• Home
  • Sanskrit
  • About
  • ada


    Wilson Sanskrit-English Dictionary

    p. 19.
    ada (au) r. 2d cl. (atti) To eat. The root is imperfect; ghasa being substituted for it in several inflections; as jaghāsa, &c. Implying injury, it is not conjugated in the middle voice, although the action be reciprocal: as vyatyadanti they bite, or devour each other. With an indicatory i, adi (andati) To bind.

    Goldstücker Sanskrit-English Dictionary

    p. 46, col. 1.
    ada m. f. n. (-daḥ-dī-dam) Eating; (occurs only as the latter

    part of Tatpur. compounds). See f. i. ajāda, atṛṇāda, a-

    nnāda. E. ad, kṛt aff. aṇ.

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (1st ed.)

    p. 17, col. 3.
    Ada or adaka, as, ā, am, eating.

    Lanman’s Sanskrit Reader Vocabulary

    p. 114, col. 1.
    ada, a. eating, in cpds. [√ad.]

    Monier-Williams Sanskrit-English Dictionary (2nd ed.)

    p. 17, col. 3.
    ada or adaka, mfn. chiefly ifc., eating.

    Śabdasāgara Sanskrit-English Dictionary

    p. 16, col. 2.
    ada (au)

    r. 2d cl. (atti) To eat. The root is imperfect; yasa being substi-
    tuted for it in several inflections; as jaghāsa, &c. Implying injury,
    it is not conjugated in the middle voice, although the action be
    reciprocal: as vyatyadanti they bite, or devour each other. With an
    indicatory i, adi (andati) To bind.

    Böhtlingk and Roth Grosses Petersburger Wörterbuch

    vol. 1, p. 121.
    ada (von 1. ad) adj. f. ī essend, am Ende einer Zusammens.: mānuṣamāṃsāda HIḌ. 2, 2. raktāmiṣāda R. 1, 29, 17; vgl. ajāda, atṛṇāda, annāda, kravyāda, puruṣāda .
    vol. 5, p. 967.
    ada ; in allen angeführten compp. (vgl. noch parapiṇḍāda, palāda, pṛṣṭhamāṃsāda, māṃsāda) nimmt BENFEY āda an, was aber eher nom. act. wäre; vgl. nyāda .

    Bopp Glossarium Sanscritum

    p. 6, col. 2.
    ada Adj. et Nom. agentis in fine comp. (r. ad s. a) edens.

    H. 2. 2.

    Vācaspatyam

    p. 112, col. 2.
    ada bandhane bhvā0 para0 idit saka0 seṭ . andati āndīt .
    p. 112, col. 2.
    ada bhakṣaṇe ca adā0 para0 saka0 aniṭ . atti agha-
    sat jaghāsa attā atsyati . sani jighatsati . ktaodanārthe
    annam anyatra jagdham ghañ ghasaḥādaḥ ktin jagdhiḥ .
    yo'nnamatti yatastata iti smṛtiḥ . attā carācara-
    grahaṇāditi śā0 sū0 . kimadanti bhṛṅgā iti .

    Śabdakalpadruma

    vol. 1, p. 32.
    ada i bandhe . (bhvādi parasmaipadī seṭ idit) iti
    kavikalpadrumaḥ .. i andyate . iti durgādāsaḥ ..
    vol. 1, p. 32.
    ada la au bhakṣaṇe (aniṭ parasmepadī adādi .)
    iti kavikalpadrumaḥ .. la atti . au attā .
    gaṇakṛtamanityamiti nyāyāt śapaḥsthitau ada-
    tītyapīti vararuciḥ . iti durgādāsaḥ ..

    Kṛdantarūpamālā

    p. 19.
    (21) “ada bhakṣaṇe” (II-adādiḥ-1011-saka-ani. para.)

    ādakaḥ-dikā, ādakaḥ-dikā, 5 jighatsakaḥ-tsikā; 6 attā-trī, ādayitā-trī, jighatsitā, trī; A adan-tī, ādayan-ntī, jighatsan-ntī;

    atsyan-tī-ntī, ādayiṣyan-tī-ntī, jighatsiṣyan-tī-ntī;

    ā 1 dayamānaḥ, ādayiṣyamāṇaḥ;

    sasyā 2 t, āmāt, kravyāt B 3, kravyā 4 daḥ, prā C ṇāt, āmiṣā D daḥ; 5 jagdham-gdhaḥ-gdhavān, 6 annam-nnavān; āditam-taḥ, jighatsitam-taḥ-tavān, 7 ghasaḥ, annā 8 dī, putrādinī, ādivān, jakṣi 9 vān, ad 10 maraḥ, jighat E suḥ,

    attavyam, ādayitavyam, jighatsitavyam;

    adanīyam, ādanīyam, jighatsanīyam;

