    rbhāvyaṃ . tasya cādhikaraṇasya pañcāṅgāni . taduktaṃ,
    viṣayo'viṣayaścaiva pūrvvapakṣastathottaraṃ .
    nirṇayaśceti pañcāṅgaṃ śāstre'dhikaraṇaṃ smṛtaṃ ..
    viṣayo vicārārhavākyaṃ . yathā . khādire paśuṃ
    badhnāti khādiraṃ vīryyakāmasya yūpaṃ kurvvīta
    ityādi saṃyogapṛthaktvādhikaraṇādeḥ . evaṃ viṣayo
    niścayastadbhinnastadvirodhī vā aviṣayaḥ saṃśayaḥ .
    taduktaṃ,
    viśabdaśca viśeṣārthaḥ sinotirbandhanārthakaḥ .
    viśeṣeṇa sinotīti viṣayo'rthaniyāmakaḥ ..
    niyāmakaḥ koṭiniścāyakatayā viśeṣadarśanātmaka-
    vyāpyavattvādiniścaya eva . evameva nyāyaguru-
    nyāyavāgīśabhaṭṭācāryyacaraṇāḥ .. anye tu viśaya
    iti vipūrvvasya śeteḥ saṃśayārthakatvamālocya tā-
    lavyamadhyapāṭhaṃ vadantaḥ viśayaḥ saṃśayaḥ iti vyāca-
    kṣate tatra vipūrvvaśeteḥ saṃśayārthakatve mānamanu-
    sandheyaṃ . saṃśayaḥ asyāyamartho na vetyākārakaḥ .
    pūrvvapakṣaḥ siddhāntaviruddhatarkopanyāsena siddhānta-
    viruddhasaṃśayaikakoṭivyavasthāpanaṃ . uttaraṃ prakṛta-
    siddhāntānukūlatarkopanyāsena prakṛtasiddhāntasiddha-
    saṃśayāparakoṭivyavasthāpanaṃ . nirṇayaḥ siddhāntasiddha-
    vicāryyavākyatātparyyāvadhāraṇaṃ . karmmamīmāṃsā-
    dhikaraṇāni sahasrasaṃkhyakāni jaiminipraṇītāni
    śāstradīpikādau pārthasārathimiśrādibhirbahudhā
    vivṛtāni . iti candraśekharakṛtatattvasambodhinī .. * ..
    vyākaraṇamate ādhārarūpakārakaṃ . taccaturvvidhaṃ .
    sāmīpyaṃ 1 yathā gaṅgāyāṃ ghoṣaḥ . kālindyāṃ
    reme .. āśleṣaḥ 2 yathā divi devāḥ . kānane
    reme .. viṣayaḥ 3 yathā śāstre nipuṇaḥ . kelau
    kuśalaḥ .. vyāptiḥ 4 yathā tileṣu tailaṃ . sakale
    sthitaḥ .. * ..