• Blog
  • Sanskrit
  • About
  • ada


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 19.
    ada (au) r. 2d cl. (atti) To eat. The root is imperfect; ghasa being substituted for it in several inflections; as jaghāsa, &c. Implying injury, it is not conjugated in the middle voice, although the action be reciprocal: as vyatyadanti they bite, or devour each other. With an indicatory i, adi (andati) To bind.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 46, col. 1.
    ada m. f. n. (-daḥ-dī-dam) Eating; (occurs only as the latter

    part of Tatpur. compounds). See f. i. ajāda, atṛṇāda, a-

    nnāda. E. ad, kṛt aff. aṇ.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    ☞ p. 17, col. 3.
    Ada or adaka, as, ā, am, eating.

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    ☞ p. 114, col. 1.
    ada, a. eating, in cpds. [√ad.]

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    ☞ p. 17, col. 3.
    ada or adaka, mfn. chiefly ifc., eating.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    ☞ p. 16, col. 2.
    ada (au)

    r. 2d cl. (atti) To eat. The root is imperfect; yasa being substi-
    tuted for it in several inflections; as jaghāsa, &c. Implying injury,
    it is not conjugated in the middle voice, although the action be
    reciprocal: as vyatyadanti they bite, or devour each other. With an
    indicatory i, adi (andati) To bind.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    ☞ vol. 1, p. 121.
    ada (von 1. ad) adj. f. ī essend, am Ende einer Zusammens.: mānuṣamāṃsāda HIḌ. 2, 2. raktāmiṣāda R. 1, 29, 17; vgl. ajāda, atṛṇāda, annāda, kravyāda, puruṣāda .
    ☞ vol. 5, p. 967.
    ada ; in allen angeführten compp. (vgl. noch parapiṇḍāda, palāda, pṛṣṭhamāṃsāda, māṃsāda) nimmt BENFEY āda an, was aber eher nom. act. wäre; vgl. nyāda .

    Bopp Glossarium Sanscritum

    ☞ p. 6, col. 2.
    ada Adj. et Nom. agentis in fine comp. (r. ad s. a) edens.

    H. 2. 2.

    Vācaspatyam

    ☞ p. 112, col. 2.
    ada bandhane bhvā0 para0 idit saka0 seṭ . andati āndīt .
    ☞ p. 112, col. 2.
    ada bhakṣaṇe ca adā0 para0 saka0 aniṭ . atti agha-
    sat jaghāsa attā atsyati . sani jighatsati . kta—odanārthe
    annam anyatra jagdham ghañ ghasaḥ—ādaḥ ktin jagdhiḥ .
    “yo'nnamatti yatastata” iti smṛtiḥ . “attā carācara-
    grahaṇāditi” śā0 sū0 . “kimadanti bhṛṅgā” iti .

    Śabdakalpadruma

    ☞ vol. 1, p. 32.
    ada i bandhe . (bhvādi parasmaipadī seṭ idit) iti
    kavikalpadrumaḥ .. i andyate . iti durgādāsaḥ ..
    ☞ vol. 1, p. 32.
    ada la au bhakṣaṇe (aniṭ parasmepadī adādi .)
    iti kavikalpadrumaḥ .. la atti . au attā .
    gaṇakṛtamanityamiti nyāyāt śapaḥsthitau ada-
    tītyapīti vararuciḥ . iti durgādāsaḥ ..

    Kṛdantarūpamālā

    ☞ p. 19.
    (21) “ada bhakṣaṇe” (II-adādiḥ-1011-saka-ani. para.)

    ādakaḥ-dikā, ādakaḥ-dikā, 5 jighatsakaḥ-tsikā; 6 attā-trī, ādayitā-trī, jighatsitā, trī; A adan-tī, ādayan-ntī, jighatsan-ntī;

    atsyan-tī-ntī, ādayiṣyan-tī-ntī, jighatsiṣyan-tī-ntī;

    ā 1 dayamānaḥ, ādayiṣyamāṇaḥ;

    sasyā 2 t, āmāt, kravyāt B 3, kravyā 4 daḥ, prā C ṇāt, āmiṣā D daḥ; 5 jagdham-gdhaḥ-gdhavān, 6 annam-nnavān; āditam-taḥ, jighatsitam-taḥ-tavān, 7 ghasaḥ, annā 8 dī, putrādinī, ādivān, jakṣi 9 vān, ad 10 maraḥ, jighat E suḥ,

    attavyam, ādayitavyam, jighatsitavyam;

    adanīyam, ādanīyam, jighatsanīyam;