    ādyam, ādyam, jighatsyam;

    īṣadadaḥ-duradaḥ-svadaḥ;

    adyamānaḥ, ādyamānaḥ, jighatsyamānaḥ; 11 ghāsaḥ, ghasaḥ, 12 nyādaḥ F, nighasaḥ, ādaḥ, G saṃghasaḥ 13, praghasaḥ, jighatsaḥ; 14 attum-ādako (vā yāti), ādayitum, jighatsitum;

    adanam, ādanam, jighatsanam;

    jagdhiḥ, ādanā, jighatsā, jighatsayiṣā;

    jagdhvā, ādayitvā, jighatsitvā;

    prajagdhya, samādya, prajighatsya,

    ādam 2, jagdhvā 2, ādam 2, ādayitvā 2, jighatsam 2; jighatsitvā 2 1 attriḥ, 2 adriḥ;

    [Footnote]5. ‘luṅsanorghasḷ’ (2-4-37) iti

    ghasḷ . ‘sassyārdhadhātuke’ (7-4-49)

    iti sakārasya takāraḥ .

    [Footnote]6. ‘ekāca upadeśe—’ (7-2-10)

    itīṇṇiṣedhaḥ .

    [Footnote]A. ‘adan madhughno dviṣate visṛjya śvavalkajaṃ viśvamudaṃ duhānaḥ’ dhā. . 2. 44.

    [Footnote]1. ‘adeḥ pratiṣedhaḥ’ (vā-1-3-87) iti

    asya bhakṣaṇārthatve'pi ātmanepa-

    ditvameva .

    [Footnote]2. ‘ado'nanne’ (3-2-68) iti viṭ .

    [Footnote]B. ‘vyāptaṃ guhāśayaiḥ krūraiḥ kravyādbhissa niśācaraiḥ’ bha. . 6-94.

    [Footnote]3. ‘kravye ca’ (3-2-69) iti viṭ .

    [Footnote]4. ‘vā'sarūpo—’ (3-1-94) iti nyāye-

    nāṇapi .

    [Footnote]C. ‘vālito dūrabhāg rāmaḥ bāṇaṃ prāṇādamatyajat’ bha. . 6. 123.

    [Footnote]D. ‘tava viditaviṣādo dṛṣṭakṛtsnāmiṣādaḥ’ bha. . 10-17.

    [Footnote]5. ‘ado jagdhirlyap ti kiti’ (2-4-36)

    iti jagdhyādeśaḥ .

    [Footnote]6. ‘bahulaṃ taṇi, annavadhaka—’ (2-4-54)

    iti vārtikāt prayogo'yamapi sādhuḥ .

    ‘annāṇṇaḥ’ (4-4-85) iti

    nirdeśācca .

    [Footnote]7. ‘acyupasaṃkhyānam-’ (vā. 2-4-37)

    iti ghasḷ .

    [Footnote]8. ‘supyajātau—’ (3-2-78) iti ṇiniḥ .

    [Footnote]9. ‘liṭyanyatarasyām’ (2-4-40) iti

    ghasḷ vikalpena . ‘vasvekāj—’

    (7-2-67) iti iṭ .

    [Footnote]10. ‘sṛghasyadaḥ kmarac’ (3-2-160)

    iti tacchīlādiṣu kartṛṣu kmarac

    pratyayaḥ .

    [Footnote]E. ‘jighatsoḥ nūnamāpādi dhvaṃso'yaṃ tāṃ niśācarāt’ bha-kā 6-31.

    [Footnote]11. ‘ghañapośca’ (2-4-38) iti ghasḷ .

    [Footnote]12. ‘nau ṇa ca’ (3-3-60) iti vā ap .

    [Footnote]F. ‘vyāpnuvanto diśo'nyādān kurvantassavyadhān harīn’ bha. . 7-56.

    avidyamānaḥ nyādaḥ = āhāraḥ yeṣāṃ tān ityarthaḥ .

    [Footnote]G. ‘ādareṇa gamaṃ cakrurviṣameṣvapyasaṃghasāḥ’ bha. . 7-56.

    [Footnote]13. ‘upasarge'daḥ’ (3-3-59) ityap .

    [Footnote]14. ‘tumunṇvulau kriyāyāṃ kriyārthāyām’

    (3-3-10) iti tumuṇṇvulau .

    [Footnote]1. auṇādikaḥ trin pratyayaḥ (da. u.

    1. 37.) . ṝṣiḥ .

    [Footnote]2. auṇādikaḥ (da. u. 1-34.) krin

    pratyayaḥ .