• Home
  • Sanskrit
  • About
  • adas


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 20.
    adas mfn. (asau asau adaḥ)

    1 This.

    2 That.

    Yates Sanskrit-English Dictionary

    p. 16, col. 2.
    adas (asau-asau-adaḥ) pro. This.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 47, col. 1.
    adas I. m. f. n. (asau-asau-adas). The pronoun (see sarva-

    nāman) which generally points to what is absent, remote

    or uncertain (differently from idam q. v.) and which cor-

    responds with 1 That. 2 A certain (so and so). In correlative

    phrases it stands therefore usually in the prior sentence,

    imparting greater emphasis. Its declension is defective in

    as far as most of its cases are supplied by the themes asu

    or asa, amu (amū) and ami (amī). The theme which ap-

    pears in composition is adas (except in the forms ada-

    dryañc &c. q. v. See also addhā). In some derivations of rare

    occurrence we meet also with the themes asu, asa and amu;

    see asuka, asaka, amuka.

    II. ind. (esp. in composition with radicals (see gati),

    when employed reflectively). So, in such a manner, f. i.

    adaḥkṛtya having done so &c.--In conjunction with a re-

    lative pronoun or particle it has the effect of giving em-

    phasis or of generalising, e. g. yadadas whatever, yatrādas

    wherever, yathādas howsoever. E. unknown; but it is pro-

    bably derived from the theme ad which occurs in ada-

    dryañc and addhā.

    Benfey Sanskrit-English Dictionary

    p. 13, col. 2.
    adas adas, pronoun, nom. sing. m.

    and f. asau, nom. and acc. sing. n. adas;

    the bases of the remaining cases are

    amu, amū, and amī. That, you, Man.

    10, 128. It is preceded by the rela-

    tive pronoun, He-who, Man. 1, 7.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 18, col. 1.
    adas 1 . adas, m. asau, f. asau, n. adas, pron.

    that; a certain. —Adas, ind. thus, so; ever. —Adaḥ-

    kṛtya, having done that. —Ado-bhavati, he becomes

    that. —Ado-maya, as, ī, am, made of that, contain-

    ing that. —Ado-mūla, as, ā, am, rooted in that.
    p. 18, col. 1.
    adas 2 . adas, eating, (only at the close of

    compound words.)

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    p. 114, col. 1.
    adás [501], pron. yon, yonder, that, that there, in opposition to the one here or just mentioned: e. g. asau, 227, that one (the traveller—last mentioned at 2019); so 3110; asāv amutra, ayam asmin, that one in that world, this one in this, 1037; that one (correl. ya), 76, 3711; as designation of persons not to be named, so-and-so, N. or M.; asāv aham, I am so-and-so, 6114; 6021; 1035; follows at a distance the word to which it refers, thus emphasizing it, 231. [see 501 and 503.]

    Apte Practical Sanskrit-English Dictionary

    p. 40, col. 2.
    adas pron. a. [na dasyate utkṣipyate (pb) aṃguliryatra idaṃtayā nirddhāraṇāya purovartini evāṃgulinirdeśaḥ saṃbhavati nāpurovartini, na-das-kvip Tv.] (asau m. f., adaḥ n.). That, (referring to a person or thing not present or near the speaker) (viprakṛṣṭa or parokṣa); idamastu sannikṛṣṭaṃ samīpataravarti caitado rūpam . adasastu viprakṛṣṭaṃ taditi parokṣe vijānīyāt .. amuṣya vidyā rasanāgranartakī N. 1. 6.; asau nāmā'hamasmīti svanāma parikīrtayet . Ms. 2. 122 I am that person, so and so (giving the name); asāvahamiti brūyāt 130, 216; Y. 1. 26. adas is, however, often used with reference to pratyakṣa or sannikṛṣṭa objects &c. in the sense of ‘this here’, ‘yonder’; asau śaraṇyaḥ śaraṇonmukhānāṃ R. 6. 21 ( asāviti purovartino nirdeśaḥ Malli.); amī rathyāḥ Ś. 1. 8.; amī vahnayaḥ 4. 17, 7. 11. It is often used in the sense of tat as a correlative of yat; hiṃsārataśca yo nityaṃ nehāsau sukhamedhate Ms. 4. 170 he who &c. But when it immediately follows the relative pronoun (yosau, ye amī &c.) it conveys the sense of prasiddha ‘well-known’, ‘celebrated’, ‘renowned’; yosāvatīdriyagrāhyaḥ sūkṣmo' vyaktaḥ sanātanaḥ Ms. 1. 7; yosau kumārasevako nāma Mu. 3; yosau coraḥ Dk. 68; sometimes adas used by itself conveys this sense; vidhurapi vidhiyogādgrasyate rāhuṇā'sau that (so well-known to us all) moon too. See the word tad also and the quotations from K. P