    ādyam, ādyam, jighatsyam;

    īṣadadaḥ-duradaḥ-svadaḥ;

    adyamānaḥ, ādyamānaḥ, jighatsyamānaḥ; 11 ghāsaḥ, ghasaḥ, 12 nyādaḥ F, nighasaḥ, ādaḥ, G saṃghasaḥ 13, praghasaḥ, jighatsaḥ; 14 attum-ādako (vā yāti), ādayitum, jighatsitum;

    adanam, ādanam, jighatsanam;

    jagdhiḥ, ādanā, jighatsā, jighatsayiṣā;

    jagdhvā, ādayitvā, jighatsitvā;

    prajagdhya, samādya, prajighatsya,

    ādam 2, jagdhvā 2, ādam 2, ādayitvā 2, jighatsam 2; jighatsitvā 2 1 attriḥ, 2 adriḥ;

    [Footnote]5. ‘luṅsanorghasḷ’ (2-4-37) iti

    ghasḷ . ‘sassyārdhadhātuke’ (7-4-49)

    iti sakārasya takāraḥ .

    [Footnote]6. ‘ekāca upadeśe—’ (7-2-10)

    itīṇṇiṣedhaḥ .

    [Footnote]A. ‘adan madhughno dviṣate visṛjya śvavalkajaṃ viśvamudaṃ duhānaḥ’ dhā. kā. 2. 44.

    [Footnote]1. ‘adeḥ pratiṣedhaḥ’ (vā-1-3-87) iti

    asya bhakṣaṇārthatve'pi ātmanepa-

    ditvameva .

    [Footnote]2. ‘ado'nanne’ (3-2-68) iti viṭ .

    [Footnote]B. ‘vyāptaṃ guhāśayaiḥ krūraiḥ kravyādbhissa niśācaraiḥ’ bha. kā. 6-94.

    [Footnote]3. ‘kravye ca’ (3-2-69) iti viṭ .

    [Footnote]4. ‘vā'sarūpo—’ (3-1-94) iti nyāye-

    nāṇapi .

    [Footnote]C. ‘vālito dūrabhāg rāmaḥ bāṇaṃ prāṇādamatyajat’ bha. kā. 6. 123.

    [Footnote]D. ‘tava viditaviṣādo dṛṣṭakṛtsnāmiṣādaḥ’ bha. kā. 10-17.

    [Footnote]5. ‘ado jagdhirlyap ti kiti’ (2-4-36)

    iti jagdhyādeśaḥ .

    [Footnote]6. ‘bahulaṃ taṇi, annavadhaka—’ (2-4-54)

    iti vārtikāt prayogo'yamapi sādhuḥ .

    ‘annāṇṇaḥ’ (4-4-85) iti

    nirdeśācca .

    [Footnote]7. ‘acyupasaṃkhyānam-’ (vā. 2-4-37)

    iti ghasḷ .

    [Footnote]8. ‘supyajātau—’ (3-2-78) iti ṇiniḥ .

    [Footnote]9. ‘liṭyanyatarasyām’ (2-4-40) iti

    ghasḷ vikalpena . ‘vasvekāj—’

    (7-2-67) iti iṭ .

    [Footnote]10. ‘sṛghasyadaḥ kmarac’ (3-2-160)

    iti tacchīlādiṣu kartṛṣu kmarac

    pratyayaḥ .

    [Footnote]E. ‘jighatsoḥ nūnamāpādi dhvaṃso'yaṃ tāṃ niśācarāt’ bha-kā 6-31.

    [Footnote]11. ‘ghañapośca’ (2-4-38) iti ghasḷ .

    [Footnote]12. ‘nau ṇa ca’ (3-3-60) iti vā ap .

    [Footnote]F. ‘vyāpnuvanto diśo'nyādān kurvantassavyadhān harīn’ bha. kā. 7-56.

    avidyamānaḥ nyādaḥ = āhāraḥ yeṣāṃ tān ityarthaḥ .

    [Footnote]G. ‘ādareṇa gamaṃ cakrurviṣameṣvapyasaṃghasāḥ’ bha. kā. 7-56.

    [Footnote]13. ‘upasarge'daḥ’ (3-3-59) ityap .

    [Footnote]14. ‘tumunṇvulau kriyāyāṃ kriyārthāyām’

    (3-3-10) iti tumuṇṇvulau .

    [Footnote]1. auṇādikaḥ trin pratyayaḥ (da. u.

    1. 37.) . ṝṣiḥ .

    [Footnote]2. auṇādikaḥ (da. u. 1-34.) krin

    pratyayaḥ .