    ind. There, at that time, then, thus, ever; correlative to some pronominal forms; yadādaḥ, yatrādaḥ whenever, whereever &c. By ado'nupadeśe P. I. 4. 70 adas has the force of a (gati) preposition when no direction to another is implied; adaḥ kṛtya adaḥ kṛtaṃ; . paraṃ pratyupadeśe tu adaḥ kṛtvā adaḥ kuru . Sk.

    Cappeller Sanskrit-English Dictionary

    p. 11.
    adás (n. pron.) that, yonder (also °—); adv. there.

    Macdonell Sanskrit-English Dictionary

    p. 9, col. 1.
    adas a-d-ás, prn. n. (m. of. asau) yon, that:
    ac. ad. there.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 18, col. 1.
    adás nom. mf. asaú (voc. ásau, MaitrS.) (n. adás), (opposed to idám, q.v.), that, a certain
    p. 1310, col. 1.
    then, AV. xii, 1, 55.
    p. 18, col. 1.
    adas (adas) ind. thus, so, there.

    Apte Enlarged Practical Sanskrit-English Dictionary

    vol. 1, p. 54.
    adas pron. a. [na dasyate utkṣipyate aṅguliryatra idaṃtayā nirddhāraṇāya purovartini evāṅgulinirdeśaḥ saṃbhavati nāpuro- vartini, na-das-kvip Tv.] (asau m. f. adaḥ n.). That, (referring to a person or thing not present or near the speaker) (viprakṛṣṭa or parokṣa); idamastu sannikṛṣṭaṃ samīpa- taravarti caitado rūpam | adasastu viprakṛṣṭaṃ taditi parokṣe vijānīyāt || amuṣya vidyā rasanāgranartakī N.1.5; asau nāmā'hamasmīti svanāma parikīrtayet Ms.2.122. I am that person, so and so (giving the name); asāvahamiti brūyāt 130,216; Y.1.26. adas is, however, often used with reference to pratyakṣa or sannikṛṣṭa objects &c. in the sense of 'this here', 'yonder'. asau saraṇyaḥ saraṇonmukhānām R.6.21. (asāviti purovartino nirdeśaḥ Malli.); amī rathyāḥ Ś.1.8.; amī vahnayaḥ 4.18;7.11. It is often used in the sense of tat as a correlative of yat; hiṃsārataśca yo nityaṃ nehāsau sukhamedhate Ms. 4.170. He, who &c. But when it immediately follows the relative pronoun (yo'sau, ye amī &c.) it conveys the sense of prasiddha 'well-known', 'celebrated', 'renowned'; yo'sāvatīndriyagrāhyaḥ sūkṣmo'vyaktaḥ sanātanaḥ Ms.1.7; yo'sau kumāra- sevako nāma Mu.3; yo'sau coraḥ Dk.68; sometimes adas used by itself conveys this sense; vidhurapi vidhiyogād grasyate rāhuṇā'sau that (so well-known to us all) moon too. See the word tad also and the quotations from K. P. -ind. There, at that time, then, thus, ever; correlative to some pronominal forms; yadādaḥ, yatrādaḥ whenever, whereever &c. By ado'nupadeśe P.1.4.70. adas has the force of a (gati) preposition when no direction to another is implied; adaḥkṛtya adaḥkṛtam; | paraṃ pratyupadeśe tu adaḥkṛtvā adaḥkuru | Sk.

    Burnouf Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 16, col. 1.
    adas adas n. de asau 54.

    Stchoupak Dictionnaire Sanscrit-Français

    p. 19, col. 2.
    adas- pron. (nom. m. f. asau nt. adas; thèmes des autres cas: amā et amī-) celui-là (non présent), cela, ce, il; un tel; celui-ci (rare); asāv eva le même.

    ado-mūla- a. qui a sa racine en cela.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 123.
    1. adás pron. sg. nom. m. f. asaú, n. adás; den übrigen Casus liegen die Stämme amu und ami zu Grunde, P. 7, 2, 107. 8, 2, 80. 81. VOP. 3, 46. 127. 130. 157 - 159. 164. 168. Das ī in amī wird mit einem folg. Vocal nicht zusammengezogen P. 1, 1, 12. VOP. 2, 20. Mit dem ka demin.: asukaḥ oder asakaú (VS. 23, 22. 23.) P. 7, 2, 107, Vārtt. amukaiḥ 7, 1, 11, Sch. Am Anf. eines comp. adas (s. adaḥkar, adobhū, adomūla) und asau (s. asaukar, asaunāman); den Ableitungen liegt adas zu Grunde (s. adasy, adomaya). Wird mit Verbalwurzeln componirt P. 1, 4, 70. VOP. 8, 21.

    — 1) jener: mo ṣu dêvā àdaḥ sva1^\ravâ pādi dìvasparî nicht falle (verschwinde) jene Helle vom Himmel ṚV. 1, 105, 3. im Gegens. zu idam dieser ŚAT. BR. 3, 2, 1, 18. 6, 4, 1, 19. ayamagniḥ ist das Feuer auf Erden, asāvagniḥ das in der Luft und im Himmel NIR. 7, 23. ayaṃ lokaḥ diese Welt, asau lokaḥ jene Welt: vāgevāyaṃ loko mano 'ntarikṣalokaḥ prāṇo 'sau lokaḥ BṚH. ĀR. UP. 1, 5, 4. TAITT. BR. 3, 1, 1, 8. M. 10, 128. BRĀHMAṆ.3, 7. Von Abwesenden: amūnāśramavāsinaḥ śrautena vidhinā satkṛtya svayameva praveśayitumarhati ŚĀK. 61, 11. ihaiva tāvattiṣṭhāmi yāvadāyātyasau śaṭhaḥ VID. 99. śṛgālātpāśabaddho 'sau mṛgaḥ kākena rakṣitaḥ HIT. I, 48. In Verbindung mit einem nom. pr. kāmadhenuṃ vasiṣṭho 'sau yadā na tyajate muniḥ . tadāsya śabalāṃ rājā viśvāmitro 'nvakarṣata .. VIŚV. 4, 1. putro daśarathasyāsau rāmo nāma mahāyaśāḥ . saha bhrātrāśramadvāri bhāryayā saha tiṣṭhati .. R. 3, 18, 10. iti pṛṣṭaḥ sumantrastadākhyātumupacakrame . ānīta ṛṣyaśṛṅgo 'sau yenopāyena mantribhiḥ 1, 9, 1. Dieses pron. und seine Ableitungen werden auch zur Bezeichnung unbestimmter, im Augenblick nicht zu nennender Personen oder Gegenstände verwendet, z. B. in den Formeln des AV. an den Stellen, welche der Name desjenigen einzunehmen hat, gegen den die Formel gerichtet ist: taiṣṭvā̀ sarvaîràbhi ṣyā̂mì pāśaîrasāvāmuṣyāyaṇāmuṣyāḥ putra mit diesen Banden allen binde ich dich N. N., von N. N. stammend, der N. N. Sohn 4, 16, 9; vgl. VS. 26, 1. 2. asau nāmāhamasmīti svaṃ nāma parikīrtayet M. 2, 122. asāvahamiti brūyāt 130. 216. YĀJÑ. 1, 26. der dort, hinweisend: asāvatrabhavānvarṇāśramāṇāṃ rakṣitā - vaḥ pratipālayati ŚĀK. 63, 15. dūramamunā sāraṅgeṇa vayamākṛṣṭāḥ 5, 5. yatra sthāṇurivācalo munirasāvabhyarkabimbaṃ sthitaḥ 170. atha yo 'sau tṛtīyo vaḥ sa kutaḥ kasya vā punaḥ N. 22, 10. Weist auf etwas vom Redenden Entferntes hin, das aber dem, von dem die Rede geht, zunächst liegt: tasya prācī dikiśaro 'sau cāsau (die beiden dem Osten zunächst liegenden Weltgegenden Südost und Nordost) cermau . athāsya pratīcī dikpucchamasau cāsau ca (Südwest und Nordwest) sakthnyau dakṣiṇā codīcī ca pārśve BṚH. ĀR. UP. 1, 2, 3. Mit folgendem eva jener selbe, derselbe: so 'sāveva bandhuḥ ŚAT. BR. 1, 1, 2, 22.

    — 2) der, in Correl. mit dem pron. rel.: hiṃsārataśca yo nityaṃ nehāsau sukhamedhate M. 4, 170. kaścāsau yasyāhaṃ dūta īpsitaḥ N. 3, 2. dūrādyaḥ paśyeddīrghardaśyasau H. 344.

    — 3) dieser: yo 'sau (von dem eben die Rede war) — sa eva M. 1, 7. nanvamumeva tāvadacirapravṛttamupabhogakṣamaṃ grīṣmasamayamadhikṛtya gīyatām ŚĀK. 4, 4. In den Wörterbüchern weist adas bald auf das unmittelbar Vorangehende ( AK. 1, 1, 1, 6. 3, 20. 2, 4, 2, 51. 8, 2, 17. TRIK. 2, 1, 4. 3, 5, 19. H. 64. 73. 304. 325. 610. 697.), bald auf das unmittelbar Nachfolgende (AK. 2, 10, 37. 3, 4, 153. 236. TRIK. 2, 7, 17. H. 92. 235. 239. 697.). dieser hier: amī vediṃ paritaḥ kḷptādhiṣṇyāḥ - tvāṃ vahnayaḥ pāvayantu ŚĀK. 83. dhāvantyamī - rathyāḥ 8.

    — 4) folgt in einiger Entfernung auf das Wort, auf das es zu beziehen ist, und hebt es auf diese Weise mit Nachdruck hervor: maṇinā bhūṣitaḥ sarpaḥ kimasau na bhayaṃkaraḥ ist eine mit einem Juwel geschmückte Schlange als solche nicht furchtbar? BHARTṚ. 2, 43. vidhurapi vidhiyogādgrasyate rāhuṇāsau v.l. ad HIT. I, 17.

    — 5) vertritt das pron. subst. der 3ten Person M. 1, 58. 8, 413. N. 17, 43. 23, 7. 8. VID. 158. 263. 264. PAÑCAT. 262, 10. HIT. 12, 15. 44, 3. RAGH. 3, 35. amunā - ayam - asya auf dieselbe Person bezogen ŚĀK. 47. — Die indischen Lexicographen geben adas die Bedeutung von jener (parasmin, paratra) und von dieser (atra) H. an. 2, 575. MED. s. 14.

    vol. 1, p. 124.
    2. adás (acc. n. vom vorhergehenden) adv. dort, damals, besonders in Verbindung mit relativen Conjunctionen; häufig mit yad, auch yatra, yathā dort wo, damals als, so wie: yatstho dī̀rghaprâsadmanì yadvā̀do rôcàne dìvaḥ . yadvā̂ samùdre adhyākṛ̂te gṛ̀he 'tà ā yā̂tamaśvinā .. ṚV. 8, 10, 1. yadàdo vā̂ta te gṛ̀hè3^\ 'mṛtâsya nìdhirhìtaḥ . tatô no dehi jī̀vasê .. 10, 186, 3. yaddêvā àdaḥ sâlìle susâṃrabdhā̀ atîṣṭhata . atrā̂ vò nṛtyâtāmiva tī̀vro rèṇurapā̂yata .. 72, 6. yadàdo pîtò ajâganvìvasvà parvâtānām . atrā̂ cinno madho pìto 'râṃ bhàkṣāyâ gamyāḥ .. 1, 187, 7. yadàdo dèvā asûrā̀ntvayāgrê nìrakûrvata . tatàstvamadhyôṣadhe apāmā̀rgo âjāyathāḥ .. AV. 4, 19, 4. yadàdô 'dò 'bhyagâccham wohin immer ich gehe 16, 7, 9. amunaivānūkāśena yadada indraḥ sārathiriva bhūtvodajayat AIT. BR. 2, 25. ṚV. 8, 26, 17. AV. 12, 1, 15. yatrādo gāyatrī suparṇo bhūtvā somamāharattadetāsāṃ hotrāṇāmindra ukthāni parilupya hotre pradadau AIT. BR. 6, 14. tadyathaivādaḥ somaṃ rājānaṃ grāvabhirabhiṣuṇvantyevamevaitadulūkhalamusalābhyāṃ dṛṣadupalābhyāṃ haviryajñamabhiṣuṇoti ŚAT. BR. 1, 1, 4, 7. tadadaḥ sautrāmaṇītīṣṭistasyāṃ tadvyākhyāyate 6, 3, 7. (überhaupt im ŚAT. BR. oft zurück auf einen schon behandelten, oder vorwärts auf einen noch zu behandelnden Gegenstand weisend) anuvaṣaṭkaroti tadyathādo 'śvāngā vā punarabhyākāraṃ tarpayantyevamevaitaddevatāḥ punarabhyākāraṃ tarpayanti AIT. BR. 3, 5.
    vol. 1, p. 125.
    3. adas (von 1. ad) adj. essend, verzehrend, im comp. riśādas; s. d.
    vol. 5, p. 967.
    2. adas Sp. 125, Z. 6 lies 12, 1, 55 st. 12, 1, 15.

    Grassmann Wörterbuch zum Rig Veda

    p. 35.
    adás, pron. jener. N. m. f. asaú, n. adás, alles übrige aus amú, f., amū́ und aus amī́.

    -saú [m.] {105,16}; {191,9}; {371,3}; {700,2}; {958,4}; {985,1}.

    -saú [f.] {700,6}; {972,1}.

    -dás [n.] {105,3} (súar); {497,3} (cakrám); mádhu {946,3}; s. d. f.

    -múm {7,6}; {632,30}.

    -múṣmai {398,4}.

    -múṣya {164,10}; {654,1—15}.

    -mū́m [f.] {951,7}; {1020,8}.

    -muyā́ (als Adv. s. u.).

    -mī́ [N. p. m.] {24,6. 10}; {105,5. 9. 10}; {127,8}; {141,13}; {314,11}.

    -mī́ṣām [G. p. m.] {516,16}; {929,12. 14}.

    -mū́s [N. p. f.] {23,17}; {825,8}.

    -mū́s [A. p. f.] {488,31}.

    p. 35.
    adás, ursprünglich neutr. des vorigen; dort, an jenem (entfernten) Orte, dorthin; stets (ausser {187,7}) in Verbindung mit einem Locativ, und stets in einem vorangestellten relativen Satze, namentlich nach yád „wenn”, und dann im Nachsatze átra ({187,7}; {898,6}), átas ({630,1}), tátas ({1012,3}), z. B. {898,6}; yád devās … salilé súsaṃrabdhās átiṣṭhata, átrā ...

    187,7; {630,1}; {646,17}; {777,22}; {898,6}; {981,3}; {1012,3}.

    Böhtlingk Sanskrit-Wörterbuch in kürzerer Fassung

    vol. 1, p. 28, col. 3.
    adás

    — 1) Nom. und Acc. Sg. n. jenes ; es 128,24 Vgl. asau , , amu und ami.

    — 2) Acc. Adv. dort 29,19. dorthin.

    Cappeller Sanskrit Wörterbuch

    p. 8, col. 1.
    adás n. jenes (vgl. asaú; adv. dort.

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 7, col. 1.
    adas Pron. demonstr. (nom. m. f. asau, n. adas gr. 271.)

    hic, ille.

    Vācaspatyam

    p. 114, col. 1.
    adas tri0 na dasyate utkṣipyate'ṅguliryatra idantayā nirddhāra-
    ṇāya purovarttinyevāṅgulinirddeśaḥ sambhavati nāpurovarttini .
    na + daskvip . apurovarttini parokṣe jñāte vastuni .
    sarvanāmatā . amuṣya vidyā rasanāgranarttakīti naiṣa-
    dham . paraloke nacāmutra phalaprada iti purā0 .
    idamastu sannikṛṣṭaṃ samīpataravartti caitadorūpam . ada-
    sastu viprakṛṣṭaṃ taditi parokṣe vijānīyādityukte vipra-
    kṛṣṭe evāsya prayogaḥ . yacchabdākāṅkṣitatacchabdāprayoge'sya
    tadarthabodhakatā . yathā ānandayati te netre yo'dhunāsau
    samāgata ityādau . ataevoktaṃ kāvyaprakāśe idaṃśabdavadadaḥ-
    śabdastacchabdārthamabhidhatte ityuktam yacchabdasya tu nikaṭa-
    sthitatve tacchabdasyāpi prasiddhaparāmarṣiteti vadatā ca tena
    tacchabdasyeva idamadaḥśabdayorapi prasiddhārthakatā tatraivoktā .
    yathā karabālakarāladoḥsahāyo yudhi yo'sau vijayā-
    rjjunaikamallaḥ . yadi bhūpatinā sa tatra kāryye ityādau
    prasiddhārthakatā . anyathā sa ityanena punaruktatvāpatteḥ ataeva
    darpaṇakṛtā ānandayati te netre yo'sau subhru! samāgata
    iti padye yacchabdasya sannikṛṣṭatayā tacchārthāvācakatvamāśaṅkya
    ānandayati te netre yo'dhunāsau samāgata ityevaṃ pāṭhaḥpari-
    varttitaḥ . yacchabdenānākāṅkṣitatvetu na tacchabdārthābhidhā-
    yitvaṃ kintu prasiddhādyabhidhāyakatā yathā asau maruccumbita-
    cārukeśara ityādau nātra tacchabdārthapratītiriti kāvya
    prakāśe uktam . tathā ca yacchabdenākāṅkṣāsthale eva
    yacchabdasyāsannikṛṣṭatayopāttasyādaḥśabdasya tacchabdārthakatā
    nānyatheti susthitam . ado'nupadeśe iti sūtranirddeśāt
    anupadeśe adasaḥ gatisaṃjñā tena adaḥ kṛtyādaḥ kṛtamityādau
    gatitvena samāse lyap . paraṃ prati upadeśe tu adaḥ kṛtvā
    adaḥ kuru ityādau na gatitvam . asya gatisaṃjñātve
    nāvyayatvamapi . tenāvyayapūrvvakatayā lyap arthastu
    adaḥśabdasyeva .